tladBaluachny, Sdrlua UCSdlUlla tj YVIU dl UUSKAUPITv, utt de på båda ställena nödvändigt borde hafva plats, itan ock ur Riksdagsordningen uteslutit alla sådana öreskrifter som kunde sägas endast vara a reglemenerisk natur och af komiten följaktligen ansetts med mera skäl tillhöra förut omnämnde ordningsstadga ller regemente för kamrarne och u:skotten. De underdåniga förslagen till ny Riksdagsordning ch förändrad redaction af Regeringsformen upptaga vid hvarje S, som ej innefattar alldeles nytt stadgande, vänvisning till motsvarande i nu gällande Riksdagsordning eller Regeringsferm; hvarjemte äro fogade, vid förslaget till Riksdagsordning, en summarisk innehållsförteckning, utvisande huru uppställningen blifvit ordnad, samt vid både detta och förslaget till Reseringsform jemförelsetabeller, hvilka från hvarje S i nu varande Riksdagsordning och Regeringsform aningen hänvisa till de ställen i förslagen, der samma imnen eller likartade förekomma, eller utmärka sådana föreskrifter, som af komiten ansetts böra blifva intagna i den särskilta ordningsstadgan: till hvilken sistnämnda komiten trott kunna hänföras så beskaffade imnen, hvarom nuvarande Riksdagsordning handlar i Y 21 sista per., angående tilldelande åt riksdagsman af inträdespollett och exemplar af grundlagarne: i S 24 angående tillsättande af kamrarnes och utskottens kanslibetjening samt om kansligöromålen ; i 6 25, 26 och 82 om ceremonier vid riksdags öppnande uch afslutande; i 30 mom. 3 sista per., angående tiden för afgifvandet af statsutskottets berättelse om Riksgäldskontoret; i 8 32, sista per. angående tiden för afgifvandet af banko-utskottets berättelse om bankens förvaltning; i S 44 mom. 1 sista per. angående föreläggande af tid för utskotten, att argifva deras betänkanden; i 46, angående bestämmandet af tid för kamrarnes och i; utskottens sammanträden; i 47 angående ordningen för ärendernas föredragning i kamrarne och talmanskonklaver; i 49 mom, 2 sista per., angående förteckning i kamrarnes kanslier på bordlagda mål; i S 52, angående skyldighet för riksdagsman, att tilll kamrarne ingifva flere exemplar af memorial och anföranden; i S 57, mom. 2, angående kamrarnes ömsesidiga meddelande af hyarandras beslut genom så kallad löpare, deputationer m. m.; och i 59 angående tryckning af kamrarnes protokoll och sättet för protokollsföringen; till hvilka stadganden syntes kunna läggas äfven andra reglementariska föreskrifter, som kamrarne torde finna nödiga och nyttiga till afböjande af öfverflödiga och tidsödande diskussioner samt ärendernas ändamålsenliga och skyndsamma behandling. Efter att sålunda hafva framställt bristerna i vårt nuvarande representationssätt och sökt utveckla grunderna för dettas ändamålsenligare ombildning, fårl. komiten härhos i underdånighet öfverlemna dess på, nämnde grunder byggda förslag till ny riksdagsord-, ning och till den förändrade redaction af regerings-, formen och rikets öfriga grundlagar, hvartill den! föreslagna ombildningen af representationen gifvitl, ; l jDO AD -— IN mA — PR CA AS Zu OA OA IA ; Lu LL —— 0 AR It anledning. Af de komitens ledamöter, hvilka i en eller annan, af de vigtigare frågorna ansett sig böra utveckla särskilta meningar, afvikande från komitens beslut, bifogas i underdånighet reservationer; menl i öfrigt, med hänsigt till förefallne omröstningar, ! åberopa samtlige kommitterade i underdånighet innehållet af härvid fogade protokoll. Och anhåller komitån i anledning häraf underdånigst, att, derest Eder Kong! Maj:t skulle finna lämpligt att låta till trycket befordra komittns underdåniga betänkande och förslag, Eder Kongl. Maj:t då äfven täcktes i nåder anbefalla tryckning af protokollen, Biskopen m. m. doktor Holmström, hvilken deltagit i komitins öfverläggningar och beslut, men i anseende till förfall af sjukdom varit hindrad att härstädes sig infinna, för att öfvervara granskningen och justeringen af komititns underdåniga betänkande och förslag, har af sistnämnde anledning ej kunnat, jemte öfrige komiterade, underteckna detta underdåniga betänkande. Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärda. st AR ÅEO E. KE. M. 7 LITTERATUR, Gömådt är icke glömdt. Historiska bidrag, samlad: af C. F. Ridderstad. Tredje häftet. Priset 32 sk. b:ko. . Af dessa historiska bidrag, af hvilka vi redan förut anmält 4:sta och 2:dra häftet, har fortsättning nu utkommit i ett tredje hä:te, som innehåller ,hofsekreteraren UC. A. Bohemans lefnadshändelser, tecknade af honom sjelf, kort före hans död i Hamburg, den 14 April 1831, samt öfverlemnade till en vän derstädes, att till trycket befordras Förmodligen har denne ,vän ansett tiden nu vara inne att utgifva dessa lefnadsteckningar. Förenade med en större, fortlöpande serie af historiska bidrag, försvara de äfven sin plats. Enskildt utgifne, skulle de, till följe af sin hufvudsakliga karakter af enskild memoire, måhända ha försvunnit i den allmänna bokmarknaden, men i sammanhang med arbetes öfriga bidrag, tjena äfven de att i sin mån belysa den tid, som de tillhöra. Om den historiska cykeln: ,Gömdt är icke glömdt, vunnit något på att intaga dessa lefnadsteckningar, till. följe af det intresse de i och för sig sjelfve eza, sakna dessa teckningar icke heller sin stora fördel, då dem lemnats plats deri. Vi nämna detta, för att i allmänhet fästa uppmärksamhet uppå hr R:s anbud; att till trycket befordra sådana, till omfånget mindre historiska bidrag, som af en:kilte kunna innehafvas, och förtjena att offentliggöras; men hvilka, isoleradt utgifne, kanske icke skulle erhålla någon större läsande publik. Hofsekreteraren C. A. Boheman föddes 4764 i Jönköping. Det var egentligen i slutet af Gustaf IV Adolfs och under Carl XIII regering, som han tilldrog sig en större och ganska anmärkningsvärd ryktIbarhet. En af frimurareordens invigda, fattade I UVTIT vm Los fen banara MaAd anladniing af