ras arbeten, få nämna arfvingn till Sveriges och
Norges throner, H. K. H. Kronprinsen Carl Lud-
vig, som kan vara stolt att äga en fader, hvil-
ken icke blott nitiskt och med framgång arbe-
tat för sitt folks väl, utan som derjemte utgif-
vit afbandlingar rörande uppostran och reform
af brottmålslagstiftningen, hvilka lika mycket
hedra hans hufvud som hans hjerta. Den först-
födde sonens af en sådan fader första försök
har varit de vackra kartor öfver Sveriges natur-
produkter, helt och hållet utförda af H. K. H.
sjelf, hvilka grefve 4. Rosen så väl förklarat för
oss. Förlidet år hade vi till stort biträde i våra
vetenskapliga arbeten Oersted från Köpenhamn.
Denne utmärkte lärde är af förberedelserna till
de Skandinaviske naturforskarnes snart förestå-
ende möte i Köpenhamn hindrad, att i år be-
söka oss; men han hari stället skickat oss goda
rekry:er i sina unga lärjungar, hr Puggaard
och dr Shaw. Holland har skickat oss en ar
senlig kolonn i den utmärkte naturhistorikern
och komparativa anatomen år van der Hoeven,
hvars arbeten så rätivist värderas, och i profes-
sorerna i botanik cch kemi De Vry och Gros-
hans från Rotterdam, och den berömde kemi-
sten professor Malder har med en afbandling
rigtat vår andra afdelning. Från Preussen, hvars
upplyste monark städse gynnar vetenskaperna,
hafva vi här sett hans representant, den lärde
Bunsen, som g fvit oss nya prof på huru men-
niskoslägtets äldsta historia och ethnologien kun-
nat rigtas af hans penna; och f:ån samma Preus-
sen (vsn Humboldts, von Buchs och Carl Rit-
ters fådernesland) hafva vi haft iband oss den
man, sim uppenbarat och beskrifvit för oss ge-
nom mikroskopets b.träde millioner hittills okän-
da varelser, Ehrenberg. Jag kan icke gå söder
om Tysklånd, från hvilket land Österrikare, Bäj-
rare och vetenskapsmän från flere mindre sta-
ter besökt oss, utan att säga att Schweitz för-
sett oss med en god kontingent af uvgt garde,
ämnad att en dag intaga våra veteraners plats.
Bland de förre räkna vi dre Schinz från Aarau,
professor Macaire, dr Plantamour och hr Gau-
tier från Geneve. Men då jag passerar Alper-
na och nämner namnen Cornaro och Gorini,
är det med liflig fågnad: jag ser Italien repre-
senteradt af min gamle och högaktade vän, Carl
Buonaparte, prins af Canino, som alltifrån sin
tidiga ungdom ägnat sin förmögenhet, sina ly-
sande talanger och sin outtröttliga kraft åt na-
turens studium. De grundliga verk han utgif-
vit om Amerikas foglar och Itali ns fauna, äro
i sanning ett ädelt monument, hvilket han upp-
rest åt sig sjelf, och som skall göra hans namn
odöd igt. Och låtom os, som i måndags afton
vid bordet hörde den toast, han föreslog för vår
ordförande, icke glömma de ädla tänkesätt, vi
förnummo frin den store Napoleons brorson,
då han ställde de intellektuella och vetenskap-
liga sysselsättningarne högt öfver krigets ära.
Siutligen, mina herrar, låtom oss vända oss till
våra närmaste grannar fransmännen, och se huru
ädelt de motsvarat vår inbjudning, och huru de
hedrat oss med att sända hit sina landsmän från
Paris, Bordeaux och Montpellier, med sådane
män i spetsen som Milne Edwards och Le Vecr-
rier. Desse tvenne utmärkte ledamöter af Fran-
syska Vetenskapsakademien, den ene känd för
undersökningar i fysiologien, hvilka bragt ho-
nom Uill höjden af denna vetenskap, och den
andre för den största astronomiska upptäckt i
vårt lidechvarf, behöfva icke mitt pris, och eder
tacksamhet för deras lifliga deltagande i våra
arbeten vid deta tillfälle, känner jag är varm
och uppriktig. Och jag uppfyller blott en pligt,
då jag bär anmärker, att desse tvänne utmärkte
ledamöter af Fransyska Institutet, Le Verrier
och Milne Edwards, icke kommo hit blott så-
som enskilta personer, utan äfven i egenskap
af deputerade från universitetet i Paris och dess
stormästare hr Salvandy, minister för allmänna
undervisningen, för att således på det mest of-
fentliga sätt bevittna den aktning, som nämnde
stora och gamla lärosäte hyser lör vetenskaper-
nas idkare i Storbritannien. Det har säkerli-
gen, m:na herrar, varit en tilllfredsställelse för
eder att s2 det förtroliga sätt, hvarpå den fran-
syske Le Verrier samverkat vid våra arbeten
med den engelske Adams, derigenom framstäl-
lande ett ytterligare bevis, och icke det minst
varaktiga, på värdet af den kosmopolitiska ka-
rakter, som stämplar vårt samfund och undan-
rödjer allt missförstånd och bitterhet, och att
:den störste som den minste vetenskapernas od-
lare icke ledes af några personliga motiver, utan
endast af kärlek till sanningen och vetenskapens
framgång., — Talaren föreslog derefter, att Sam-
fundet skulle betyga sin innerliga tacksamhet
för de utmärkte främmande vetenskapsmän, som
hedrat mötet i Oxford med sin närvaro; hvil-
ket förslag enhälligt bifölls.
MAGER ANTAIRANA (VA