.chinehinas hamnar; de franska skeppen besköto
svar på petitionen rörande grundlagsfrågor-
na, - nästan kunde föreställa sig skulle blifva.
förbållandet. Inalles 39 ledamöter inom de 8
särskilta afdelningar provinsvis, hvilka skulle
förrätta val till ständer-utskott och deputa-
tion för statsskuldsväsendet hade vägrat allt
slags deltagande i dessa val, och flere provin-
ser valt endast med uttryckligt förbehåll, att
hvarken utskott eller deputatien skulle kunna
utöfva landtdagens funktioner. Af dem som
vägrat välja tillhörde 29 Rhenprovinsen, 9 West-
falen, 6 Schlesien och de öfrige ett par andra
provinser. Endast representanterne från Preus-
sen och Posen hade alla deltagit i valen, men
de förre hade till betydligt antal förenat sig
om det nyssnämnda förbhållet.
Hvad sjelfva karakteren af valen angår så lära
de såsom friherre von Vincke uttryckt sig, vara
mycket buntscheckig,) d. v. s. af blandad be-
skaffenhet. Man finner visserligen en hel hop
af de utmärktare ledamöterne bland de valde,
men hurudån pluraliteten kan vara beskaffad,
torde vara svårt att bedömma i synnerhet på
afstånd och då man naturligtvis ej hos oss kan
känna hvad hvarje person går för i politiskt
hän .eende.
Da ledamöter af landtdagen, som ej förra
gången voro inbjudna till konungen i Potsdam
på afskedskollation, hade sedermera blifvit det.
Ibland dem befunno sig de 438, en siffra,
som inom preussiska representationen- blifvit
lika märklig, som de 424 i fransyska depu-
teradekammaren, hvilka nndertecknade den be-
kanta adressen till Carl X, kort före Julirevo-
lutionen.
Kejsaren af Ryssland skall bafva erbjudit ko-
nungen i Preussen personligen ett lån af 41 å
43 millioner silfverrubel. Man ser, att Preus-I.
sen är på god väg att äfven få sig en rubel-
fond.
Det dröjde icke många dagar efter sedan Lola
Montez, under poliseskort, begifvit sig till badet
Bröckuran, förrän konung Ludvig for efter dit.
Då Lola passerade Närnberg och uppehöll sig
der en dag, hade hela staden kommit i rörelse,
men icke såsom i vintras i Mänchen, för att
kasta stenar på henne, utan för att ropa vi-
vat! I Närnberg är största delen af befolknin-
gen protestantisk och staden har lidit mycket
af Abels fanatism och hat mot protestanterne.
Som det goda folket anscr sig hafva Lola att
tacka för hans fall, så uttryckte de på detta
sätt sin belåtenhet med henne. Lola i sin ord-
ning blir naturligtvis belåten med Näörnberg,
och hvem vet hvad denna belåtenhet slutligen
ken importera i Närnberg.
SCHWEIZ.
Det påstås att franska sändebudet i Schweiz,
hr Bois-Le-Comte, skall från sitt kabinett er-
hållit depecher, som i allo gilla hans förut om-
nämnda discours crit till förortspresidenten
hr von Ochsenbein; men deremot hade engel-
ska sändebudet, m:r Peel, långt ifrån att, på
sätt ryktet berättade, instämma i hr Bois-Le-
Comtes framställning, tvärtom redan följande
dagen formligen protesterat emot den tydnin-
gen, att samiliga undertecknarne af Wiener-
kongressbesluten biträdde franska sändebudets
åsigter, samt tillkännagifvit att han så mycket
mindre derom erhållit någon instruktion från
sitt kabinett, som England snarare vore böjdt
för motarbetandet af all främmande inblandning
i edsförbundets inbördes angelägenheter. Samma
språk har det engelska sändebudet äfven se-
dan fortsatt.
Bland 22 af Lilla Rådet i Graubinaden för
Stora Ridet framlagda statshandlingar, förekom
äfven ett protokoll, som bekräftade den af ryk-
tet för flera månader sedan meddelade under-
rättelsen, att förra österrikiska sändebudet i
Schweiz, hr von Philippsberg, tillkännagifvi:
Österrikes afsigt om inställandet af de åt Grau-
bönden förunnade förmånerna i afseende på
transitot genom Splögerpasset, i händelse Grau-
bänden påyrkade det beryktade separatförbun-
dets upplösning. I stället för att fästa alseen-
d2 på denna utländska intervention, hade lik-
väl Stora Rådet, vid de s sammanträda dagen
derefter, beslutat, med 43 röster emot 24, att
vid den instundande edsförbundsdagen fordra
separatförbundets upplösning, och med 58 rö-
ster emot 23 beslöts äfven en framställning
om jesuiternas aflägsnande. Majoriteten i sist-
nämnda fråga var större vid detta tillfäle, än
vid något föregående.
ME
XIKO.
Underrättelserna härifrån gå till den 7 Juni.
G-neral Worta hade efter en liflig skärmytsling
inryckt i Puebla. Man började tvifla på, att
general Scott hade allvar med att rycka an på
hufvudstaden. Santa Anna stod honom i vägen
med 44 å 45,000 man i en stark ställning.
Mexikanerne hade icke långt ifrån Vera-Cruz
tagit en transport af 420 mulor från Nordame-
rikanerne.
COCHINCHINA.
Icke långt efter den nya striden vid Kanton
med Chineserna såg sig chefen för franska fre-
gatterna La Gloire och La Victorieuse, nöd-
sakad till afvärjande af ett anfall i en af Co-
3 stora med kanoner beväpnade cochinchine-
siska krigsskepp och några jonker. De sed-
nare togo genast till flykten, de förre blefvo
dels uppbrända, dels sänkta. Enligt den till
Frankrike ingångna officiella berättelsen härom,
skola mer än 4000 cochinchineser hafva om-
kommit i striden; på de franska skeppen säges
deremot blott 4 man vara dödad och 2 svårt
sårade, samt några lätt sårade,
— Den Koncl. familjen och Kronprinsen af
Danmark återkommo i lördags kl. 40 på afto-
nen ifrån resan till Gripsholms slott, hvarvid
utrikes statsministern, norske statsministern,
samt danske ministern vid svenska hofvet och
svenske ministern vid danska hofvet åtföljt.
— I går, kl. 6 e. m., paraderade och defi-
- se AR RR RN RR AR AR Rn