et a EE R 0 RA RT inv
bevisa att mirvisterns integritet är lika mycker
tvist underkastad som hans politiska förmåga.
—
: (Insändt.)
HANDBIBLIOTHEK I TRÄDGÅRDSSKÖTSELN
eliter systematiskt orduwad handbok uti all
så väl praktiska som theoretiska delar afträd
gårdsvetenskapen. Första afdelningen: Blom
sterskötseln. Stockholm 4842—1846, pi
A. Bonniers förlag, 1539 sidor fullständig ut
trenne band med 3 plancher. Pris: 6 Rdr Bko
LinnE begynte sitt uppträdande såsom lagstif
tare för naturvetenskapen i allmänhet, med grun
derna för vextiäran (Fundamenta Botanica), hvil
ket hans första tryckta arbete utgafs i Leyden 1755
då han gjorde Holland, dit han begifvit sig, till der
tidens stora experimentalfält för vextodlingen, innar
han. uppsteg på sin blomsterthron i Sverge. Upp
låtelse till dessa grunders praktiska tillämpning fånr
han sig frikostigt tilldelad af en rik bankir, Geor
Clifford, uti hvars trädgård, med alla verldsde
lars då kända vexalster Linne fick åskådliggöra
de talrika formerna för sin vextbeskrifning. På detta
sätt blef den Cliffordska trädgården (Hortus Clif-
fortianus, Leyden 1737) hans andra utrikes tryckta
arbete, än i dag motsvarande de sköna, ehuru ti
kare, blomstersamlingar, som vår tid kan framte.)
Sådana grunder för vextläran, oförvanskliga som
det mägtiga snille, från hvilket de först härstamma,
ehuru förökade genom de nya kunskaper en 100:årig
erfarenhet åstadkommit, finner vextkännaren utförda
i denna handboks första afdelning; och en sådan,
ehuru afkare trädgård än den Cliffordska, kan Blom-
sterälskaren tillegna sig uti detta arbetes andra del,
uppräknande en beskrifiing af de särskilda vex-
ternas kulturp.
Om ett förordande för detta arbete behöfdes, in-
nan dess uppställning får tala för sig sjelf, så skulle
vara nog anföra, att det egentligen är en öfversätt-
ning af den frejdade och mångkunnige botaniske
författaren J. Lindleys tvenne skrifter: 4n Ooufl--
line of the principles of Botany. samt An outline
of the principles of Horticulture. Härtill kommer,
att vid bearbetningen af svenska öfversättningen en
och annan af våra skickligaste vextkännare lagt en
verksam hand. Tilläfventyrs har denna, ehuru nyttiga
åtgärd, vållat den långsamma och afbrutna gången
i arbetets utgifvande; men hvaraf det ock torde
vunnit en ökad fullständighet genom de tillägg, som
finnas införde i slutet af de två första banden.
Innehållet af handbokens första afdelning är upp-
ställdt- i trenne uti hvarandra ingripande afband-
lingar.
1. Den första, med Inledning, upptager egent-
ligen vextanalys eller anatomi, framställd i 48 ka-
pitel, neml. a) om elementar-organer, b) samman-
satta organer, c) om ,roten, d) stammen, e) blad-
knoppar, f) bladen, g) håren, i) näring och afsön-
dring, h) blomsterknoppar, 1) blomsterställningarne,
m) blommans bladlika delar, n) han-organer, stån-
dare, 0) blommans disk, p) hon-organer, pistiller, q)
fröämnet, r) frukten, 8) fröet eller säden, t) vexter
utan blommor. Beskrifningarna af dessa vextdelar
upplysas med figurer, som igenfinnas på 4 och 2
plancherna. .
2. Andra afdelningen om vexternas allmänna
genskaper, öfvergår till en mera speciel vextfy-
iologi. Förf. har, enligt recensentens förmenande,
nindre lämpligt fört denna afhandling till grun-
lerna för trädgårdsskötseln,. T. ex. vid artikeln
Bladet, sid. 20, uti grunderna för botanik, heter
ER a ES Re
) Då detta Linnes vistande i Holland kan anses
hafva varit hans räddande åt den vetenskap, med
hvars ljus han spridt så mycken kunskap och
nytta. åt både sin samtid och efterverld, och då
den uppmuntran -han i sitt fädernesland saknade,
men bvilken så mycket mer slösades på honom i
detta fremmande land, blef en påfallande väc-
kelse till de snillets alster, hvaraf vi nu skörda
frukterna, ända till utgrening i detta anspråkslösa!
arbete, så torde det icke vara utom ämnet, att
nämna några ord om denna Linnes utflygt tilll
Holland. Sannolikt härledde :sig tanken derpå,l!
utom verkan af den unge mannens vetgirighet,:
äfven från en viss förföljelse, som han fick ut-j!
härda af en och annan lärare i Upsala. Linne lt
skrifver härom sjelf i Egenhändiga Antecknin-v
gar, (der han alltid nämner sig i tredje perso-;)
fen, att han icke kunde komma på grön qvist,!s
men råddes engagera sig hos någon rik flicka,s
som först kunde göra honom lycklig och han se-!w
dan henne. Förmodligen erhöll han också un-l!
derstöd af sin svärfar, doktor Moreus i Fahblun, ir
och begaf sig åstad med 600 daler i resepengar.!
I Amsterdam, säger Linnd, voro hans pengar!!
allav; men, omfattad af detta lands lärde, Boer-!1
have, Burmannus, van Roycn, sattes honir
först i tillfälle att taga doktorsgraden i Harder-!d
wik, och anställdes sedermera i bemälte Clifords!x
trädgård på Hartecamp. Här,, skrifver han,s
lefde Finneus i allt det välstånd, som en död-l1
lig önskar. kunna, reste in till Leyden att höra
Boerhave när han behagade, fick åka på Am-jr
sterdams gator med 2 par hästar, fick vara påt
Hartecamp när honom lyste, och hade der alllt
uppvaktning af kock och betjenter, och kundeljF
alltid emottaga dem, som gjorde besök, med allls
högtidlig välfägnad,. Hvar finna vår tids bota-j4
pister sådane mecenater bland bankirer? s