Såsom af enahanda beskaffenhet har komiten äfven
ansett stadgandet i 43 S af nu gällande riksdagsord-
ning, hvarigenom förordnas, att ledamöter i andre
utskott, som med bankoutskottet sammanträda, böra
aflägga tysthetsed, derest bankoutskottet finner sådant
af nöden; hvadan komiten ock uteslutit detta stad-
gande utur 106 af förslaget till ny riksdagsordning,
som motsvarar förstnämnde S.
Då utöfningen af riksdagsmannakallet måste för
den dertill utsedde vara förenad med uppoffring af
tid och möda och, särdeles när riksdagsorten är från
hans hem aflägsen, ej kan aflöpa utan kostnader, o-
beräknadt det mepnliga, som torde kunna inträffa ge-
nom nödvändigheten för honom, att lemna den när-
mare tillsynen och vården af enskilta angelägenheter,
har komiten ansett häraf följa, att riksdagsmannen
bör tillkomma arfyode i och för befattningen samt
ersättning för resekostnad till och ifrån riksdagsorten.
Enligt 47 2 mom. af nu gällande riksdagsordning,
är vald riksdagsman berättigad, att detta åtnjuta af
dem, som honom valt, och enär valen efter samma
grundlag ske ståndsvis samt den valde säledes är att
anse mera såsom ombud vid riksdagen för det ständ,
som honom till riksdagsman utsett, än såsom repre-
sentant för hela folket, synes följdriktigt vara, att
endast de väljande sjelfve böra sin riksdagsman un-
derhålla. Derest åter, såsom komiten föreslagit, riks
dagsmannavalen komma att ske samfäldt af alla val-
berättigade inom distriktet, utan afseende på stånd
eller klasser, blir förbållandet motsatt, och ingen an-
nan, än det allmänna synes då böra representanten
aflöra. Med anledning häraf har komiten trott sig
böra föreslå, att alla riksdagsmän, både i första och
andra kammaren, må i och för befattningen åtnjuta
arfvoden af statsverket, samt de ibland dem, som
icke x0r0 å riksdagsorten bosatte, jemväl resekost-
nadsersättning: att beloppet häraf, äfvensom grun-
derna derför, emedlertid borde vid den riksdag, då
representations-förändringen blefve antagen, afrikets
ständer bestämmas för mnästpåföljande lagtima riks-
möte och så framgent af riksförsam!ingen vid hvarje
lagtima riksdag för den närmast efterföljande, samt
att hvad sålunda i dessa afseenden blifvit faststäldt
vid lagtima riksdag äfven borde gälla för urtima så-
dan, hvilken, före den nästa lagtima, kunde int:äffa.
Med afseende på hvad 50 af nu gällande riks-
dagsordning innehåller derom, att hvarje stånds Ie-
damot egde rätt, att i plenum till protokollet fritt
tala och utlåta sig i alla frågor, som under öfyer-
läggning komma, och om lagligheten af allt, som inom
ståndet sig tilldrager, har komit n visserligen an-
märkt behofvet af något stadgande, hvarigenom allt-
för vidlyftiga och tidsödande diskussioner inom Tixs-
församlingen kunde förekommas, men dock trot
lämpligast vara att till riksförsamlingen och dess af-
delningar öfverlemnades, att i detta hänseende vidta-
ga sådane mitt och steg, som ledde till ändamålet,
utan att denna angelägenhet boruc blifsa föremål för
grundlags-stiftning.
Uti 156 af. komitens förslag till ny Riksdags-
Ordning, hvilken motsvarar 411 af pu gällande
Regeringsform och 77 af Riksdagsordningen samt
handlar om ansvar för den, som med ord eller ger-
ning ofredar riksdagsman under påstående riksdag el-
ler under dess resor till och ifrån riksdagen, har ko-
mit.n ansett sig böra utbyta orden: då skall sådant
såsom edsöresbrott anses och straffas,, emot orden:
då skall sådant efter allmän lag anses och straffas;
och likaså har komiten uti 73 af förslag till ny
Riksdagsordning stadgat, bland annat, att den, som
beträddes med att genom löften eller hotelser hafva
stört valfriheten vid riksdagsmannaval, skall straffas
på sätt allmän lag bjuder; vid hvilket förhållande ko-
miten tr.tt sig böra i underdånighet fåsta Eders Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet uppå angeiägenheten
deraf, att i allmän lag må varda införda siraffbestäm-
melser för dessa brott; i afseende hvarpå sådane be-
stämmelser ock förekomma uti det af Eders Kongl
Moj:t till rikets sednast församlade ständer öfverlem-
nade förslag till ny kriminal-lag.
Då 114 af nu varande Regeringsform ej sällan
varit föremål för olika tydning inom riks-stånden, har
komiten, inom gränsen för hvars uppdrag icke legat,
att tolka grundlagarne, utan endast att föreslå de än-
dringar deri, som blefvo följder af dess förslag till re-
presentationens ombildning, funnit sig förpligtad: att i
afseende på ifrågavarande inskränka sin ätgärd der:
till, att gifva H, som i komitens förslag till ny re
daction af Regeringsformen återfinnes under 92
den förändrade lydelse, att deraf blefve synbart, at
sådane, nuvarande riksstånd tillkommande, privilegier
förmåner, rättigheter och friheter, hvilka ej voro bero
ende af den rtepresentationsrätt, stånden nu egde och
med dem stodo i sammarhang, ej skulle, efter antagan:
det af nu föreslagna förändrade representationssätt, kun:
na, utan bifall af konungen och riksförsamlingens båda
kamrar, förändras eller upphäfvas samt icke heller nya
privilegier kunna ett riksstånd på annat sätt med-
delas.
I sammanhang med den förändring af representa-
tionssättet, komiten föreslagit, och såsom följd deraf
har det för komiten blifvit ett åliggande, att upp
göra förslag ej allenast till ny Riksdagsordning, utar
ock till sådane förändringar af Regeringsformen oci
rikets öfriga grundlagar, hvartill representationens fö
reslagna ombildning föranledde, och hvilka förändrin
gar, hvad tryckfrihetsförordningen beträffar, egentli
gen bestå deri, att komiten, på grund af hvars för
slag ej alienast representationens benämning afriket
ständer, utan äfven konstitutions-utskottet komme at
upphöra, dels, i stället för hvad i 2 8 4 mom. före
kommer angående förbudet, att, utan föregängen till
låtelse, till trycket befordra protokoll, hållne hos riks
etånden och hos konstitutions-utskottet rörande stats
rådet, uti momentet .fört, säsom Under hällne im
förmälta förbud, de protokoll, som bu::tv ck
riksförsamlingens kamrar och hos granskniogs-ulskot
tet samt pröfningsnämnden rörande statsrådet, del
ock uti 3 6 mom. utbytt ordön: smädliga uttrycl
om riksens ständer eller någon af derås fördelningar
emot orden: smädliga uttryck om riksförsamlinge!
eller nägon af dess fördelningar,, — af hvilken för
ändring utaf ordalagen emedlertid möjligen torde kunn
inträffa, att tryckfribetsförordningens stadganden
dessa -.mom. kunde så tydas, som skulle, efter Tepre
cantatin none Amhildning. de fordna riksständens oc