malhad dadid Vigbra Itragofts Ochandiog, järer act
icke kunna bestridas, att, för utredandet af alla de
,
väsendtligen olika ämnen, uti hvilka det, under nu-
varande förhållanden, tillkommer ifiågavarande ut
skott alt sig ut!åta, scrskilta för tillfället valda o
fåtaliga utskott torde vara vida limpligsro, äfvensom
att antalet af de efter ekonomi-utskottets upphörande
erforderliga tillfälliga utskotten icke kan bedömas ef-
ter mängden af de frågor, som twillförne blifvit til
ekonomi-utskottet remitterade, cnär sannolikt är, att
de fleste af dem skulle förfallit eller Ilifvit utan hän-
visning till utskott afgjorda, om sådant enligt riks-
dags-ordningen ansetts lämpligt.
Hvad angår bevillnings-utskottet, hafva flera svå-
righeter uppstått derigenom, att fråga om drätsel och
bevillning blifvit handlagde af tvenne serskilta ut-
skott, nemligen ett, som haft att uppgifva den erfor-
derliga bevillningens belopp, och ett annat, som bort
föreslå grunderna för denna bevillnings utgörande och
fördelning. Vore statens alla belof lika oundgäng-!
liga, skulle beskattningsrätten hufvudsakligen bestå i
anslagens fastställande efter behofven och skatternas
fördelning; men vanligen äro behoven jemförelsevis
mer eller mindre tryckande, och kunna säledes i viss
mån lämpas efter tillgångarna eller möjligheten att)
dem fylla. Endast derigenom blir folkets sj: Tbeskatt-)
ningsrätt fullständig, men derföre är ock en ö
af både tillgångar och behof nödig för dess diga.
utöfvande, och en sädan kan ej pårä ;
dessa, med hvarandra nära sammanhängande fräg
af serskilta utskoi behandlas. En häraf följande o!
egenhet har ock varit, att arbetet inom båda utskot-
ten, icke kunnat, åtminstone icke bort, liktidigt fort-)
gå, emedan beviilnings-utskotiet icke haft anledning.
att yttra sig öfver vissa, till bevillningen räknade af-!
gifters belopp, förr än rikets ständer fast
summa, som skulle genom bevilining utgö
Utom den inskränkning i de ständiga ut
tal, hvilken sålunda redan af sist hål ine Viksdags kon- i
stitutions-utskott blifvit föreslagan, har komiten före-
ställt sig, att äfven expedilions-u skoltet vo:e öfver-
flödigt, då det bör leda till större lätthot och säker-!
het vid utförandet af riksens ständers beslut, derest
hvarje derifrån utgående expedition uppsättes af det!
utskott, som målet handlagt och följaktligen om det
samma förvärfvat sig tillförlitligaste kännedom, samt!
om uppsättandet och cexpedierandet af för kamrarne!
gemensamma beslut och skrifvelser i ämnen, som icke;
varit föremål för utskotts behandling, äfvensom af;
riksdagsbeslutet besörjes af ett serskilt riksförsam-
ingens kansli.
Vidkommande i öfrigt de mindre ändamålsenliga
bestämmelserna rörande utskottens göromål och ären-
dernas fördelning dem emellan, har komiten anmärkt:
alt den konstitwiions-utskot:el äliggande skyldighet att
granska statsrådets protckoller, synes stå i nog ringa
sammanhang med den berörda utskott tillhörande ber!
fattning att yttra sig öfver eller förbereda frågor rö-!
rande förändring eller stiftande af grundlag, hvartill
erforderliga insigter deremot böra hos lagutskottets
ledamöter vara att förvänta; att en alltför stor och!
formvidrig makt är nedlagd i konstitutions-utskottets
händer, då samma utskott icke blott eger att ensamt!
granska de i siatsrädet förda protokoll, utan ock att)
i viss mån bestämma, till hvad åtgärd — enligt 106:te
och 407:de SS RB. F. — de under denna granskning
gjorda anmärkningar må kunna föranleda; att den;
stats utskottet, enligt 30 2 mom. R. 0., åliggande!
granskning af stats- och riksgälds-verkens räkenska-
per är i hög grad tidsödande och svårligen kan, utan
hinder för de öfriga göromålen, under pågående riks-
dag medhinnas, hvarföre erfarenheten äfven visat, att
den stundom blifvit med mindre noggrannhet verk-:
ställd, stundom till och med åsidosatt; att konstitu-;
tions-utskottets rätt, att, utan föranledande af någon
inom representationen väckt motion, föreslå ändringar
och tillägg i erundlagarne, icke synes vara af nödvän-
digheten påkallad, men väl kan leda till ett stadgadt be-
gär att rubba dess stadganden, hvilka minst af alla
lagar böra vara underkastade inflytelsen af dagens tän-!
kesätt, äfvensom att föreskrifterne om den stats-ut-
skottet i vissa fall tillkommande rätt, att väcka nya!
frågor, äro tvetydiga och ledande till en olika tolk-!
ning; att utskotltssammanträden in plenis för behand-!
lingen af sådana ärenden, som för tvenne celler flera!
bland dem kunna anses gemensamma, i ännu vid-
sträcktare mån medföra de olägenheter, som äro en,
följd af utskottsledamöternas alltför stora antal; samt;
slutligen att tillvaron af förstärkta utskott, med gäl- 1
lande kraft afgörande äfven sådane frågor, i hvilka ;
beslut icke ovilkorligen måste fattas, är en onödig!
och skadlig inskränkning i den hvarje kammare medi
större skäl tillkommande rätt, samt att, då en fråga!
nödvändigt måste slitas och detta anses lämpligare
kunna ske genom en nämnd, denna åtmisstone bör:
vara i sin helhet endast för detta ändamäl utsedd.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har ko-
mitån föreslagit, att utskotten måtte biifva föl- j
jande:
1:0 Eil Gransknings-utskott, bestående af Fa
j
I
I
I
möter, med skyldighet att förrätta den konstitutions-
utskottet nu åliggande granskning af de i statsrådet
förda protokoll, samt att afgifya utlätande ej min-
dre öfver de anmärkningar, som inom någondera
kammaren mot statsrådsledamöter, för utöfning af
deras räådgifvarekall väckas, än ock öfver de anmärk-
ningar, som revisorerne af statsyerkets räkenskaper
kunde uti deras berättelse hafva framställt mot ko-
nungens rådgifvare.
Visserligen skulle detta utskotts göromål kunna
af ett mindre antal ledamöter bestridas, men komi-;
ten har här icke ansett olägenheterna af det stö rrej
antalet motväga dem, som kunde uppstå, om ett så
grannlaga och vigtigt uppdrag, — åtföljdt af den ej
obetydliga makt, att uteslutande hafva tillgång till dej
handlingar, hvarpå ett omdöme öfver konungens råd-;
gifvares embetsutöfning i vissa fall ensamt kan grun-
das, — öfverlemnades åt några få.
2:0 Ett Tag-utskott af 16 ledamöter med de ålig-
ganden, som för närvarande enligt 53 S R. O. till-
höra lagutskottet, samt att afgifva yttranden öfver
de ändringar eller tillägg i grundlagarne, hvilka af
konungen eller enskild riksdagsman föreslås, och ut-;
öfva den, enligt 55 S R. O., konstitutions- utskottet
för närvarande tillkommande pröfningsrätt, då en
kammare yrkad proposition af talman vägras.
Ehuru lagutskottets verkningskrets enligt detta
förclag hatvdligen vidgas har knmitån ct muniat min I