tladBaluachny, Sdrlua UCSdlUlla tj YVIU dl UUSKAUPITv,
utt de på båda ställena nödvändigt borde hafva plats,
itan ock ur Riksdagsordningen uteslutit alla sådana
öreskrifter som kunde sägas endast vara a reglemen-
erisk natur och af komiten följaktligen ansetts med
mera skäl tillhöra förut omnämnde ordningsstadga
ller regemente för kamrarne och u:skotten.
De underdåniga förslagen till ny Riksdagsordning
ch förändrad redaction af Regeringsformen upptaga
vid hvarje S, som ej innefattar alldeles nytt stadgande,
vänvisning till motsvarande i nu gällande Riksdags-
ordning eller Regeringsferm; hvarjemte äro fogade,
vid förslaget till Riksdagsordning, en summarisk in-
nehållsförteckning, utvisande huru uppställningen blif-
vit ordnad, samt vid både detta och förslaget till Re-
seringsform jemförelsetabeller, hvilka från hvarje S
i nu varande Riksdagsordning och Regeringsform an-
ingen hänvisa till de ställen i förslagen, der samma
imnen eller likartade förekomma, eller utmärka så-
dana föreskrifter, som af komiten ansetts böra blifva
intagna i den särskilta ordningsstadgan: till hvilken
sistnämnda komiten trott kunna hänföras så beskaffade
imnen, hvarom nuvarande Riksdagsordning handlar i
Y 21 sista per., angående tilldelande åt riksdagsman
af inträdespollett och exemplar af grundlagarne: i S
24 angående tillsättande af kamrarnes och utskottens
kanslibetjening samt om kansligöromålen ; i 6 25, 26
och 82 om ceremonier vid riksdags öppnande uch afslu-
tande; i 30 mom. 3 sista per., angående tiden för afgif-
vandet af statsutskottets berättelse om Riksgäldskonto-
ret; i 8 32, sista per. angående tiden för afgifvandet af
banko-utskottets berättelse om bankens förvaltning; i S
44 mom. 1 sista per. angående föreläggande af tid för
utskotten, att argifva deras betänkanden; i 46, an-
gående bestämmandet af tid för kamrarnes och i;
utskottens sammanträden; i 47 angående ordningen
för ärendernas föredragning i kamrarne och talmans-
konklaver; i 49 mom, 2 sista per., angående för-
teckning i kamrarnes kanslier på bordlagda mål; i
S 52, angående skyldighet för riksdagsman, att tilll
kamrarne ingifva flere exemplar af memorial och
anföranden; i S 57, mom. 2, angående kamrarnes
ömsesidiga meddelande af hyarandras beslut genom
så kallad löpare, deputationer m. m.; och i 59
angående tryckning af kamrarnes protokoll och sät-
tet för protokollsföringen; till hvilka stadganden syn-
tes kunna läggas äfven andra reglementariska före-
skrifter, som kamrarne torde finna nödiga och nyt-
tiga till afböjande af öfverflödiga och tidsödande
diskussioner samt ärendernas ändamålsenliga och
skyndsamma behandling.
Efter att sålunda hafva framställt bristerna i vårt
nuvarande representationssätt och sökt utveckla grun-
derna för dettas ändamålsenligare ombildning, fårl.
komiten härhos i underdånighet öfverlemna dess på,
nämnde grunder byggda förslag till ny riksdagsord-,
ning och till den förändrade redaction af regerings-,
formen och rikets öfriga grundlagar, hvartill den!
föreslagna ombildningen af representationen gifvitl,
;
l
- j- DO AD
-— IN mA - — PR CA AS
Zu OA OA IA ; Lu LL
—— 0 AR It
anledning.
Af de komitens ledamöter, hvilka i en eller annan,
af de vigtigare frågorna ansett sig böra utveckla
särskilta meningar, afvikande från komitens be-
slut, bifogas i underdånighet reservationer; menl
i öfrigt, med hänsigt till förefallne omröstningar, !
åberopa samtlige kommitterade i underdånighet inne-
hållet af härvid fogade protokoll. Och anhåller ko-
mitån i anledning häraf underdånigst, att, derest
Eder Kong! Maj:t skulle finna lämpligt att låta till
trycket befordra komittns underdåniga betänkande
och förslag, Eder Kongl. Maj:t då äfven täcktes i
nåder anbefalla tryckning af protokollen,
Biskopen m. m. doktor Holmström, hvilken del-
tagit i komitins öfverläggningar och beslut, men i
anseende till förfall af sjukdom varit hindrad att
härstädes sig infinna, för att öfvervara granskningen
och justeringen af komititns underdåniga betänkande
och förslag, har af sistnämnde anledning ej kunnat,
jemte öfrige komiterade, underteckna detta under-
dåniga betänkande.
Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet
framhärda.
st AR ÅEO
E. KE. M.
7 LITTERATUR,
Gömådt är icke glömdt. Historiska bidrag,
samlad: af C. F. Ridderstad. Tredje häftet.
Priset 32 sk. b:ko. .
Af dessa historiska bidrag, af hvilka vi redan
förut anmält 4:sta och 2:dra häftet, har fortsätt-
ning nu utkommit i ett tredje hä:te, som inne-
håller ,hofsekreteraren UC. A. Bohemans lefnads-
händelser, tecknade af honom sjelf, kort före hans
död i Hamburg, den 14 April 1831, samt öfver-
lemnade till en vän derstädes, att till trycket be-
fordras Förmodligen har denne ,vän ansett
tiden nu vara inne att utgifva dessa lefnadsteck-
ningar. Förenade med en större, fortlöpande se-
rie af historiska bidrag, försvara de äfven sin
plats. Enskildt utgifne, skulle de, till följe af
sin hufvudsakliga karakter af enskild memoire,
måhända ha försvunnit i den allmänna bokmark-
naden, men i sammanhang med arbetes öfriga
bidrag, tjena äfven de att i sin mån belysa den
tid, som de tillhöra. Om den historiska cykeln:
,Gömdt är icke glömdt, vunnit något på att in-
taga dessa lefnadsteckningar, till. följe af det in-
tresse de i och för sig sjelfve eza, sakna dessa
teckningar icke heller sin stora fördel, då dem
lemnats plats deri. Vi nämna detta, för att i
allmänhet fästa uppmärksamhet uppå hr R:s an-
bud; att till trycket befordra sådana, till omfån-
get mindre historiska bidrag, som af en:kilte
kunna innehafvas, och förtjena att offentliggöras;
men hvilka, isoleradt utgifne, kanske icke skulle
erhålla någon större läsande publik.
Hofsekreteraren C. A. Boheman föddes 4764 i
Jönköping. Det var egentligen i slutet af Gustaf IV
Adolfs och under Carl XIII regering, som han till-
drog sig en större och ganska anmärkningsvärd rykt-
Ibarhet. En af frimurareordens invigda, fattade
I UVTIT vm Los fen banara MaAd anladniing af