och sålunda likna den andre kammarens sträf-
vanden nära nog ett Ssyfos-arbete, hvars re-
sultaters framkomst till thronen endast den
djerfvaste inbillning kan piräkna.
Med kännedom om denna sakernas ställning,
måste hvem som helst blifva öfvertygad om
hvad jag nyss ofvanföre erinrat, angående re-
sultatet af närvarande förenade landtdag, eller
alt det bästa består i den moraliska verkan af
dess förhandlingars offentliggörande. Folket får
derigenom -en högre impuls till deltagande i
statslifvet, än det hittills haft, och skall, till
följd häraf, så väl vid framtida val, som genom
allmänna tänkesättets makt, härflytande frin en
bättre insigt om samhällsförhållandena, förläna
kommande landtdagar mera kraft. Kommer
härtill, hvad man allmänt förväntar, en tryck-
frihetslag, som faktiskt afskaffar censuren och
andra i förväg lagda hinder mot yttranderätten,
så skall detta befrämja upplysningen ansenligt,
både uppåt och nedåt. Det skall öfverväldiga
fördomarne och bereda iaging åt tycket för
offentlighet så väl som förtroende, i alla rikt-
ningar. Och Konungens makt och anseende
— sade i går en deputerad från Rhenprovinsen
i andra kammaren — skola icke försvagas der-
igenom att han herrskar öfver 147 millioner
fria menniskor, hvilka afveta sin frihet och glä-!
dja sig öfver densammas erkönnande genom en
betryggad grundlag; ej heller derigenom, att
man äfven i det mest afligsna fjerran vet, att
konungen finner sin stolthet, sia makt och sin
ära i det ömsesidiga erkännandet af hans rätt
jemte de 47 millionernas.
Detta ytirande tyckes i allmänhet antyda det
mål, dit ständerna i Preussen, så väl som fol-
ket och pressen, böra syfta; och huru långt
man än för närvarande har dit, så är det dock
redan ett stort steg ditåt, att cn talare utpekat
det från tribunen, och att hans hänvisning kun-
nat spridas i tryck öfverallt, med uppgift på
talarens namn; — en händelse, som hvar och
en stulle ensctt otrolig för ett år sedan.
Ar pressen en gång fri, så skall man vänja
sig vid att fördraga icke blott sanna omdömen,
utan äfven hårda; och om än trycsfrihetslagen
skulle till en början bli drakonisk, så är detta
så sjelfmotsägande och så fiendtligt tll idcen
om tryckfrihet, att en dylik lag icke länge kan
bibehålla sig, utan snart måste vika för all-
männa tänkesättets vexinde kraft. Preussen
har hos Tyska Förbindsdagen framlagt ett för-
slag till en allmön Tysk Tryckfrihetslag, hvil-
ket snirt lärer komma under diskussion. Hvad
man känner derom, låter änta ytterst strän-
ga stadganden; ty högar böter, hårda fängelse-
straff, indragningar och beslag beledsaga de tal-
rika för tryckfrihetsbrot förklarade fall, vid
hvilka statsmakten har att uppträda mot pres-
sen. Från många håll betraktas en tryckfrihet
på dylika vilkor såsom vida värre än censur; i
synnerhet då dessutom ingen jury, utan af s!y-
relsen tillsatt domstol skall bestämma öfver
straffbarheten. Efter min tanke måste dock öf-
vergifvandet af den hittills gällande censurgrund-
satsen anses som ett gifvet framsleg, på hvilket
andra kunna följa.
Bland de många petitioner, som andra kam-
maren fått att behandla, förekommer ett ej o-
betydligt antal, som yrka tryckfrihet. Dorföre
kon detta ämne tilläfventyrs blifva föremål för
en grundlig undersökning, som skulle kunna
vinna inflytande på styrelsens beslut. Man må-
ste göra denna andra kammare den rättvisan,
ait den, om än i början vacklande till följd af
omst vdigheternas nyhet och obestämdhet, har
småningom förvärfvat mer och mer karakters-
styrka samt parlamentarisk takt; och om ni
genomisnar dess debatter, skull ni träffa fiera
föredrag, hvilka skulle hedra sådana parlamen-
ter, som redan öfverlefvat många mansildrar.
Bildandet af några egentliga partier har icke
kunnat uppkomma i denna församling ; det ör
tvärtom någonting eget att hvar och en leda-
mot för det mesta träder upp med sin enskilda
åsigt. Till någon organiserad opposition, till nå-
son disciplin, något aftal om anfall och anspråk, :
märkes knappast ett spår Blott inom Rhen-;
provinsen och provinserna Preussen och Posen,
hvarifrån de flesta deputerade anländt med op-
positionstankar, råder en viss öfverensstämmel-
se, som visar sig vid omröstningarne. Plurai-
teten af dessa provinsers deputeiaae, förenad
med en del af dem från Schlesien och Westfa-
len samt enstaka ledamöter frin Pommern,!
Sachsen och Brandenburg, bilda oppositionen.
Mängden af ledamöterna från de sistnämnda
RR RR EA Ar rr rr nee
I