Hr Björck: Jag är förekommen af andra tåläre i afseende på fördelen af gips användning. JernvWitriol är också tjenlig. Då största hindret för gipsens mera allmänna begagnande är dess dyrhet, önskade jag, att någon kunde upplysa om verkan af urkokta och förmalda ben är försökt, samt om någon fabrik för åstadkommande af sådant benmjöl finnes. Ar det så, så borde detta gödningsämne blifva billigare, och gör likväl ingalunda mindre verkan än mjöl af okokta ben. Svafvelsyra och aska har användts med framgång, och är mycket billigare än gips, ty svafvelsyran kostar blott 4 sk. rgs skålp. och till hvart tunnland behöfves ej mer än 4—3 skålp. Gipsens verkan beror mycket af jordmån och väderlek. På rik och lucker jord, samt i varm och fuktig väderlek gör gips god verkan. Derför bör man, om försök dermed anställas under andra förhållanden, icke Jåta afskräcka sig, i fall första försöket misslyckas. Friherre Raab: För 4 år sedan började jag med benmjölsgödning. Ett fält, som en vår fick half gödning för vicker och på hösten gödslades med 80 lisp. finstampadt benmjöl, gaf den vackraste rågskörd jag någonsin haft. Förra året gödslade jag en hafreåker med 50 lisp. benmjöl pr tnnland och fick den bästa hafre i orten. På ett fält, der några händer benmjöl voro utkastade på en fläck, var växten derå märkbart vackrare, än annorstädes. Jag kan dock ej bestämdt uppgifva skillnaden i resultatet af vanlig gödningi ochi benmjölsgödning. Hornspånor föredrar jag framför benmjöl. Grefve Lewenhaupt: Tfall benmjölsgödning skall begagnas , måste den ovilkorligen användas på lös jord. Talaren hade först, innan han egde erfarenhet af saken, begagnat den på lerjord, men den hade der icke gjort någon verkan. I afseende på gödningen med guano fästades uppmärksamheten på hr friherre Hamiltons anmärkning, att det vore tillräckligt, om den stora mängd gödningsämnen, som här hemma ligger och fördunstar, blefve använd; man behöfde icke då skicka till andra ändan af verlden, för att hemta Guano. Hr Arrhenius erinrade, med anledning af den af hr Moberg lemnade upplysning, att man icke borde lemna schiffermjölet obegagnadt. Schiffermjölet innehölle nemligen svafvelbunden kalk, plus något lerjord, således mycket tjenliga gödningsämnen; då det dertill i Westergöthland funnes en stor mängd schiffer, som kunde förmalas till mjöl, vore detta äfven ett mindre kostsamt gödningsämne. Hr Moberg tillade till sitt förra yttrande, att första året hade man endast haft en mindre qvantitet schiffermjöl att gödsla med; men sista året hade man gödslat med 46 lass på tunnlandet, och detta hade visat ett mycket godt resultat. Friherre Kremer ansåg gips vara det gödningsämne, som kunde erhållas för bästa priset, nemligen 18 sk. lispundet; skepp komma ofta hit från Holland och Frankrike med gips i barlast, och derföre såldes den till så låga priser. Upsala läns hushållssällskap hade begagnat sig af den stora tillgången och resultatet hade visat sig i högsta grad tillfredsställande; ett tunnlands gödning hade icke kommit på högre än 3 rdr bko; skörden hade äfven varit nära dubbel mot vanligt. Dernäst vore benmjöl fördelaktigast, nb. på lös jord, såsom grefve Lewenhaupt anmärkt; men det borde nyttjas istora qvantiteter och gör då en förvånande effekt, ej allenast på första årets skörd, utan för flera andra, ända till 4:de—3:te årets. Rusthållaren Pettersson omnämnde ett sätt, hvarpå han för godt pris lyckats få sig ett bra gödRDingsämne, nemligen genom förbränning af äfja eller dy, hvaraf det fanns godt om på hans ägor. Denna hade han först upplagt till torkning och derpå förbrännt den till aska, på så sätt, att han uppsatt en rå stock och deromkring utbredt hvarjehanda ris och bränsle, samt öfver detta lagt den torkade dyn, alldeles såsom man reder till en kolmila, samt påtändt bränslet inuti, hvarefter dyjorden småningom nedfallit och förbrunnit till aska. I mån som dyjorden undanfallit i ytan, hade en karl stått tillreds och matat på ny jord med en grep. På sådant sätt hade han erhållit af hvarje kubikfamn dyjord 2V, tunna aska till gödning, och då han hade hvarje kubikfamn jord för 24 sk., eller sjelfva arbetskostnaden, så vore detta ett sätt att för godt pris erhålla ett mycket lämpligt gödningsämne. Hr Edman erinrade, i afseende på hvad som blifvit sagdt om guano, att vi här egde tillräckligt af detta slag, om vi begagnade vår egen guano till gödning, efter lämplig metod. Sådant brukades i Norrland (Skellefteå socken), hvarest menniskospillning användes på det sätt, att den lades i stora lårar, fyllda med vatten, för att der förvandlas. Då sommaren kom, utbreddes den på åkern med skopor eller på annat lämpligt sätt. Sädesproduktionen hade efter införandet af denna metod tilltagit med !; i Skellefteå och nu spridde sig samma metod till öfriga delen af Norrland.