utaf en rik engelsk lord och stor ordensvurm ut-
arb tad egen frimurarmystik; att han valfärdade
såsom apostel för en vishet, djupare än de vises
filosofi, noblare än de frommes kristendom;
att han: var det synliga öfverhufvudet för de
pasiatiska bröderne, och recipierade inom lil-
j:n de lättrogna, som föllo i hans händer; att
han recipierat till bröderskap och evig vänskap
ej blott den förste brodern,, hertigen, utan äf-
ven andra — t. 0. m. bland rikets herrar, såsom
den i guldmakeriets hvirfvel under k. Gustaf III:s
tid inkomne Gr. Ruuth; att det skulle ha varit
fråga om att bemägiiga sig den unge konungen
som sades ha lofvat komma till Boheman för att
recipieras; att han skulle vara spion åt prinsen
af Hessen 0. s. v. Misstänkt för allt detta, arre-
sterades han slutligen på ett lagarne kränkande
sätt, hvarvid man bemägtigade sig hans papper.
Dömd — utan laga undersökning — till lands-
flykt, uteslöts han — samtidigt — äfven utan
all diskussion — ur frimurareorden, och dog
slutiigen i Hamburg 4834. Det är dessa beskyll-
ningar, dessa rykten, som Boheman sjelf, i efter-
lemnade pipper, hir söker vederlägga. För att
kunna det, lemnar han oss en ganska detalj rad
redogörolse af sina lefnadshändelser, och hvilken,
genom de underfulla öden och omständigheter
hvari han ofta var försatt, i flera afseenden eger
samma intresse som mången roman. Man erhil-
ler i dessa teckningar icke obetydliga inblickar i
rimureriet under Carl XIII:s tid, och i allmän-
het i den tidens såväl politiska som mystiska
kombinationer. - Behandlingssättet emot honom
såväl i Stockholm, som i Norrköping, beskri:ves
på ett upprörande sätt; och lemnar icke obetyd-
liga bidrag till karakteristiken öfver de då styrande
och verkande personerna. Hvad uppseende de
Bohemanska tilldragelserna väckte, kan man be-
döma deraf, att 2000 exemplar af hans tryckta
klagoskrifter, såldes på 8 dagar, så att 4500 ånyo
måste tryckas. —De historiska bidragen, Gömdt är
icke glömdt, komma att fortsättas, och lärer re-
dan fjerde häftet vara under tryckning.