Article Image
kasta bestimmandet af valens utg gång i händerna pi några få förmögna. För att i dessa afseenden ut möjligaste måtto förlika alla rättvisa och billiga an. språk, har komiten, med ledning af de statistiska tabellerna och aktgifvande på de resultater, hvartil deras innehåll föranleda, trott sig böra föreslå er röstberäkningsskala för de valberättigade inom begge valafdelningarne, indelad i sixton grader; enligt hvilken inom afdelningen för medelbara val, der, vid val till elektor, en röst vore den högsta, någon finge afgilva, en sextondels vore den lägsta, som kunde komma i fråga; hvaremot inom afdelningen, för omedelbara, der ingen kunde rösta med mindre än en röst, sexton sådana vore det högsta antal, hvarmed någon väljande uti samma distrikt egde i representantNa deltaga. Åt embetsoch tjenstemän, med hvad embetseller tjenste-befattning och hyilken löneinkomst som helst, när de på ingen annan grund, än såsom sådane, vVore berättigade att utöfva valrätt, har komitin emedlertid ej trott sig böra föreslå mer än en röst, nemligen den högsta, när de deltogo i val inom afdelningarne för medelbara val, och den lägsta då de röstade inom den för de omedelbara; och skälet härtill är, att, enligt komitens tanka, för det allmänna och dem sjelfva synes böra vara af långt hufvudsakligare vigt, att de må kunna till representanter väljas, när de genom personliga egenskaper lyckats tillvinna sig sina medborgares förtroende, än att de, genom ett större röstantal, må kunna utöfva inflytande på valen; ett inflytande, som ock derigenom tilläfventyrs flerestädes, särdeles inom afdelningen för de omedelbara valen, kunde blifva betydligare än som vederborde. Af enahanda skäl, eller att valbarheten syntes vara för arrendatorer utaf större jordegendomar af hufvudsakligare vigt, än valrätten, och att rösträtt för sjelfva jorden, då den egdes af enskilta personer, utöfvades af desse, bar komitten äfvenledes åt alla de arrendatorer, som i denna deras egenskap kommo att utöfva valrätt inom afdelningen för omedelbara val, föreslagit allenast en röst. Och som blotta egandet af fastighet i stad, hvilket, enligt komitens förslag, skulle medföra valrätt åt den person, hvilken i sädant förhållande sig befunne, icke utgör bevis på någon egentlig allmänt nyttig verksamhet, åtminstone i icke lika hög grad, som idkandet af borgerlig rörelse, samt medgifvandet af e nahanda rösträtt åt de förre, som ät näringsidkare, skulle förläna fastighetsegarne ett för stort inflytande på representantvalen i städe rna, har komitin ansett sig böra föreslå, att ingen fastighetsegare i stad skulle, såsom blott sådan, få deltaga i val af nämnde beskaffenhet med mera än 8 röster. Komitån, som förut tillkännagifvit sin åsigt rörande företrädet i allmänhet af representationens fördelning på två karmrar, serdeles i länder af större vidd, med betydligare folkmängd, olika Ilokal-intressen och in vecklade samhällsförhållanden, samt äfven derföre föreslagit, att vår representation, efter ombildningen, måtte varda sålunda inrättad, har i sammanhang härmed uttalat den öfvertygelse, att kamrarne, för att kunna verka allt det goda för fäderneslandet, som med institutionen åsyftades, icke borde vara till ursprung och sammansättning af den skiljaktiga keskaffenhet, att deri läge ett frö till strid och bristande förtroende dem emellan. Men, lika angelä get, som detta synts komiten, lika magtpåliggande torde ock vara, att icke den ena kammaren är en blott utvext af den andra, utan eget skaplynne, nödig sjelfständighet och nyttig motståndskraft. Det förra har komittn befarat möjligen kunna inträffa, derest riksförsamlingens första kammare, i olikhet med hvad i afseende å den andra egde rum, komme alt bildas genom val utaf och inom serskilda stånd el!er klasser: det sednare åter, eller att den icke blefve annat än ett uttryck af de inom den andra kammaren rådande opinioner, torde icke osannolikt blifva händelsen, derest den första kammaren tillsattes af den andra. Då uti intetdera fallet första kammaren kunde sägås i egentlig mening leda sitt ursprung från sjelfva folket eller vara ett verkligt uttryck af något allmännare tänkesätt inom nationen; — förutan hvilka qvalifikationer kammaren emedle:tid förlorade all den betydelse, den, såsom beståndsdel af folkrepresentationen, borde ega; — och då nämnde kammare, om den valdes af samma valmän och på samma säll som den andra, äfven om en högre ålder för dess ledamöter stadgades, äfven för dem i den sednare, naturligtvis skulle erhålla alldeles enahanda karakter som denna, hvilket åter ej öfverensstämde med dess ändamål: att vara ett återhållande element och ett uttryck af den upplysta, på en mognad erfarenhet grundade betänksamheten; men komittn tror sig hafva funnit ett sätt för denna kammares bildande, hvarigenom på en gång skulle uppfyllas både nationens rättmätiga fordran, att endast a!lmänt medborgerligt förtroende borde bana vägen dit, och tryggheten för fosterlandsvännen, att få i denna kammare se församlade, från rikets alla delar, ensådane män, som utmärkte genom personliga egenskaper, högre bildning, bekantskap med allmänna värf eller större förmögenhet, syntes lemna säker borgen att sambällets vigtiga angelägenheter skulle af dem vårdas med det lugn och den omdömesfö måga, som icke ville utbyta det bestående goda emot annat, än ett fullt bepröfvadt bättre, har komiten icke tvekat att föreslå detta sätt för tillsättningen af de riksdags: män i nämnde kammare, hvilka komma att genom val utses. Af det underdåniga förslaget synes, att detta sätt skulle bestå deruti, att i hvarje län och i Stockholm, denna stad betraktad såsom särskildt län, borde bildas en nämnd af ett visst antal till riksdagsmän i riksförsamlingens andra kammare valbeare personer de der skulle, på samma sätt och i samma ordning, som för val af riksdagsmän i omförmäldte kammare blifvit stasgadt, för en tid af nio år utses både af elektorerne för de inom afdelningen för medelbara riksdagsmannaval på landet röstberättigade och af de inom afdelningen för omedelbara val derstädes samt i städerna direkt väljande, och att af dessa nämnder, hvari personalen borde före hvarje lagtima riksdag till en tredjedel omväljas, skulle tillkomma, att när ledighet i första kammaren inträffade efter afgången ledamot för länet, dit invälja en ny genom fritt val bland alla, öfver hela

20 juli 1847, sida 7

Thumbnail