BERÄTTELSE ÖFVER FÖRHANDLINGARNA
VID DET FÖRSTA ALLMÄNNA LANDT
BRUKSMÖTET I STOCKHOLM 41846, ÅF
GIFVEN AF J. ARRHENIUS, MÖTETS SE
KRETERARE.
(Forts. från Lördagsbl.)
Baron C. A. Raab: Jag hade icke ämna
yttra mig i detta ämne; men då jag hyser el
emot prosten Holms yttrande motsatt öfver
tygelse, kan jag nu, då hans anförande fram
kallat lifliga bifallsyttringar, icke underlåta at
meddela min åsigt och min erfarenhet, som ä
helt och hållet motsatt den föregående ärade
talarens. Prosten Holm har uppgifvit att de
fattiges antal i hans församling, efter de hård:
år 1839; 1840 och 41844 stigit till den grad
att den nu utgjorde VY, af bela folkmängden
Deraf kan man dock ieke draga den slutsats,
att icke samma antal fattige kunnat uppkom-
ma i nämnde församling, äfven om 4827 års
författning om hemmansklyfningen aldrig blif-
vit utfirdad. Det är visserligen sannt, att om
de fattige icke gift sig så tidigt, så skulle icke
så många menniskor tillkommit och fallit fat-
tigvården till last. Men icke må man före-
ställa sig, att, genom att förhindra allmogen at!
kunna få förvärfva och besitta en mindre jord:
lott, det skulle lyckas att förekomma allt för
tidiga giftermål och aldraminst befolkningens
förökande. För min del måste jag säga, att
jag känner personer, som haft ganska små jord-
lotter, blott 5 a 6 tunnland, och som bäirgat
sig ganska väl Jag- tror äfven att de fleste
heldre skulle vilja hafva till arbetare hos sig
en sådan, som är innehafvare af en liten för-
mögenbet, än en backstugusittare. Då en drif-
tig arbetare i allmänhet kan förtjena så myc-
ket, att ban omsider skulle kunna köpa sig ett
litet ställe, så vore det obilligt att förneka ho-
nom möjligheten alt trygga sin och sin familjs
framtid, genom att förskaffa sig någon liten
jordlapp. Då han eger detta hopp att kunna
komma till något, om än aldrig så ringa väl-
stånd, så sträfvar han med glädje för sig och
sin familjs utkomst, han är ordentlig, arbet-
sam och duglig, helt olika det lösa folk; som
eger intet och intet söker förvärfva.