fremmande och oemstis!åndliga makt, som nedtynger oss? Det skulle till och med ej vara en ursäkt (nej! nej!). Ty fria -och modiga män skulle bekämpa och krossa denna makt (bravol bravo!). Valmän! det är till er jag vänder mig:låtom oss återgå till oss sjelfva; låtom oss icke enfaldigt bedraga oss på orsaker, som icke äro de sanna. Det onda ligger hos oss: det ligger i den allmänna likgiltigheten. . (bifall). Det onda befinner sig i våra offentliga seder, i den svårighet, som vi liksom instinktmessigt och genom gamla monarkiska vanor hatva att fullt tilifyllestgöra frihetens vilkor (bifall). Det är ej genom att skilja sig från hvarann man uppfyller dessa vilkor; det är genom samlifvets samdrägt; det är genom att ej spara något offer för d.ss seger; det är genom att ofver allt annat sätta både kärleken till fäderneslandet och aktningen för samvetet (bravol bravo !). Frankrike är ännu herre öfver sitt öde! Talvika röster: Dess barn skola bevisa det. Odilon Barrot. Och all modlöshet, likasom all oklok vrede skulle vara en orättvisa deremot (bifall). Må det då tillåtes mig, att, uppkallande minnet af vår revolution 4830, vid detta nya och, jag hoppas det, slutliga helgande af nationals-suveräniteten, hänförd af samma kärsla, som då lifvade oss alla och som då af Frankrike gjorde en enda kropp, en enda själ, utropa: skål för Julirevolationen! Enstlärnmiga röster : Ja! jal skål för Julirevolutionen! Odilon Barrof. Måtte dess ärofulla fana förena oss alla, och låta fara de barrsliga skiljaktigheterna emellan personer och år, som försvaga oss i vår gemensamma fiendes ögon; och måtte Frankrike, under denna ärofulla fans2, återupprätta hvad det felade 4830 (tredubbel salva of bitallsrop): för alltid grundlägga sin politiska frihet, och ingå på banan af ett sannt och allvarligt representativt system (bravol bravo!) Skål för Julirevolutionen, i och för hvad den grundlagt, mer också för hvad den ville gifva vårt land af frihet, af storhet och sf moralitet (åskdunder af bifsllsrop)! Presidenten. Hr Pegnerre har ordet. Hr Pagnerre. Valet, det vill säga utväljandet af de medborgare, åt hvilka de fria länderna anförtro uppdraget att stifta lagarne och att styra, är den omedelbara tillämpningen, det praktiska realiserendet af nationalsuverinetetens princip. Denra princip är endast då en sanning, när produkten af valet, e:t ostridigt utryck a majoriteten, verkligen representerar hela nationens känslor, intressen cch tänkesätt. Den val:ag, som misskänner dessa väsendtliga vilkor, utgär den förnämsta kränkningen af nationalsuveräneteten (det är sannt!). Val-institutionen ef 4834, svarar den emot dessa grundreglor för en representativ styrelse? Hvem vigar påstå detta? Reducerad till sitt ursprung, förkastad af omliga i den obestridliga rättvisan, af andra i framåtskridandets namn, är den nu utdömd af alla män af förstånd och heder, på grund af erfarenheten. Trädet her burit sin frukt och denna frukt kallas med ett namn, som genljudar från spetsen intill gränsen af vår politiska organisatioa — Korruption! (bravo! bravo!) Men på detta sätt — som vi nyas hört en annen vältalig patriot yttra sig — få vi ljus i saken. Mutare och mutade börja, efter sin nesliga allians, ett nesligt krig; de diskontera upptäckten, såsom de diskonterat samveten: (bravo! bravo!) De medbroitslige angilva de brottslige! (lifliga b:fölisyttringar). Ja, vi få Jjus i saken; men få vi äfven rättvisa? (Nej, nej, det är just dei!) I den förfärliga oordning, som inkräktat allt, hvar finnes den nog mäktiga auktoritet, den nog säkra hand, som kan söka upp alla brott, nå alla brottslingar? Då den ofantligt öfverlägena majoriteten af nationen harmas, hafve vi icke hört en annan I majoritet förklara sig tillfredsställd? (Mycket bre, mycket bra!). Vändom oss då till majoriteten af nationen; användom alla medel, som lagen ger oss; de SSR ENARE PE INS Se NR EAT unovehöll siv der Härlresa på er profession.