OM BRYGGERIRÖRELSENS AFTAGANDE I STOCKHOLM. Till Redaktionen af Aftonbladet! Uti den skrift, hvarigenom bryggareembetet härstädes hos Regeringen anhållit om saluaccisens upphörande — en begäran hvars uppfyllande synes billig förekommer såsom skäl för denna begäran bland annat följande uppgift om bryggeriernas förr och nu här i Stockholm: Småningom har bryggerirörelsen aftagit så, att den, som förr lemnade idkarne ej allenast en säker bergning, utan äfven ett öfverskott, numera, äfven med all möjlig drift, omtanke och noggrannhet skött, samt med iakttagande af den största sparsamhet, gifver knapp bergning, än mindre något öfverskott. Detta bryggerirörelsens förfall visade sig bäst vid jemnförelse emellan afverkningarne för år 1840, då det nu varande saluaccisbeloppet bestämdes, och för sistl. år 1846, enär afverkningarne för år 4840 med ett antal af 40 bryggare upgick till 43,139 tunnor, men för år 4846 endast till 28,712 tunnor med ett antal af 30 bryggare, ibland desse sednare äfven inberäknade de, som ej höra till embetet. Denna uppgift, som ej bör betviflas då den göres af bryggareembetet sjelf, utvisar ett förhållande som är att beklaga i afseende på en af de borgerliga klasserna i hufvudstaden. Men den måste tillika vålla nyfikenhet att efterforska orsakerna. Dessa kunna icke gerna vara mer än tre: ökad konkurrens med införsel af öl och dricka från landet eller andra städer; att folkmängdens antal eller välståndet bland pluraliteten skulle hafva aftagit så mycket, att det verkat den omtalta förminskningen i åtgången af bryggeriernas alster; eller slutligen, att sjelfva varorna ölet och drickat nu tillverkas sämre än förr, och att sjelfva smaken för desamma i följd deraf aftagit. Det första, eiler att öl och dricka skulle införas från landet, är ännu helt och hållet obekant åtminstone för mängden och torde sålunda kunna antagas icke hafva ägt rum. Hvad befolkningens antal angår så har den stigit med omkring 6000 invånare under samma tid som ölförtäringen eaftagit, och äfven deruti synes således icke någon anledning kunna sökas. . Återstår då blott den tredje suppositionen eller alt orsaken till den minskade förtäringen skulle ligga i ölets och drickats försämring. Att detta är förhållandet torde också knappt vara något tvifvel underkastadt. I sjelfva verket kan man ej klaga, att det härvarande bryggareölet är dåligt till smaken, och i synnerhet bör medges att det är billigt till priset; men den som gjort försök; att någon längre tid förtära ett par glas deraf dagligen, har troligen erfarit, att det varit långt ifrån helsosamt, utan snarare kunnat kallas osundt. Man behöfver icke ens tala om det okokta svagdrickat, serdeles det som förtäres på krogarna. Ett rådfrågande af allmänna opinionen i detta som andra mål skall ock gifva det resultatet, att orsaken hvarföre vanligt öl mindre drickes, oaktadt denna drycks till sin natur stärkande egenskap, egentligen är, att man finner sig tung och generad deraf, och att det icke är så omtyckt som förr; då deremot det Bäjerska ölets konsumtion mer än tredubblats inom ett par år sedan det här började bryggas, och är i ständigt tilltagande, fastän det är dubbelt så dyrt som det vanliga. Äfven på större middagar och kalaser bjudes bäjerskt öl och förtäres med begärlighet. Man vet dessutom att många ställen i landsorten, der en prestfru eller en skicklig hushållerska på någon herrgård riktigt förstår konsten att brygga öl, anses detta vidt och bredt omkring såsom en läckerhet, som vidlyftigt beprisas, kringsändes till present, 0. s. v. Hvad bevisar detta? Icke att smaken för öl öfverhufvud aftagit, när man får det som är både välsmakande och helsosamt, men väl, att sjelfva konsten att bereda ett sådant öl och dricka för det mesta gått förlorad. Det bästa sättet för bryggerierna, att återkomma i flor, synes således vara, att vinnlägga sig om en bättre vara, om äfven till ett något högre pris än det närvarande, mycket nedsatta, hvartill likväl icke allmänheten kan vara skuld, då de fleste gerna betalte en skilling mera på buteljen för att få ett godt öl, hvilket gjorde nära 20 procent på tillverkningen. Censorius.