.— I anledning af de sednaste förändringarna
inom den fransyska ministeren läser mani en-
gelska tidningen The Times följande, såsom 0ss
synes, ganska väl träffade karakteristik öfver
den fransyska politiken eller systemet under
Guizots minister. Denna artikels innehåll kan
vara skäl att rekommendera till hågkomst hos
Minerva, som nyligen så mycket upphöjt Gui-
za, fastän hon som ett beskedligt barn tiger
vid påminnelsersa om hvad denne minister yt-
trat i representationsrågan, i afseende på klass-
val. The Times yttrar sig sålunda:
Guizot har under sju år knappt gjort ett
enda försök, att i ministeren inkalla en man
at förtjenst och öfverlägsen duglighet. Synbar-
ligen har han föredragit att låta kronans val
träffa män med ringare anspråk: män, uti hvil-
ka han skulle finna snarare beroende följe-
svenner, än bundsförvandter och kamrater af
makt och inflytande. Hans poltik afsåg icke
blott segren öfver motståndarne, utan äfven att
utesluta all medtällan; och, i likhet med andre
stalsmän af samma stolta cch sjelftilräckliga
natur, kar ban aldrig ansett sig säkrare om
segren än när dunaa berodde af honom tnsam.
Men denna han: vana att räkna på sig sjetf
har skadat ministeren cech uppretat det kon-
servativa partiet. Man har rnemligen sett, att
en efierapande medelmåtta och den passiva lyd-
naden säkrare fört GIL lyeka ceh äreställen, än
talangen och en obiroende karakter. Do nya
utnämningar, Guizot utverkat, hafva skett bland
män af underlägset hufvud, understundom bland
personer af r nga moraliskt värde. Sidant har
haft till följd, att part:ets esne uppåtsträfvande
medlemmar förakta de grundsatser, regeringen
häruti röjt, öppet uttala sin missbelåtenhet
med den ministere, de tjena, och troligtvis
skola förkorta dess tillvaro. Den ställning, che-
fen för de franska konservativa intagit till sitt