Hr Björck: Jag är förekommen af andra tåläre i
afseende på fördelen af gips användning. JernvWitriol
är också tjenlig. Då största hindret för gipsens mera
allmänna begagnande är dess dyrhet, önskade jag,
att någon kunde upplysa om verkan af urkokta och
förmalda ben är försökt, samt om någon fabrik för
åstadkommande af sådant benmjöl finnes. Ar det
så, så borde detta gödningsämne blifva billigare,
och gör likväl ingalunda mindre verkan än mjöl af
okokta ben. Svafvelsyra och aska har användts med
framgång, och är mycket billigare än gips, ty svaf-
velsyran kostar blott 4 sk. rgs skålp. och till hvart
tunnland behöfves ej mer än 4—3 skålp. Gipsens
verkan beror mycket af jordmån och väderlek. På
rik och lucker jord, samt i varm och fuktig väder-
lek gör gips god verkan. Derför bör man, om för-
sök dermed anställas under andra förhållanden, icke
Jåta afskräcka sig, i fall första försöket misslyckas.
Friherre Raab: För 4 år sedan började jag med
benmjölsgödning. Ett fält, som en vår fick half göd-
ning för vicker och på hösten gödslades med 80
lisp. finstampadt benmjöl, gaf den vackraste råg-
skörd jag någonsin haft. Förra året gödslade jag
en hafreåker med 50 lisp. benmjöl pr tnnland och
fick den bästa hafre i orten. På ett fält, der några
händer benmjöl voro utkastade på en fläck, var väx-
ten derå märkbart vackrare, än annorstädes. Jag kan
dock ej bestämdt uppgifva skillnaden i resultatet af
vanlig gödningi ochi benmjölsgödning. Hornspånor
föredrar jag framför benmjöl.
Grefve Lewenhaupt: Tfall benmjölsgödning skall
begagnas , måste den ovilkorligen användas på lös
jord. Talaren hade först, innan han egde erfaren-
het af saken, begagnat den på lerjord, men den
hade der icke gjort någon verkan. I afseende på
gödningen med guano fästades uppmärksamheten på
hr friherre Hamiltons anmärkning, att det vore till-
räckligt, om den stora mängd gödningsämnen, som
här hemma ligger och fördunstar, blefve använd;
man behöfde icke då skicka till andra ändan af
verlden, för att hemta Guano.
Hr Arrhenius erinrade, med anledning af den af
hr Moberg lemnade upplysning, att man icke borde
lemna schiffermjölet obegagnadt. Schiffermjölet in-
nehölle nemligen svafvelbunden kalk, plus något ler-
jord, således mycket tjenliga gödningsämnen; då det
dertill i Westergöthland funnes en stor mängd schif-
fer, som kunde förmalas till mjöl, vore detta äfven
ett mindre kostsamt gödningsämne.
Hr Moberg tillade till sitt förra yttrande, att för-
sta året hade man endast haft en mindre qvantitet
schiffermjöl att gödsla med; men sista året hade
man gödslat med 46 lass på tunnlandet, och detta
hade visat ett mycket godt resultat.
Friherre Kremer ansåg gips vara det gödnings-
ämne, som kunde erhållas för bästa priset, nemli-
gen 18 sk. lispundet; skepp komma ofta hit från
Holland och Frankrike med gips i barlast, och der-
före såldes den till så låga priser. Upsala läns hus-
hållssällskap hade begagnat sig af den stora tillgån-
gen och resultatet hade visat sig i högsta grad till-
fredsställande; ett tunnlands gödning hade icke kom-
mit på högre än 3 rdr bko; skörden hade äfven va-
rit nära dubbel mot vanligt. Dernäst vore benmjöl
fördelaktigast, nb. på lös jord, såsom grefve Lewen-
haupt anmärkt; men det borde nyttjas istora qvan-
titeter och gör då en förvånande effekt, ej allenast
på första årets skörd, utan för flera andra, ända till
4:de—3:te årets.
Rusthållaren Pettersson omnämnde ett sätt, hvar-
på han för godt pris lyckats få sig ett bra göd-
RDingsämne, nemligen genom förbränning af äfja el-
ler dy, hvaraf det fanns godt om på hans ägor.
Denna hade han först upplagt till torkning och der-
på förbrännt den till aska, på så sätt, att han upp-
satt en rå stock och deromkring utbredt hvarjehan-
da ris och bränsle, samt öfver detta lagt den torka-
de dyn, alldeles såsom man reder till en kolmila,
samt påtändt bränslet inuti, hvarefter dyjorden små-
ningom nedfallit och förbrunnit till aska. I mån
som dyjorden undanfallit i ytan, hade en karl stått
tillreds och matat på ny jord med en grep. På så-
dant sätt hade han erhållit af hvarje kubikfamn
dyjord 2V, tunna aska till gödning, och då han
hade hvarje kubikfamn jord för 24 sk., eller sjelfva
arbetskostnaden, så vore detta ett sätt att för godt
pris erhålla ett mycket lämpligt gödningsämne.
Hr Edman erinrade, i afseende på hvad som blif-
vit sagdt om guano, att vi här egde tillräckligt af
detta slag, om vi begagnade vår egen guano till
gödning, efter lämplig metod. Sådant brukades i
Norrland (Skellefteå socken), hvarest menniskospill-
ning användes på det sätt, att den lades i stora lå-
rar, fyllda med vatten, för att der förvandlas. Då
sommaren kom, utbreddes den på åkern med skopor
eller på annat lämpligt sätt. Sädesproduktionen ha-
de efter införandet af denna metod tilltagit med !;
i Skellefteå och nu spridde sig samma metod till
öfriga delen af Norrland.