VE UU RBILDE MTIVIN TIL Rs HUM VO ANUS, TONA
komitens tanka, genom en sådan de valberättigades
fördelning i tvenne afdelningar, den ena för omedel-
bara och den andra för medeibara val, den väsendt-
liga fördelen, att, utan uppoffring af gerantien mot
vådan af den högre förmögenhetens, bildningens och
erfarenhetens utestängande från representstionen, ej
allenast icke någon inskränkning behöfver ske af de
politiska rättigheter, som för närvarande ätnjutas af
hvarje egare af den obetydligaste hemmansdel, utan
ock sådana rättigheter kunna tillerkännas äfven an-
dra medborgare, hvilka deraf förut ej varit i besitt-
ning, och det i vidsträcktare mån, än kanske i nå-
got annat Europeiskt lend.
Ait emedlertid komitåns mening med denna val-
männens fördelning ej varit att serskilja nationen i
tvenDe mot hvarandra stående läger: de rikes och de
fattiges, saknande föreningsband sig emellan och med
stridiga intressen, utan just motsatsen, ådagalägges
bäst och tydligen deraf, att komiten föreslagit, dels
alt valman, som i ett eller flera distrikt kan, på grund
ef förmögenbet eller inkomst, vara berättigad till val-)
rätt inom afdelningen för omedelbara val, må, om
han i andra distrikt eger fastighet eller inkomst, som
endast medgifver valrätt inom afdelningen för de
medelbara, sådan valrätt der utöfva, dels att i de
läns-distr der antalet personer, som på förutnämde
grund äro berättigade att vara valmän i den förra
afdelningen, icke uppgår till det af ett hundra, som
ansetts såsom det minsta för omedelbart val af en
representant, det derstädes felande antalet af valmän
mi fyllas genom uppflyttning dit af valberättigade
hemmansegare från afdelningen för medelbara val,
dels ock slutligen, att valmännen tillhörande begge
afdelningarne i hvarje län skulle hafva fullkomlig
ömsesidig frihet att utse sina representanter utur de
valbare inom hvilkendera afdelning, de för godt
funno.
Bestämmandet af gränsen emellan de begge om-
förmälta val-afdelningarne eller af vilkoren för de val-
berättigade att utöfva valrätt inom den ena eller den
andra, en åtgärd i och för sig af högst maktpålig-
vande och grannlaga beskaffenhet, har inom komi-
cn föranledt de mest noggranna undersökningar af
alia de statistiska förhållanden, hvarom kunskap kunnat.
vinnas genom rädfrågande af de tabellariska uppgif-
ter, som från rikets alla delar kommit komiten till-
handa. I
För att jemte trygghet åt landet att erhålla en upp-
lyst och sjelfständig representation, bereda åt så många
medborgare, som möjligt, fördelen af omedelbar val-
rätt och till förebyggande af särskilta samhäl!sklassers
obehöriga öfvervigt inom samma representation, har
kemiten, på sätt det underdåniga förslaget till ny re-
daciion af riksdagsordningen innehåller, trott sig böra
bemställa, att till afdelningen för omedelbara val af!
riksdagsmän i riksförsamlingens andra kammare skulle
hänföras altla de valberättigade personer, som i 43 N
1, 2, 3 och 4 mom. af nämde förslag finnas upptagne,
och till afdelningen för riksdagsmanna-val genom
electorer alla de röstberättigade, hvarom berörde för-
slags samma 8 4 mom. sista period förmäler.
Underd. bilsgde i tabellarisk form uppställde beräk-
ning, grundad på de komiten tillhandakomne statistiska
uppgifter, utvisar dels antalet af valberättigade perso-
ner i hela riket, som för närvarande äro att hänföra till
enhvar af nämde begge valafdelningar, dels ock summa-
riska taxeringsvärdet å den fasta egendom, som inom
hvarderaitillhör de derstädes valberättigade. Med afse-
ende emedlertid på det olika förhållande, både till
antal personer och fastighetsvärde, hvilket, enligt be-
rörde tabell, sig visar emellan de begge omförmälta
valafdelningarne, torde komiten ej böra underlåta få-
sta uppmärksamheten derpå, att denna skillnad, om
icke alldeles försvinner, dock betydligen förminskas,
derest i bet:aktande tages, att de fleste af de perso-
ner, hvilka blifva röstegande inom afdelningen för
omedelbara val, i sjelfva verket föra talan for ett
ganska stort antal personer, som af dem är beroende,
äfvensom att den fasta egendom, som innehafyes af
de uti nämde valafdelning röstande, jemförelsevis har
ett långt högre värde, än det genom taxering bestämda.
Komiten, som ansett riksförsamlingens andra kam-
mare böra utgöras af 450 personer, af hvilket antal
landsbygden, på sätt nyss nämndt är, borde ega ut-
se fyra femtedelar eller 420, har trott sig böra före-
slå, det rikets samtliga städer med egen jurisdiktion
skulle, fördelade i serskildta valdistrikt, genom Oome-
delbara val utse den återstående femtedelen, eller 30.
I afseende härpå kan visserligen den erinran gö-
ras, alt, genom detta städernas afskiljande från lands-
bygden till serskilta valdistrikt och det föreslogne
sättet för representantvalen derinom, afvikelse skett
från de grunder, hvarpå komiten i allmänhet byggt
sitt förslag till representationens ombildning; men
derna anmärkning torde, åtminstone hvad första de-
len vidkommer, befinnas vara mer skenbar, än verk-
lig, om i betraktande tages, att, enligt komitens
förslag, representantvalen inom städerna komma att
verkställas, icke, såsom hittills, af borgerskapet en-
samt, utan gemensamt och samfäldt af alla, städer
na tillhörande medborgare-klasser, och att den om-
ståndigheten, huru riket fördelas i distrikt för repre-
sentantvalen, såsom afseende allenast ett formellt för
fogande, icke så nära sammanhanger med sjelfva
grunden för valsättet, att icke distrikt-indelningen
må kunna uppgöras på ett sätt eller annat, utan att
rubbning i den sednare derigenom verkligen åstad-
kommes. Till förslaget i allmänhet om städernas så
beskaffade indelning i valdistrikt för sig, har komi-
ten äfven hemtat anledning dels deraf, att lokala
och statsekonomiska förhållanden i alla händelser
gjorde till en nödvändighet att bilda särskilta sådana
af de större och folkrikare städerna, dels af den
omständigheten, att de båda riksstånd, som hittills
förklarat sig för äsigten, om vär representations om-
bildning på samfälda valprincipen såsom grundval,
medgifvit ändamålsenligheten af denna städernas
indelning i valdistrikt, afsöndrade från landsbygden;
till hvilken sednare, celler landsbygden, komiten emed-
lertid trott böra hänföras alla städer utan egen ju-
risdiktion, äfvensom köpingar, af det skäl, att de-
samma ej annorlunda kunde betrak!as, än såsom
jordbrukande samhällen, utan någon egentlig serskild
politisk vigt.
Beträffande åter anmärkningen rörande användan-
det inom stadsdistrikten af endast det omedelbara