Sektionen för boskapsskötseln.
Diskussionen öfver 46 frågan fortsattes.
Ordföranden anmälde en afhandling af öfverste
Liljenstolpe, angående sättet att uppföda starka hä-
star, om hvilkens vigt ordföranden ansåg något tvif-
vel icke kunna ega rum. Men då den vore för vid-
lyftig att uppläsas, hemställde ordföranden, om icke
denna skrift borde under mötet läggas på bordet,
så att ledamöterna finge tillfälle att taga kännedom
om densamma, samt att den sedan infördes fullstän-
digt i berättelsen om mötets förhandlingar. Försla-
get bifölls.
Hr Frölich hade anmält sig, med anledning af
den skiljaktighet, som i temligen skarpa drag röjt
sig vid gårdagens diskussion öfver denna fråga, e-
mellan baron Raab, baron Kremer och herr West-
felt. Talaren ansåg denna skiljaktighet kunna helt
enkelt förklaras genom olikheten af den jordmån,
hvarpå rönen blifvit gjorda. Talaren förmodade att
baron Kremer och hr Westfelt haft afseende på
den starka lera, som råder i Upland, hvaremot ba-
ron Raab afsett lösare jord, till och med sandblan-
dad. Svårligen skall erfarenheten förorda betning af
3 års vall på lerjord; hvaremot någon svårighet icke
möter för dylik betning på lösare jord. Talaren
kunde ej heller undgå anmärka, att om baron Raab
kallar det af honom omförmälda jordbruk för vexel-
bruk, så begagnar han en med den vanliga olik no-
menklatur, och att tvisten äfven ur denna synpunkt
är lätt förklarad, nemligen derigenom, att de från
hvarandra skiljaktiga åsigterna angå alldeles olika
ämnen.
På bemställning af ordföranden ansågs diskussio-
nen öfver denna fråga afslutad.
47:de frågan:
Då en egendom är aflägset belägen från större
städer, är det fördelaktigare att använda foder och
rotfrukter till gödning af stalloxar, till uppfödning
af ungboskap, eller till en utvidgad kolagugård?
Eller skulle det möjligen i vissa fall, under nämnde
förhållande, vara fördelaktigare att i stället för ko-
ladugård underhålla ett schäferi?
Ordföranden begynte med uppläsning af de svar,
som äfven öfver denna fråga förekomma i de från
baron Salza och lagman Röök ingifna skrifter.
För öfrigt anmälde sig ingen att tala i detta ämne.
Herr ordföranden ansåg att åsigterna derom vore
individuella för hvar och en särskild lokalitet inom
landet.
Frågan 48: Böra kor mjölkas tre gånger om
dagen? Sker mjölkningen såsom den i våra ladu-
gårdar vanligen verkställes, ändamålsenligt ?
hade föranledt grefve Saltza att upplysa, det mani
Tyskland icke begagnar mjölkrör till kornas mjölk-
ning. Herr Arrhenius anmärkte att detta mjölk-
ningssätt, såsom ganska äfventyrligt, ej heller bru-
kas här, om icke någongång, då sjukdom hos krea-
turet gör det nödvändigt.
Härefter öfvergick sektionen till behandling af
A9:de frågan; om smör och ostberedning.
Herr v. Celsing fästade dervid uppmärksamheten på
det dåliga salt, som här i landet vanligen begagnas.
Man borde använda renadt bergsalt. I Tyskland
behanclas saltet, innan det begagnas, med mycken
omsorg, att det må blifva väl renadt; Det engelska
smörsalt man får, ser visserligen renare ut än vårt
vanliga, men är i sjelfva verket lika orent. Den
tyska behandlig:n af salt, hvilken vore den bästa,
bestod deruti, att efter ett noggrannt val af berg-
salt, upplösa saltet i vatten, filtrera det och inkoka
det, tills det till hälften kristalliserar sig, hvarpå
man låter det torka. Det salt man sålunda erhåller,
bibehåller de dermed insaltade varorna längre. Skrä-
det är ganska användbart åt kreaturen.
Grefve Beckfriis omförmälde att man i Holstein
och Skåne ej gör sig besvär med att rena salt, utan
köper sig Lineburgersalt.
Herr Celsing: Det är just sådant salt som jag
menar.
Grefve Frölich talade om smörtjernans konstruk-
tion. Efter många rön hade man ändå slutligen
funnit, att-den enkla, vanliga, i hvilken tjernstaken
går opp och ner, vore den bästa. Grefven hade