48 beslutit för sin del hos Konungen anhålla,
att landtdagen måtte på bestämda tider sam-
mankallas; men deremot har den öfverlemnat
åt Konungen att bestämma tidsafståndet emel-
lan hvarje landtdag. (Andra kammaren hade
beslutit begära att landtdagen måtte samman-
kallas hvartannat år.)
I frågan om ständerutskotten har kammaren
beslutit, att man ej skulle yrka deras afskaf-
fande, men att de ej skulle kunna utöfva sam-
ma rättigheter, som landtdagen. Tredj2 punk-
ten af andra karimarens beslut, som gick ut
på att betaga provincialständerna rättigheten att
höras öfver lagstiftningsfrågor och att förbehålla
detta åt landtdagen ensam, afslogs af första kam-
mar n. I fråga om garanti för statsskuld har
första kammaren biträdt den andras beslut, en-
dast med den modifikation, att vid ett krigs
utbrott Konungen må kunna för statens räkning
uppiaga lån, i fall omständigheterna ej göra landt-
dagens sammankallande möjligt. I afseende på
skattebevillnngsrätten konformerade sig första
kammaren helt och hållet med den andra. Likså
i frågan om statsdomänerna.
Deremot ville ej första kammaren gå in på
den andras förslag, att ingenting skulle kunna
ändras i patenterna om förenade landtdagens
bildande, utan ständernas bifall. Det synes egent-
ligen hafva varit thronföljaren, som genom ett
yttrande, att ingen Konung i Preussen skulle
godtyckligt ändra lagarne, bidrog till denna sa-
kens utgång. :
Första kammaren har äfven, liksom den an-
dra, b.slutit att låta valen, till ständer-utskott
och statsskulds-deputation förfalla.
Första kammaren har genom dessa beslut vi-
sat, att den ej blindt gör sig till ett kronans
verkiyg. En af dess ledamöter, furst Lichnow-
sky, (densamme som för flere år sedan tjente
i Don Carlos armå,) yttrade också under de-
batten, att det ej anstod kammaren att, i lik-
het med fransyska pärskammaren, ställa sig som
en skiljemur emellan regenten och folket, utan
att han tvärtom borde. bilda en föreningslänk
emellan båda. Man borde ej följa deras exem-
pel, som ingenting lärt och ingenting glömt.
Såsom motif för den landtdagen lemnade till-
låtelsen att tills vidare få vara samlad, anföres
i det kungliga brefvet, att första kammaren ej
skulle medhunnit att till den 49 fatta beslut i
de frågor rörande grundlagarne, som andra kam-
maren till densamma remitterat.
Ständerna i Nedra Österrike, om hvilkas pe-
titisoner vi förut nämnt, blefvo helt hastigt
upplösta, sedan de beviljat regeringens fordrin-
gar, utan alt de hunnit bringa till slut sina öf-
verläggningar i afseende på de ifrågavarande
petitionernas uppställning eller expediera dem.
Man känner igen Metternich!
Ryske thronföljaren och hans gemål ankom-
mo den 47 till Darmstadt. Storfursten skulle, !
efter- 44 dagars vistande hos sina svärföräldrar,
återvända till S:t Petersburg, emedan kejsarens
kelsotillstånd ej lärer varå sådant, alt thron-
följaren kan för någon läugre tid aflägsna sig
från hufvudstaden. Storfufstinnan begifver sig
till badet i Kissingen.
Under debatten i andra kammaren i Berlin,
om lagförslaget rörande judarne, hade friherre
von Vincke beskyllt denna folkstam för feghet.
Fiere unga judar i Berlin ämna utmana ho-
nom på duel), för att sålunda praktiskt veder-
lägga beskyllningen.
Prins Fredrik af Nederland, med gemål och
barn, väntades till Berlin, stadd på resan till
S:t Petersburg.
Stor öfversvämntng af Odern. Tfrån Breslau
af d. 148 Juni, skrifves att Odern öfversvämmat och
stigit till en förut aldrig uppnådd höjd. Re-
dan den 47 vid middagstiden var största de-
len af Marienauer-dammarne öfversvämmad
och floden utbredde sin vattenyta ända till
chausseen, som förer till Ohlau. Den fortfor
likväl ännu att stiga och sönderbröt ändtligen,
omkring kl. 9 på aftonen, dammarne vid den
ungefir !, mil från Breslau uppåt Odern be-
lägna byna Griönciche. Derifrån utgöt sig öf-
versvämningen äfven åt andra sidan, som dit-
tilis blifvit skonad, och gjorde under natten
betänkliga framsteg. Ang efter äng, åker efter
åker öfversvämmades och utskuros af vågorna.
Dessa trängde ända till staden, och det blef
nödvändigt att föranstalta om starka förbygg-
nader till skydd för vägar och dammar. Byar
i trakten stodo ända till taken under vatten.
Man berättar att starka skyfall i Karpaterna
äro orsaken till denna öfversvämning, som på-
kommit lika oförmodadt som hastigt, och der-
före förorsakat så mycket större härjningar på
foder, kreatur, åker och äng, hus och byggna-
der. Äfven menniskolif hafva olyckligtvis blif-
vit spillda.
POLEN.
Från Polska gränsen skrifves den 16, att
2 oo LI 9PFP ss oo mm