Idig. Man ansåg ingen annan arbetning motsvara Iden med händerne. Sedan tjernmjölken är afskild larbetas det torra smöret, samt sammanpressas till er Jsammanhängande massa, och sammantryckes så hårdt att inga porer, i hvilka luft, som alltid är skadlig för Ismöret, må förefinnas. Smöret arbetas torrt redar Isamma morgon det blifvit tjernadt; och den torra arbetningen sker samma dag om aftonen, men ej så länge latt det blir löst. Arbetet fortsättes under tvenne Idagar, morgon och afton. Så snart det synes blifvå löst, upphöres med arbetet. Efter första arbetningern saltas smöret. Holländska saltet är särdeles godt, mer faller sig hitfördt för dyrt. Sen smöret är färdigt nedpackas det uti fjerdingar, hvaruti trädet göres smaklöst, genom att uti dem ingjutes först varmt vatten och sedan saltlake, hvilket är det enda, som förmår betaga trädet den, detsamma åtföljande smak. Man inpackar smöret hårdt uti dessa fjerdingar, hvilka ej böra vara större, än att de rymma innehållet af en tjerning. Vill man från smöret fullkomligen utestänga luften, pågjuter man saltlake. På detta sätt har jag bevarat smör fullkomligen friskt från hösten och ända till våren. Man kan utan mehn delvis taga af detta smör, om det blott sker så, att man borttager af det som ligger öfverst och genast åter pågjuter saltlake. Denna noggrannhet vid smörets beredning och förvaring innefattar hela hemligheten till Holländska smörets företräde framför vårt. Någon grund dertill finnes nemligen icke uti sjelfva mjölkens beskaffenhet eller uti betet, hvilket på detta lands sanka ängsmarker mest består af grofva starrarter, hvilka ingalunda äro att föredraga framför våra vida tjenligare grässlag. Hr af Forselles (?) gjorde de närvarande uppmärksamma på det slags salt, som bör användas på smör; och föredrog i detta fall Liinebergersalt. Smöret bör kärnas tvenne gånger om dagen, nedpackas i ekfjerdingar, från all träsmak väl renade, och ofvanpå slås 2 tums saltlake. Hr friherre Hermelin önskade säga några ord om ostberedningen. Baronen hade nyligen besökt Holland, för att på stället inhemta tillverkningssättet af Holländs ost. Han förmälde sig dervid hafva blifvit vittne till flere intressanta rön,så mycket nyttigare att känna för Sverige, som osten i Holland ofta beredes i ganska små qvantiteter, motsvarande hvad som kan göras på små hemman i vårt land. Holland erbjuder ej bättre foderslag än Sverige. Men den Holl. ostens företräde uppkom deraf, att man vid dess beredande med största omsorg undvek mjölkens surnande. Man ystade tre gånger om dagen, straxt efter hvarje af de tre gånger man mjölkat. Ostarne af så små qvantiteter i sönder, blefyo visserligen små; men derigenom kunde de lätt förvaras och lätt Törsändas i handeln. Baronen hoppades, att hushållningssällskaperna behagade att i landet sprida kunskapen om allt detta. Hr Hedengren gjorde en klar och detaljerad framställning om nödvändigheten, att den grädde, hvaraf man vill kärna smöret, aftag:s medan mjölken ännu är fullkomligt söt. Kärnad af sur grädde, håller sig smöret icke, och besitter ej heller den aromatiska smaken. Svårigheten består hufvudsakligen uti, att kunna bibehålla mjölken söt, hvartill fordras förvaringsrum eller källare med ganska tjoc ka murar, der både temperaturen kan hållas låg och frisk luftväxling erhållas, och som derjemte äro försedda med golf af slipad plansten eller släta tegelstenar, under hvilket aflopp för ur jorden utsipprande vatten kan beredas. I Holstein hade talaren sett mjölkkamrar af ofantlig vidd; ja, så