hamnarne under detta år inkassera i frakter
hvad deras skepp kostat, förorsakar öfver allt
att betydliga kapitaler söka sin väg till skepp:-
rederierne. Med ledning af föregående tiders
erfarenhet är det således icke osannolikt, zatt
dessa tvenne interessen, hvilka varit minst gyn-
samt stämda för handelns frihet, innan ling tid
förflutit, på en gång kunna blifva utsatta för
verkning rne af en reaktion, framkallad af de-
ras närvarande liflighet. I fall dessa åsigter
befianas ej vara utan grund, så hafva vännerne
af den fria handeln de starkaste skäl, att till
nästa parlament — under hvilket sannolikt den
kris kommer att genomgiås, som jag beskrifvit
— skicka representanter af bepröfvade grund-
satser, som ståindaktigt skydda förlidet års stora
åtgärder för de faror, hvilka kunna hota dem
under öfvergångsperioden. I fall j hedrer mig
med edert förtroende, hoppas jag att med stärkt
helsa kunna infinna mig på min post, beredd
att visa, att handelns närvarande ställning icke
är gynnande för experimentet med vira grund-
satser, och att den reaktion, som inträffar, en-
dast är ett undantag från den vanliga verkan
af fri handel, hvilken, då den fått tid att un-
der vanliga förbållanden utveckla sig, eniigt
min fullzomliga öfvertyge!se skall befordra bela
samhällets bästa och harmoni. Jag återvänder
till England, stärkt i mina grundsatser och min
öfvertygelse genom den sympathi, som de vi-
saste och bästa män i andra länder yttrat för
våra grundsatser; och om xi ståndaktigt fort-
fara att gifva verlden ett godt exempel, så skal
det sutligen följas af alla andra bildade natio-
ner. Mina berrar! Om, på det afstånd jag be-
finner mig hemifrån, jag icke försöker att in-
låta mig i diskussionen af andra ämnen, så är
det icke derföre som skulle jag vara känslolös
för vigten af de frågor, som otvifvelaktigt utan
tidsutdrägt komma att taga lagstiftande maktens
uppmärksamhet i anspråk och deribland 2allra-
främst Irlands ställning. Jag vill endast tilläg-
ga, alt i hvarje fråga, som blir parlamentet fö-
relsgd, skall jag, så vidt min ringa förmåga
sträck. r sig, handla enligt den grundsatsen, att
lika rätt må vederfaras mina landsmän i hvarje
del af det förenade konungariket. Jag har der
äran etc. Richard Cobden.
TYSKLAND.
Sedan hos ständerna i flere af de österriki-
ska länderna förslag framkommit om reform aj
kommunalförfattningarne, Hvilka sednare skolg
vara ytterst antiquerade och olämpliga, har re.
geringen beslutit att låta tuvernörerne i de sär
skilta provinserna taga initiativet i denna fråge
och förelägga statsministrarne förslag i detta
hänscende.
Tryckfrihetsfrågan i Frankfurt tros blifva reg-
lerad på så sätt, att Carlsbaderbesluten väl upp-
häfvas, men andra sättas i deras ställe, hvilka
icke göra förhållandet stort bättre, än det för när-
varande är. Hvem har väl också på allvar från
tyska förbundets diplomater väntat nigonting
som kunde gynna frihetens utveckling? Deras
göra i Frankfurt har, alltifrån första stunden af
förbundsförsamlingens inrättning, varit att mot-
arbeta allt slags frihet, och hålla tyskarne i
bojor.
Spanska thronpret:-ndenten, grefven af Monte-
molin, bade i början af denna månad ankom-
mit till Coblenz med en temligen talrik svit.
Cobrden hade anländt till Wien, och skulle
af engelske ambassadören presenteras för furst
Meiternich och finansministern baron von Kä-
keck.
Konungen och drottningen af Preussen skulle
d. 43 dennes företaga en resa till Dresden
Derifrån ämnade drottningen vidare begifva sig
till Ischl i Österrike, för att der i tvenne måi-
nader nyttja baden.
ITALIEN.
Kärleken för Pius IX fortfar väl att vara
lika liflig som förut, men man har bogynt an e
påfven numera illa betjenad vid rådslag, sedan
Lambruschini börjat å långa audienser nästan
hvar dag. Missnöjet med Lamhruschini och
hans anhang ut:alade sig den 50 Juni offentligt
på det sättet, att flera vagnar genomforo Roms
gator, hvarvid de åkande cupphörligt utropade:
Morte a Lambruschini! Morte a Bernettil (en
kardinal; som är ifrig anhängare af L:mbru-
schinis cofistiskt-reaktionära system). Morte a
Corboli! Viva Pio Nono!v — Vid spanska tor-
get fick likväl folktalaren Cicero Vacchia de
åkande förkunnarne af död och Hf att hålla,
och sedan förmådde han dem genom fredliga
föreställninzar att inställa färden.