thaler, amnadt för anlaggn:ng al ett Jernvass-
nät i Ost-Preussen. Denna proposition var den
7 och 8 dennes föremål för den förenade landt-
dagens öfverliggningar, hvilka slutades med det
resulat, att den begäir:a garantien för lånet af-
slogs med 5360 röster emot 179. Nästan alla
talare, som yttrade sig i ämnet, erkände nyttan
af den tillämmade ;ernvägs-anläggningen; men
den tanka, som friherre von Vincke öppet ut-
talade, nemligen att landtd.gen icke kunde öf-
Vvertaga en så stor ansvarighet, så länge man
ännu befann sig på en så vacklande rättsgrund
och innan kronan erkänt de af ständerna for-
drade rättigheter — denna tanka, söga vi, har
uppenbarligen legat till grund för lindtdagens
handlngssätt. Och häri synes den fö:fara både
rätt och klokt. Släpper landtdagen penning-
pungen från sig, så torde koncess onerna från
kronans sida blifva få eller inga. Något för
något, säger -ctt gammalt ordsprak. Vill Ko-
nungen i Preussen ha pengar, så far han ställa
sig så med ständerna, at dessa bliva villiga.
Med högtrafvande och abso!utistiska fraser, så-
dana som de i thbrontalet v.d landtdagens öpp-
nande, vinner man i våra dagar hvarken sym-
pathier eiler penningar.
Insan den ofvan omörmälta omröstningen
skedde, hade flere ledamöter af den s. k. Herre-
kurian (första kammaren) uppmanat opposit:o-
nen, a!t vid detta tillfälle visa kronan förtro-
ende, såsom bista medlet att stämma henne
gynnsamt för de koncessicner landtdagen ön-
skate; och den kunglige kommissarien hr von
Bodelschwingh gjorde äfven sitt bästa, för att
lägea de motsträfvig: på hjertat, att här icke
var fråga em någon partisak, utan om ett före-
tag, hvars nytta alla erkände. Intet af allt
deita balp; resulia!et blef det vi ofvanföre nämnt.
En reform omtalas såsom tillämnad i Preus-
sen, hvilken, i fall den verkligen blir af, skulle
bevisa, att Konungen hölle på att åtminstone i
något modifiera sina medeltidsideer, till förmån
för nyare tiders inrättningar. Det är nemligen
fråga om ingenting mindre, in att guillotinen
sku!le uttränga bilan ur hennes funktioner —
denna bila, som har så många sekler, så :tark
historisk kontinuitet för sis. Och guiltotinen,
ett foster af fransyska revulutionen, upptagen i
det par excellence gudfruktigt styrda Preussen !!
Det låter nästan otroligt.
tänderna i Böhmen hafva d. 2 dennes biif-
vit hemförlofvade. Ett af deras sista beslut var
en petition om upphäfvande af statslotteriet der
i lande.
Landtdagen i Kassel öppnades den 7 dennes
å Kurprinsens vägnar af :nrikesministern.
DANMARE.
Mana väntade med första till Köpenhamrs redd
en rysk flotta af 9 lnieskepp, 3 fregatter och
flere briggar. Det är förmodligen den afdelnir g
af Östersjöflottan, som alla somrar gör öfaings-
tåg i detta haf.
SCHW EITZ.
Den 2 Juni gjorde franska sindebudet i
Schweiz sin officiella uppvaktning hos den nu-
varande edsförbundspresidenten h. ex. hr von
Ocbsenbein i Bern; audi.nsen räckte en hel
t.mma. Ingemn, — yttrade Lärvid, nästan kalf-
officiellt, bernska tidningen der Verfassungs-
freund, dagen derpå — lärer fästa någon upp-
märksamhet vid en sådan etiketts.k; men utan
interesse är det icke att hr Bois-leComte har
vid alla sina besök hos frisinnade embetsmän i
Schweiz låtit yrkanden undfalla sig, som svår-
ligen ägt sin grund i instruktionerna från hans
hof, och att de bifvit på så allvarsamt och af-
görande sätt afvisade, att han lätt bör inse o-
möjligheten för deras framgång i B rn. I mor-
gon anträder Lan en resa till Graubändten och
Tessin, hvars ändamål lirer uppenbart vara po-
Litiskt. Hr Bois-!e Comte tycks hafva föresatt
sig att i Sciweiz spela en roll, men icke isin
för Schweiz vänskapligt sinnade nations inter-
esse, utan i sina vänners, jesuiternas.
Den 29 Maj bölis i Bern ett sammanträde
af den så kallade Volksvereinssection som en-
hHälligt beslu:ade utfirda en redan förut b:slutad
uppmaning till samtliga kantonernas frisinnade
medborgare, a.t bilda en Alimän Schweizisk
Fo kforening,, cch att då jesuiterna cch deras
tillstöllningsr äro den förnämsta orsaken tll
den söndring, som nu råder i det echwezi-
ska fädernes.landet, föreningen bör arbeta de
frisinnade kantonstyrelserna hand i hand, för
alt zflägsna denna frihetsmördande ordenx.
Luzerns Katolische Zeitung bekräftar den
af ;Simplonzeitung, förut meddelade nyheten,
alt franska sändebudet i Rom, grefve Rossi, få-
fängt bemödat sig att hos den Heliga Stolen
utverka jesuiternas återkallande från Schweiz.
j ITALIEN.
Från Rom berättas d. 30 Maj, att den be-
kanta spänningen emel!an romerska och neapo-
titanska hofven nyligen blifvit allminnare känd
genom den tilldragelsen, att grefve Ludolfi, Nea-
pels sändebud i Rom, blifvit, enligt påfvens
uttryckliga begäran, återkallad. Sändebude!s
täta besök hos kardinal Lambruschini, hvarest
motståndare till påfvens reformplaner vanligen
sammanträda, hade gifvit så stora anledningar
till misstankar om sändebudets bistånd vid
reaktionsplanerna, att påfven anhöll om konun-
ens yttrande häröfver. Då konungen frånsade
co all andel i siit sändebuds enskilda företas