OM BRYGGERIRÖRELSENS AFTAGANDE
I STOCKHOLM.
Till Redaktionen af Aftonbladet!
Uti den skrift, hvarigenom bryggareembetet här-
städes hos Regeringen anhållit om saluaccisens upp-
hörande — en begäran hvars uppfyllande synes bil-
lig förekommer såsom skäl för denna begäran bland
annat följande uppgift om bryggeriernas förr och
nu här i Stockholm:
Småningom har bryggerirörelsen aftagit så, att
den, som förr lemnade idkarne ej allenast en säker
bergning, utan äfven ett öfverskott, numera, äfven
med all möjlig drift, omtanke och noggrannhet skött,
samt med iakttagande af den största sparsamhet,
gifver knapp bergning, än mindre något öfverskott.
Detta bryggerirörelsens förfall visade sig bäst vid
jemnförelse emellan afverkningarne för år 1840, då
det nu varande saluaccisbeloppet bestämdes, och för
sistl. år 1846, enär afverkningarne för år 4840 med
ett antal af 40 bryggare upgick till 43,139 tunnor,
men för år 4846 endast till 28,712 tunnor med ett
antal af 30 bryggare, ibland desse sednare äfven
inberäknade de, som ej höra till embetet.
Denna uppgift, som ej bör betviflas då den göres
af bryggareembetet sjelf, utvisar ett förhållande som
är att beklaga i afseende på en af de borgerliga
klasserna i hufvudstaden. Men den måste tillika
vålla nyfikenhet att efterforska orsakerna.
Dessa kunna icke gerna vara mer än tre: ökad
konkurrens med införsel af öl och dricka från landet
eller andra städer; att folkmängdens antal eller väl-
ståndet bland pluraliteten skulle hafva aftagit så
mycket, att det verkat den omtalta förminskningen
i åtgången af bryggeriernas alster; eller slutligen,
att sjelfva varorna ölet och drickat nu tillverkas
sämre än förr, och att sjelfva smaken för desamma
i följd deraf aftagit.
Det första, eiler att öl och dricka skulle införas
från landet, är ännu helt och hållet obekant åt-
minstone för mängden och torde sålunda kunna an-
tagas icke hafva ägt rum. Hvad befolkningens an-
tal angår så har den stigit med omkring 6000 in-
vånare under samma tid som ölförtäringen eaftagit,
och äfven deruti synes således icke någon anledning
kunna sökas. . Återstår då blott den tredje supposi-
tionen eller alt orsaken till den minskade förtärin-
gen skulle ligga i ölets och drickats försämring. Att
detta är förhållandet torde också knappt vara något
tvifvel underkastadt. I sjelfva verket kan man ej
klaga, att det härvarande bryggareölet är dåligt till
smaken, och i synnerhet bör medges att det är bil-
ligt till priset; men den som gjort försök; att någon
längre tid förtära ett par glas deraf dagligen, har
troligen erfarit, att det varit långt ifrån helsosamt,
utan snarare kunnat kallas osundt. Man behöfver
icke ens tala om det okokta svagdrickat, serdeles det
som förtäres på krogarna. Ett rådfrågande af all-
männa opinionen i detta som andra mål skall ock
gifva det resultatet, att orsaken hvarföre vanligt öl
mindre drickes, oaktadt denna drycks till sin natur
stärkande egenskap, egentligen är, att man finner sig
tung och generad deraf, och att det icke är så om-
tyckt som förr; då deremot det Bäjerska ölets kon-
sumtion mer än tredubblats inom ett par år sedan
det här började bryggas, och är i ständigt tillta-
gande, fastän det är dubbelt så dyrt som det van-
liga. Äfven på större middagar och kalaser bjudes
bäjerskt öl och förtäres med begärlighet. Man
vet dessutom att många ställen i landsorten, der en
prestfru eller en skicklig hushållerska på någon herr-
gård riktigt förstår konsten att brygga öl, anses detta
vidt och bredt omkring såsom en läckerhet, som
vidlyftigt beprisas, kringsändes till present, 0. s. v.
Hvad bevisar detta? Icke att smaken för öl öfver-
hufvud aftagit, när man får det som är både väl-
smakande och helsosamt, men väl, att sjelfva kon-
sten att bereda ett sådant öl och dricka för det
mesta gått förlorad. Det bästa sättet för bryggeri-
erna, att återkomma i flor, synes således vara, att
vinnlägga sig om en bättre vara, om äfven till ett
något högre pris än det närvarande, mycket ned-
satta, hvartill likväl icke allmänheten kan vara skuld,
då de fleste gerna betalte en skilling mera på bu-
teljen för att få ett godt öl, hvilket gjorde nära 20
procent på tillverkningen. Censorius.