.chinehinas hamnar; de franska skeppen besköto svar på petitionen rörande grundlagsfrågorna, nästan kunde föreställa sig skulle blifva. förbållandet. Inalles 39 ledamöter inom de 8 särskilta afdelningar provinsvis, hvilka skulle förrätta val till ständer-utskott och deputation för statsskuldsväsendet hade vägrat allt slags deltagande i dessa val, och flere provinser valt endast med uttryckligt förbehåll, att hvarken utskott eller deputatien skulle kunna utöfva landtdagens funktioner. Af dem som vägrat välja tillhörde 29 Rhenprovinsen, 9 Westfalen, 6 Schlesien och de öfrige ett par andra provinser. Endast representanterne från Preussen och Posen hade alla deltagit i valen, men de förre hade till betydligt antal förenat sig om det nyssnämnda förbhållet. Hvad sjelfva karakteren af valen angår så lära de såsom friherre von Vincke uttryckt sig, vara mycket buntscheckig,) d. v. s. af blandad beskaffenhet. Man finner visserligen en hel hop af de utmärktare ledamöterne bland de valde, men hurudån pluraliteten kan vara beskaffad, torde vara svårt att bedömma i synnerhet på afstånd och då man naturligtvis ej hos oss kan känna hvad hvarje person går för i politiskt hän .eende. Da ledamöter af landtdagen, som ej förra gången voro inbjudna till konungen i Potsdam på afskedskollation, hade sedermera blifvit det. Ibland dem befunno sig de 438, en siffra, som inom preussiska representationenblifvit lika märklig, som de 424 i fransyska deputeradekammaren, hvilka nndertecknade den bekanta adressen till Carl X, kort före Julirevolutionen. Kejsaren af Ryssland skall bafva erbjudit konungen i Preussen personligen ett lån af 41 å 43 millioner silfverrubel. Man ser, att Preus-I. sen är på god väg att äfven få sig en rubelfond. Det dröjde icke många dagar efter sedan Lola Montez, under poliseskort, begifvit sig till badet Bröckuran, förrän konung Ludvig for efter dit. Då Lola passerade Närnberg och uppehöll sig der en dag, hade hela staden kommit i rörelse, men icke såsom i vintras i Mänchen, för att kasta stenar på henne, utan för att ropa vivat! I Närnberg är största delen af befolkningen protestantisk och staden har lidit mycket af Abels fanatism och hat mot protestanterne. Som det goda folket anscr sig hafva Lola att tacka för hans fall, så uttryckte de på detta sätt sin belåtenhet med henne. Lola i sin ordning blir naturligtvis belåten med Näörnberg, och hvem vet hvad denna belåtenhet slutligen ken importera i Närnberg. SCHWEIZ. Det påstås att franska sändebudet i Schweiz, hr Bois-Le-Comte, skall från sitt kabinett erhållit depecher, som i allo gilla hans förut omnämnda discours crit till förortspresidenten hr von Ochsenbein; men deremot hade engelska sändebudet, m:r Peel, långt ifrån att, på sätt ryktet berättade, instämma i hr Bois-LeComtes framställning, tvärtom redan följande dagen formligen protesterat emot den tydningen, att samiliga undertecknarne af Wienerkongressbesluten biträdde franska sändebudets åsigter, samt tillkännagifvit att han så mycket mindre derom erhållit någon instruktion från sitt kabinett, som England snarare vore böjdt för motarbetandet af all främmande inblandning i edsförbundets inbördes angelägenheter. Samma språk har det engelska sändebudet äfven sedan fortsatt. Bland 22 af Lilla Rådet i Graubinaden för Stora Ridet framlagda statshandlingar, förekom äfven ett protokoll, som bekräftade den af ryktet för flera månader sedan meddelade underrättelsen, att förra österrikiska sändebudet i Schweiz, hr von Philippsberg, tillkännagifvi: Österrikes afsigt om inställandet af de åt Graubönden förunnade förmånerna i afseende på transitot genom Splögerpasset, i händelse Graubänden påyrkade det beryktade separatförbundets upplösning. I stället för att fästa alseend2 på denna utländska intervention, hade likväl Stora Rådet, vid de s sammanträda dagen derefter, beslutat, med 43 röster emot 24, att vid den instundande edsförbundsdagen fordra separatförbundets upplösning, och med 58 röster emot 23 beslöts äfven en framställning om jesuiternas aflägsnande. Majoriteten i sistnämnda fråga var större vid detta tillfäle, än vid något föregående. ME XIKO. Underrättelserna härifrån gå till den 7 Juni. G-neral Worta hade efter en liflig skärmytsling inryckt i Puebla. Man började tvifla på, att general Scott hade allvar med att rycka an på hufvudstaden. Santa Anna stod honom i vägen med 44 å 45,000 man i en stark ställning. Mexikanerne hade icke långt ifrån Vera-Cruz tagit en transport af 420 mulor från Nordamerikanerne. COCHINCHINA. Icke långt efter den nya striden vid Kanton med Chineserna såg sig chefen för franska fregatterna La Gloire och La Victorieuse, nödsakad till afvärjande af ett anfall i en af Co3 stora med kanoner beväpnade cochinchinesiska krigsskepp och några jonker. De sednare togo genast till flykten, de förre blefvo dels uppbrända, dels sänkta. Enligt den till Frankrike ingångna officiella berättelsen härom, skola mer än 4000 cochinchineser hafva omkommit i striden; på de franska skeppen säges deremot blott 4 man vara dödad och 2 svårt sårade, samt några lätt sårade, — Den Koncl. familjen och Kronprinsen af Danmark återkommo i lördags kl. 40 på aftonen ifrån resan till Gripsholms slott, hvarvid utrikes statsministern, norske statsministern, samt danske ministern vid svenska hofvet och svenske ministern vid danska hofvet åtföljt. — I går, kl. 6 e. m., paraderade och defise AR RR RN RR AR AR Rn