icke kan martalsskrifva honom på en så Iten
jordlapp med mindre än att dertill först er-
hållits landshöfdingeembetets- tillåtelse, - Den
sökande svsrar då: om jag icke får skrifvas
för en jord, som iörligen är förvärfd, så kan
väl ingen neka mig att med min bustru blifva
skrifven såsom beckstugusittaren. Detta kan
icke heller nekas honom. Så illuderas författ-
ningen, och så ökas alltjemt de fattigas antal.
Öitver-post-direktören, baron Hugo Hamilton:
Då jag hört en värd talare, med stöd af sin
erfarenhet, yttra att det vore hög tid att lag-
stiftningen inskränkte rättigheten till styckning
af jord, så kan jag icke underlåta att äfven
yitra mig i denna fråga, zlldenstund jag öfver
densamma hyser en motsatt, äfvenledes på er-
farenheten grundad, öfvertygelse.
I Nerike, der jag bor, finnes ett ställe, som
utgör det mest talande bevis derpå, att styck-
ning af jord kan förenas med innehafvarnes
välmåga. Detta ställe är Åkerby- backe, en
ganska oländig utmark, hörande till Åkerby by
söder om Örebro. För 453 år sedan nedsatte
sig här en mängd lösdrifvare, och öfver denna
koloni, som årligen tillväxte, klagades i orten
icke blott öfver tiggeri, utan äfven öfver stöld.
Kolonien var ett plågoris för orten, och mån-
gen yrkade att dess bebyggare skulle från plat-
sen bortjagas. Den första generationen efter-
följdes imedlertid af en annan, som efter hand
förvärfvat sig en oberoende ställning, och nu är
förhållandet det, att på denna jordrymd, som
har ungefär 3:delar af en fjerdingsväg i längd
och är på sin höjd 400 famnar bred, föda sig
omkring 350 hushåll. Det är få af dem, som
hafva ett helt tunnland; ganska många äga!
blott !,. Men husen äro väl underhållna och
inga tiggare komma numera från den orten.
De som icke äro jordbrukare hafva andra bi-
näringar, och de fleste äro handtverkare. De
odla sin jord i den största cirkulation i Sverige,
ty den lägges aldrig uti träde. — Det har här
blifvit antydt, att i en fattig ort, med ett svårt
och hårdt klimat, har af jordstyckning fattig-
dom uppstått hos den mindre jordägaren. Detta
är visserligen sannt, men vi hafva lyckligtvis
andra jordmåner och lyckligare förhållanden äf-
ven i Sverige; och jag skulle anse det vara
högst beklagligt, och just med afseende på den
tillväXande befolkningen farligt, att, då de kunna
sjelfva försörja sig, så binda händerna på dem
som lagstiftningen i Sverige gjort.
Hr A. Le Björk: På befolkningens sedliga och
ekonomiska tillstånd inverka så många omständig-
heter och dessa omständigheter sammanhänga till
den grad med hvarandra, att inflytandet af en enda
icke får bedömas isoleradt. Att hemmansklyfningen
kan vara skadlig der folket är okunnigt och rått,
utan all industri eller i händerna på några stora fa-
briksägare, obekant med de förnämsta fabriksväx-
ters odling samt genom näringslagstiftningen hin-
dradt att föda sig på för öfrigt tillbörliga sätt, kan
visserligen medgifvas. Under motsatta förhållanden
torde hemmansklyfningen verka högst välgörande.
Ett exempel på det sistnämnda erbjuder jemförel-
sen mellan Rhenbayern och de öfriga provinserna i
konungariket Bayern. På förra stället är i följd af
Franska revolutionen landtbruket befriadt från de
hinder och bördor, hvilka voro ett arf från förra
århundraden, äfvensom näringsfriheten införd och
jordens obegränsade styckning tillåten; hvaremot uti
de sednare dessa servituter ännu finnas och jordens
styckning redan af denna grund är förhindrad så-
som stridande mot de stora godsägarnes intressen.
Enligt officiella uppgifter produceras nu i hela ko-
nungariket 10,278,868 Scheffel säd och deribland
4,315,635 Scheffel eller nära !V; i Pfalz, som endast
utgör !V,, af arealen. På hvarje qvadratmil produ-
ceras i hela landet 6,844 Scheffel, men i Pfalz
12,320 Scheffel, och på hvarje qvadratmil, som ute-
slutande användes till sädesproduktion, i hela landet
47,700 Scheffel; i Pfalz 49,600. Af Potatis fram-
bringar Pfalz V, af hela landets produktion; af vin
3, , af tobak hälften.
Interessantare är jemförelsen mellan produktionen
och konsumtionen, ty oaktadt motståndarne till hem-
mansklyfningen medgifva att den har till följd en
större produktion, påstå de att befolkningen tilltar i
ännu större proportion än lifsmedlen. Men äfven
detta strider mot erfarenheten här, ty oaktadt be-
folkningen i Pfalz vida öfverstiger den i de öfriga
provinserna, frambringar likväl denna del af landet
vida mer af alla sädesslag utan undantag än den
konsumerar, så att öfverskottet hvarje år i medeltal
utgör 203,700 Scheffel. I de öfriga provinserna,
med undantag af nedra Bayern och öfra Mainkret-
spn, konsumeras- af det ena eller andra sädesslaget
mer än produktionen utgör, och på det hela taget
öfverstiger här produktionen konsumtionen. — Man
har vidare påstått, att genom obegränsad närings-
frihet och ovilkorlig rätt att stycka jorden folkets
välmåga skulle förringas och såsom, följd deraf brott
och immoralitet taga öfverhand. Äfven detta på-
stående jäfvas af erfarenheten i Pfalz och i konun-
garikets öfriga provinser. Af brottmålstabellerna,
synnerligast öfver förbrytelserna mot eganderätter,
kan bästa ledningen hemtas att bedöma sedliga och
ekonomiska tillståndet hos ett folk. Jemför man
nu Pfalz med nedra Bayern, hvilken provins är den
relatift minst befolkade och som dessutom har 57,000
färre innevånare, så finnes, att stöldernas och snat-
.eriernas antal utgjorde
1835-36, 1836-37, 1837-38, 1838-39
Pfalz . . . . - 523 286 366 3558
i nedra Bayern — 575 601 645 8831
i hela konunga-
riket . .... 4630 47292 5201 5432
således i Pfalz endast hälften mot i nedra Bayern.
Ett annat bevis på det sedliga och ekonomiska
tillståndet är förhållandet mellan de äkta och oäkta
barnens antal. Nu visar erfarenheten efter 44 års
medium eller från 1824—2935 till 1834—33, att detta
förhållande var i Pfalz som 940 : 4. och i hela
VS AM mm mr SR
VA — mm —
nn —- -— -—- UA jen -— -— UN CR - jr -
- — MV 0 Å rr D AD