att till föresyn oss anföra Englands exempel. Det! torde sålunda vara tjenligt att afse förhållandet util. andra länder, med hvilka vi närmare kunna jemnföra oss. Imedlertid motsäga förhållandena på ser-, skilde orter hvarandra. I Preussen har man hyst, mycket tvifvel om fördelen eler icke af dessa premier och saken har varit ventilerad uti så väl lan-) dets 800 hushållssällskaper, som uti centralkollegium i. för landtbruksärender. Man har blond annat satt i fråga om allmogen borde deltaga uti subskriptionen, och då sådant icke ansetts lämpligt, har man velat: medelst statsanslag anskaffa premier för dess boskap och trott att sådant väl låge inom möjlig hetens gräns. Deremot har man ansett svårt att på denna väg bereda premier tillräcklige för de större jordegarne. — Öfvergå vi nu till förhållandet uti andra länder, så! mötas vi äfven der af motsägelser. Som jag i det följande har åtskillige zifferuppgifter att meddela,! och rörande dem ej kan lita på mitt minne, anhåller jag få rådfråga gjorda anteckningar. I Hessen har man länge, men med föga framgång, användt premie-systemet, och indrogos för ett par år edan desse premier, sedan man uti af landtbruks-. äl! ot 2844 afgifven berättelse väckt fråga huruvida man ej kunde med mera fördel på annat sätt i använda de medel, som nu utgingo i premier, hvilkal ej verkat hvad mean dermed åsyftat. Pe 2 jerd-1. egarne förbättrade äfven utom sådane belöningar sin race, och hvad de öfriga landtmännen beträffade, ledo de egentligen brist på goda afvelstjurar. Bet! för ändamålet tillsatta utskott beslöt använda medten till inköp af sådane. Och prisutdelninga hafva hirefter inskränkts till endast 2:ne stöllen,! nemligen Fogelsberg och Wettera Uti kanton Bern åter, der pre infördes genom en lag af 4304, men under vissa vilkor; som i Hessen ej föreskrifvits, har systemet visat sig serdeles fördelaktigt. Årligen förekomma der 46 expositioner för hästar och lika många för kornbeskap. Följden af systemet har varit, för att anföra ett exempel, alt då uti en krets, som fordon tillhört Frankrike, hästarne voro så dåliga, att det blif-I vit till ett ordspråk, så exporteras nu derifrån art istar till Frankrike. Premiesumman her här också icke varit obetydlig: 48335 utgjorde den 44,8C0 Schweizerfranes och har sedan städse växt, tills den förra året uppgick till 22,7060 rår rgs, bvilket gör en francs på hvar landets invånare och i Sverigel skulle, om samma proportion följdes, gifva en årlig summa af 460,009 rdr. Svårt är att från dessa hvarandra motsägande förhållanden leda sig till någon bestämd slutsats. I Bern synes det användt, såsom ctt medel för styrelsen att leda djurförädlinen och uppnå ett mål, som eljest ej skulle kunna uppnås, enär de på detta sätt införda stränga regulationer icke under andra vilkor skulle vara tilllämpliga. . Frih. von Eremr förordade det redan använda ! medlet för boska jtselns uppdrifvande, att införskrifva från utlandet ädla, konstanta racer. Nästl: detta äro premier det vigtigaste befordringsmedlet. De premier, som vid förra landtbruksmötet utdelades, hafva redan haft den verkan, att ett betydligt antal kreatur anmälts till den om thorsdag blifvande expositionen. Talaren tillstyrkte mötet, att uttala, såsom dess gemensamma önskan, att det bittills utgångna ansleget till premier för kreatur, måtte fortfarande erhållas, samt att stifiandet a! enskilda föreningar för premiers utdelning måtte uppmuntras. Hr B ycr (från Ottenby stuteri) kunde icke af: i göra frågan om premiers fördelaktighet i allmänhet; men upplyste, hvad hästafveln beträffar, att premier; för de bästa hingstar baft den goda verkan, att de-l ras egare genom de kompetenta domrarnes omdöme! om hästerne fått en ledning för valet af beskällare,! hvilket är desto mer nödvändigt i vårt land, som! kännedomen om hästar der är så litet utbredd. Exempel å premiers nyttiga inverkan i Darmark och Bäjern anfördes af talaren. Deremot hade de aflandtbruksakademien anslagnapremier för fårafvelns förbättring på Öland icke verkat hvad talaren af dem hade hoppats. Skälet dertill ansåg talaren dock vara sakens nyhet på ön och det långsamma spridandet af öfvertygelsen om dess pytta. Grefve Tewerhaupt: I Örebro län bafva premieutdelningar skett för boskapsskötselnis befrämjande. hvartill medlen försträckts , dels genom enskildes sammanskott, dels af Jänets hushållningssällskap. De första åren, då premier utdelades, endast för ailmogens kreatur, förspordes af dem ingen nytta. Ett år, då premier voro anslagna för kreatur, uppdragna af! hvem som helst, anmäldes inga till täflan. Bästa resultatet vanns, då premier utdelades åt de vackraste kalfvar, under 2 års ålder. 20 å 40 personer, hvardera med en eller flera kalfvar, täflade då om priserna. Talaren ansåg af vigt, att staten understödde expositioner af boskap. Hr Nall:horst ville göra ett tillägg till sitt förra! yttrande. Som han sagt att premicutdelningen i Hessen icke misslyckats, i England gjort mycket, i Bern allt, så vore han raturligtvis vän af detta medel att uppmuntra boskapsskötseln,, men ansåg det böra användas försigtigt, med konseqvens och systematiskt. Framförallt borde man vakta sig att ansel detta medel för det enda. Grelve Beckfriis ansåg kapplöpningarne verka mycket fördelaktigt; detta bade visat sig uti Skåne, der vid kapplöpningarna premier blifvit utsatta för de vackraste 2 års bästar, hvilket väckt den täflan i orten, stt törderne uppvisat ytterst vackra 2 och 4 års hästar, hvarför begärts ända till 500 Rd: bko. Dylika prisutsättningar omföttas med mycket bifa!l of bönderna. s j Major Schantz var likaledes af den tankan att premier vore välgörande för kreatursafvelns förbättrande och Hr Hedengren instämde äfven häruti, emedan allmogen, som i vanligt fall icke hade synnerlig lust att tillgöra något för afvelns förbättrande, då premier blefvo utsatte, skulle väckas till täfinge Diskussionen ansågs slutad och på ordförandens framställning antogs såsem gemensam tanka: att Sektionen anser det premiers utdelning, äfvensom exposition af kreatur är af stor vigt, samt att ett anslag dertill af staten erhålles, ätminstone så stort, sem till förra Landtbruksmötet; äfvensom att hvar och en i sin ort bör befrämja kreatursexposilioner och prisbelöningars utfästande, i ; ! Å E — Föredrogs 43 punkten: Finnes uti Sverge någon inhemsk utmärkt mjölkgifsande och konstantir boskepsras ?p i S Hr Sekreteraren uppläste några skriftliga yttf randen af grefve Salza cch några andra, hvilka j; gingo ut på alt uti Sverge icke funnes någon egen ic konstant ras. Fr Danell ville icke bestämdt påstå att vi egde någon konstant ras, men bade på Öland sett enlåf vacker koras; efter uppgift skulle en ko al denna Ir ras mjölka 7 kannor. Tal. kände ej om detta var en egen ras för Orten eller om den vore tagenl!g från Ottenby, men förmedade aut Hr Beyer deromic ella sv Afa hact ad IN pr