malhad dadid Vigbra Itragofts Ochandiog, järer act icke kunna bestridas, att, för utredandet af alla de , väsendtligen olika ämnen, uti hvilka det, under nuvarande förhållanden, tillkommer ifiågavarande ut skott alt sig ut!åta, scrskilta för tillfället valda o fåtaliga utskott torde vara vida limpligsro, äfvensom att antalet af de efter ekonomi-utskottets upphörande erforderliga tillfälliga utskotten icke kan bedömas efter mängden af de frågor, som twillförne blifvit til ekonomi-utskottet remitterade, cnär sannolikt är, att de fleste af dem skulle förfallit eller Ilifvit utan hänvisning till utskott afgjorda, om sådant enligt riksdags-ordningen ansetts lämpligt. Hvad angår bevillnings-utskottet, hafva flera svårigheter uppstått derigenom, att fråga om drätsel och bevillning blifvit handlagde af tvenne serskilta utskott, nemligen ett, som haft att uppgifva den erforderliga bevillningens belopp, och ett annat, som bort föreslå grunderna för denna bevillnings utgörande och fördelning. Vore statens alla belof lika oundgäng-! liga, skulle beskattningsrätten hufvudsakligen bestå i anslagens fastställande efter behofven och skatternas fördelning; men vanligen äro behoven jemförelsevis mer eller mindre tryckande, och kunna säledes i viss mån lämpas efter tillgångarna eller möjligheten att) dem fylla. Endast derigenom blir folkets sj: Tbeskatt-) ningsrätt fullständig, men derföre är ock en ö af både tillgångar och behof nödig för dess diga. utöfvande, och en sädan kan ej pårä ; dessa, med hvarandra nära sammanhängande fräg af serskilta utskoi behandlas. En häraf följande o! egenhet har ock varit, att arbetet inom båda utskotten, icke kunnat, åtminstone icke bort, liktidigt fort-) gå, emedan beviilnings-utskotiet icke haft anledning. att yttra sig öfver vissa, till bevillningen räknade af-! gifters belopp, förr än rikets ständer fast summa, som skulle genom bevilining utgö Utom den inskränkning i de ständiga ut tal, hvilken sålunda redan af sist hål ine Viksdags koni stitutions-utskott blifvit föreslagan, har komiten föreställt sig, att äfven expedilions-u skoltet vo:e öfverflödigt, då det bör leda till större lätthot och säker-! het vid utförandet af riksens ständers beslut, derest hvarje derifrån utgående expedition uppsättes af det! utskott, som målet handlagt och följaktligen om det samma förvärfvat sig tillförlitligaste kännedom, samt! om uppsättandet och cexpedierandet af för kamrarne! gemensamma beslut och skrifvelser i ämnen, som icke; varit föremål för utskotts behandling, äfvensom af; riksdagsbeslutet besörjes af ett serskilt riksförsamingens kansli. Vidkommande i öfrigt de mindre ändamålsenliga bestämmelserna rörande utskottens göromål och ärendernas fördelning dem emellan, har komiten anmärkt: alt den konstitwiions-utskot:el äliggande skyldighet att granska statsrådets protckoller, synes stå i nog ringa sammanhang med den berörda utskott tillhörande ber! fattning att yttra sig öfver eller förbereda frågor rö-! rande förändring eller stiftande af grundlag, hvartill erforderliga insigter deremot böra hos lagutskottets ledamöter vara att förvänta; att en alltför stor och! formvidrig makt är nedlagd i konstitutions-utskottets händer, då samma utskott icke blott eger att ensamt! granska de i siatsrädet förda protokoll, utan ock att) i viss mån bestämma, till hvad åtgärd — enligt 106:te och 407:de SS RB. F. — de under denna granskning gjorda anmärkningar må kunna föranleda; att den; stats utskottet, enligt 30 2 mom. R. 0., åliggande! granskning af statsoch riksgälds-verkens räkenskaper är i hög grad tidsödande och svårligen kan, utan hinder för de öfriga göromålen, under pågående riksdag medhinnas, hvarföre erfarenheten äfven visat, att den stundom blifvit med mindre noggrannhet verk-: ställd, stundom till och med åsidosatt; att konstitu-; tions-utskottets rätt, att, utan föranledande af någon inom representationen väckt motion, föreslå ändringar och tillägg i erundlagarne, icke synes vara af nödvändigheten påkallad, men väl kan leda till ett stadgadt begär att rubba dess stadganden, hvilka minst af alla lagar böra vara underkastade inflytelsen af dagens tän-! kesätt, äfvensom att föreskrifterne om den stats-utskottet i vissa fall tillkommande rätt, att väcka nya! frågor, äro tvetydiga och ledande till en olika tolk-! ning; att utskotltssammanträden in plenis för behand-! lingen af sådana ärenden, som för tvenne celler flera! bland dem kunna anses gemensamma, i ännu vidsträcktare mån medföra de olägenheter, som äro en, följd af utskottsledamöternas alltför stora antal; samt; slutligen att tillvaron af förstärkta utskott, med gäl1 lande kraft afgörande äfven sådane frågor, i hvilka ; beslut icke ovilkorligen måste fattas, är en onödig! och skadlig inskränkning i den hvarje kammare medi större skäl tillkommande rätt, samt att, då en fråga! nödvändigt måste slitas och detta anses lämpligare kunna ske genom en nämnd, denna åtmisstone bör: vara i sin helhet endast för detta ändamäl utsedd. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har komitån föreslagit, att utskotten måtte biifva följ jande: 1:0 Eil Gransknings-utskott, bestående af Fa j I I I möter, med skyldighet att förrätta den konstitutionsutskottet nu åliggande granskning af de i statsrådet förda protokoll, samt att afgifya utlätande ej mindre öfver de anmärkningar, som inom någondera kammaren mot statsrådsledamöter, för utöfning af deras räådgifvarekall väckas, än ock öfver de anmärkningar, som revisorerne af statsyerkets räkenskaper kunde uti deras berättelse hafva framställt mot konungens rådgifvare. Visserligen skulle detta utskotts göromål kunna af ett mindre antal ledamöter bestridas, men komi-; ten har här icke ansett olägenheterna af det stö rrej antalet motväga dem, som kunde uppstå, om ett så grannlaga och vigtigt uppdrag, — åtföljdt af den ej obetydliga makt, att uteslutande hafva tillgång till dej handlingar, hvarpå ett omdöme öfver konungens råd-; gifvares embetsutöfning i vissa fall ensamt kan grundas, — öfverlemnades åt några få. 2:0 Ett Tag-utskott af 16 ledamöter med de åligganden, som för närvarande enligt 53 S R. O. tillhöra lagutskottet, samt att afgifva yttranden öfver de ändringar eller tillägg i grundlagarne, hvilka af konungen eller enskild riksdagsman föreslås, och ut-; öfva den, enligt 55 S R. O., konstitutionsutskottet för närvarande tillkommande pröfningsrätt, då en kammare yrkad proposition af talman vägras. Ehuru lagutskottets verkningskrets enligt detta förclag hatvdligen vidgas har knmitån ct muniat min I