ud UL a Fil bUlbtlad pUvrLiSsBna IATLIRRTTTT, Uolt,
ehuru i allmänhet ef den tanka, att större verldser-
farenhet och mognare omdöme, än som kunna för-
utsättas hos personer vid blott 24 års ålder, borde
finnas hos alla dem, som egde deltaga i så vigtiga
förrättvivgar, som val till nationens ormmbud vid riks-
dagarna, lixväl trott sig icke böra föreslå pågon för-
ändising härutinnan, för så vidt det afsåg åldern för
dem, som vid de medelbara valen komma att utöfva
rösträtt, enär alla de, som för närvarande fingo taga
del i så beskaffade val redan voro dertill berättigade
vid uppnådd myndighets ålder. För att omedelbart
eller såsom elektor utöfva valrätt vid riksdagsmanna-
val, äfvensom för att kunna utses till folkets ombud
i siksförsamlingens andra kammare, har komitten
emedlertid ansett vara erfordeilig minst den ålder
af 25 år, som allmänna lagen hos en person fordrar,
för att berättiga honom a:t såsom förmyndare vårda
annans epskilta angelägenheter.
Di, med den inskränkning blott, som i afseende
på åldern nyssnämnd är, både valrätt och valbarbet
till riksdagsman för närvarande tillkomma hvarje
person af allmogen, som eger eller med kronoåborätt
innehar bemman, äfven det minsta, har komiteen,
af förut anfördt skäl, icke beller i detta hänseende
trott sig böra föreslå någon inskränkning i beståen-
de riättigbeter: men derigerom, att komitten byggt
sitt förslag till ombildning af representationen på
helt annan grund, än den hvarpå vår nuvarande
hvilar, och att efter samma förslsg, rättigheten att i
representationen eller dess sammansättning deltaga
borde för hvarje medborgare blifra beroende, icke
af stånds- eller klass-förhällanden, utan endast och
jallenast af de egenskaper, som må anses erforderliga
såsom borgen för utöfvandet af denna rättighet till
gagn för samhället, hvilka egenskaper torde vara att
söka hos dem, som äro bofaste samt egna sig åt all-
män nyttig verksamhet; har en följd bäraf blifvit,
alt komitten ej allenast bort tillerkänna enahanda
politiska rättigheter, som allmogen för närvarande
åtnjuter, åt hvarje medborgare, som är egare af
hemman, utan ock föreslå tilldelandet af sådana rät-
tigheter åt alla sambällsmedlemmer, hvilka besitta
fast egendom af hvad beskaffenhet som helst elicr
hvilka egna sin tid, sina krafter och sin omtanka åt
sysselsättningar, hvarigenom statens ändamål befor-
äras. I anledning häraf har komitten föreslagit både
valrätt och valbarhet åt egare af jemväl sådan jord
på landet, som ej är i mantal! satt, samt af bergs-
bruk och af fastighet i stad: åt arrendatorer af jord
på landet; åt idkare af borgerlig näring, så på lan-
det som i stad, samt åt embets- och tjepstemän med
Jön på stat eller från befattningarne afskedade med
rätt till pension.
Då emedlewrtid för det allmänna är af högsta vigt,
att icke andra personer må få inträde i representa-
tionen eller kunna på dess sammansättning inverka,
än de, hvilkas samhällsställning är sådan, att garanti
derifrån kan häm:as mot vådan af missbruk ä deras
sida af nämnda politiska rättigheter, har komitten
funnit angeläget vara, att jemte det alla sådana der-
utur uteslötos, som i följd af underordnade tjenste-
förhållanden eler i öfrigt voro personligen beroende
af andra, en viss valrätts- och valbarhets-census, stad-
gades med afseende på en del af dem, som hitills
icke haft, men, enligt komittens förslag, hädanefter
skulle komma i åtnjutande af omförmälda politiska
rättigheter. I följd häref, har komiten trott sig bö-
ra föreslå, att från valrätt och valbarhet till repre-
sentant skulle vara uteslutne: 4:0 alla egare af i
mantal ej salt jord på landet och af bergsbruk, derpå
taxeringsvärdet ej uppgick till 500 rdr; 2:0 alla de,
som egde fastighet i stad, ej uppgående i taxerings-
värde vill 4000 rdr; 3:0 alla arrendatorer af jord på
landet, tillhörig kronan eller allmän inrättning, den
der antingen ej uppgick till ett helt hemman, eller,
om jorden ej vore i mantal satt, till ett taxerings-
värde af 7,500 rdr; 4:0 alla arrendatorer af jord,
tillhörig enskilde personer, hvilken ej uppgick till
fyra hela hemman, eller, om jorden ej vore i mantal
salt, till ett taxeringsvärde af 30,000 rdr samt 3:0
alla idkare af borgerlig näring på landet, hvilkas
uppskattade årliga inkomst vore mindre än 400 rdr
och alla sådana näringsidkare i stad, hvilka ej voro
taxerade efter årlig inkomst af minst 200 rdr, samt-
liga dessa summor äfvensom i öfrigt alla de, som i
det underdåniga förslaget till ny riksdags- ordning fö-
rekomma, beräknade i den mot riksgäldsmyntet sva-
rande myntsort, som E. K. Maj t och rikets sedna-
ste församlade ständer bestämt, att framdeles blifva i
riket gällande.
Orsakerna, hvarföre komitin snett olika valcen-
sus böra stadgas för fastighetsegare och näringsidkare
på landet och i stad, äfvensom för arrendatorer af
jord tillhörig kronan eller allmän inrättning och för
dem af jord, tilihörig enskilt person, äro, i förra fal-
let, ett, enligt komitens förslag, sättet för represen-
tantsvalen komme att blifva hvad de mindre förmög-
ne beträffor, olika på landet och i städerna; uti hvilka
senare alia, som komma i åtnjutande af valrätt, skulle
få i valen omedelbart med sin röst deltaga, hyarc-
mot på iandet alla de fastighetsegare, hvilkas egen-
dom ej uppginge till ett helt bemman eller deremot
svarande taxeringsvärde af7,500 rdr, och de närings-
idkare, hvilkas årliga inkomst vore mindre än 500
rdr, endast egde utöfva sin yvalrätt medelbart, eller
genom elektorer; hvarigenom äter deras inflytan-
de på representantvalen blefve på hvardera stället
af högst skiljaktig beskaffenhet, eller större i stä-
derna, än på landet; och i det sednare fallet, eller
hvad angick olikhet i valcensus för arrendatorer, att
all jord, som tillhörde kronan eller allmän inrättning,
och hvars arrenderande vanligtvis medförde för bru-
karen längre och säkrare besittningsrätt, icke förlä-
nade sjelfva egaren rösträtt, hvaremot all enskild
jord, i afseende på hvilken ett motsatt förbållan-
de egde rum, synts komiten icke böra för den,
som arrenderade densamma, medföra rösträtt i an-
nat fall, än att jorden vore af den betydlighet, att
dess arrenderande kunde betraktas såsom ett större in-
dustriföretag.
Då rösträtten vid sockenstämma samt i frågor af
kommunal-beskaffenhet i allmänhet af ålder här i
landet beräknats efter hemmantal, så att ett betydli-
gare sådant alltid, och i förhållande till detsammas
storlek, förlänat dess innehafvare större talan, än ega-
ren af ett mindre, och det påståendet icke torde sak-
re