stora som detta rum (börssalen) och nästan äfven så höga; der insattes mjölk efter 200 till 300 kor. Följden är, att man i holsteinsk skumost ofta varsnar sprickor, hvilket bevisar att mjölken, hvaraf tillverkningen skett, ej varit fri från syra. I Holland har man den yppersta metod, att så länge som möjligt bibehålla mjölken söt. Det sker genom artificiell afkylning. Man mjölkar nemligen i cylindriska förtenta kopparkäril eller målade plåtkäril (i Holland hvita; men talaren, som fruktat blyhvitt, har föredragit att invändigt måla sina plåtkäril med mönja). Dessa metalliska mjölkkäril nedbringa mjölkens temperatur till hälften; d. v. s. från 34 grader, som den vid sjelfva mjölkningen vanligen båller, till 47 å 20 grader, då de ställas i reservoirer med iskallt vatten. Sålunda kallnad, bibehåller den sig vida längre osurnad. — Den ryktbara kumminosten göres af mjölk, hvaraf hälften är 36 timmar, och den andra hälften 24 timmar gammal; och likväl fordrar denna ost för sin fullgoda beredning, att i mjölken ej funnits den allraringaste syra. Också har en del af denna mjölk kunnat hålla sig söt under halftannat dygn. Talaren slöt med den hufvudanmärkningen, hvilken han ville lägga alla på sinnet, att utevaro af syra hos mjölken, hvaraf gräddan tages, är sjelfva grundvilkoret för beredande af godt smör, likasom af ost. Det är en fördom att föreställa sig sur eller syrnad mjölk gifva mera grädde, eller, i allmänbhet, att grädden står tjockare på sådan mjölk. Tvärtom, sammankrymper grädden på rätt sur mjölk. Man har ett instrument att mäta den procent grädde mjölken producerar: det består i ett cylinderglas, graderadt till 400, och med 0 öfverst i kanten. Man upptäcker i ett sådant glas lätt hvarest grädden ofvyanpå mjölken med sin understa kant vidtager, och man ser då af gradtalet dervid, huru gräddstark (i procent taget) mjölken är, och äfven i detta gräddglas visar sig grädden sammankrympa, då mjölken surnat. Friherre Hermelin: I Holland är det vanligt, att man i trakter, der ängarne äro magra, producerar ost, och i trakter med feta ängar, smör. Vilkoret för att åstadkomma mild ost, som har mesta afsättningen, är att grädden tages af fullkomligt söt mjölk. Hr Arrhenius ansåg det, liksomen annan talare, svårt att få gräddafsöndringen att ske så hastigt, att icke mjölken surnade, om man ej hade tillgång på luftkällare. Talaren nämnde ett faktum, som han ännu ej försökt, men som förtjenade stor uppmärksamhet, nemligen att gräddafsöndringen befordras genom tillsättningen af soda, upplöst i vatten, hvaraf hvarken mjölk eller grädde få någon osmak. Detta medel skall vara så fördelaktigt, att det alltid bör begagnas. Hr Björk: På flera ställen i Pommern hafva försök gjorts för att utröna, huruvida grädde af söt eller sur mjölk gifver mesta smöret; men resultaterna hafva utfallit till fördel, än för det ena, än för det andra sättet. — I Sverige äro nu mera både teoretiska och praktiska kunskaper i ladugårdsskötsel spridda, men huru skola de spridas till massan af folket? Ladugårdarnes skötsel är vanligen öfverlemnad åt qvinnor, för hvilka inga undervisningsanstolter i detta fack finnas, såsom fallet är i Darmark. Jag tilltror mig ej att uppgifva något förslag i detta afseende, utan vill blott fästa uppmärksemhet å ämnet. Öfverste Hagelstam: I stället för träkärl, som förr begagnades till förvaring af mjölk, använder jag nu mera kärl af väl förtent jernbleck, hvari mjölken mycket väl håller sig. Golfvet i mjölkkammaren å min egendom är sten, och invid detta rum är om ad 0