I finnas, jemte de inhemska, slöjdalster af lika slag
från andra länder, för att tjena till jemförelse och
utrönande af bättre eller sämre beskaffenhet. Så-
dana expositioner skuile, för att rätt uppfylla sitt
ändamål, blifva ganska kostsamma.
vore ändå problematisk, och de torde, under nuva-
rande tidsförhållanden, icke kunna i någon stat brin-
gas till nöjaktigt utförande.
Den id, som frambragt expositioner af hvarje
lands industrialster, samlade på ett ställe för att be-
skådas och sålunda blifva kända i det allmänna, är
väl den mest humana i afseende på industri-idka-
rens fördel, sammanförd. med det allmännas gagn.
Enligt denna idt, borde de öfverallt i landet sprid-
da produkterne af industriella arbetet samlas uti,l
om man så får kalla det, en enda brännpunkt, kring
hvilken ej mindre allmänheten, än industri-idkarne
sjelfve, kunde hemta kännedom och draga fördel af
hvad den inhemska industrien har att erbjuda. Den
utmärkte producenten finner då utan svårighet ej
mindre sin öfverlägsenhet, än äfven sättet att klokt
använda den till samhällets nytta och egen förmån.
Den tänkande industri-idkaren vinner tillfälle för
jemnförelser, och tillegnar sig, endast genom åskå-
dande, de förbättringar andras fulländade arbeten
antyda, eller ofullkomligheterna vid utförandet var-
nande framställa. Den ännu mindre öfvade har för-
månen att se nya former, mer vårdadt arbete jemte
följden deraf, god afsättning till nöjaktigt pris. Den
ensidigt beräknande, inom sig slutne industri-idka-
ren upplyses om det enda sättet att göra tillverk-
ningarne kända och begärliga, öffentlighe:en, och
ban ser sig ändtligen nödsakad att sluta sig till den
stora samhälligheten, för att dels vinna en bättre
bildning, dels också för att genom bekantskap med
kunnige män af yrket, samt med konsumenter - ernå
den dubbla fördelen af ömsesidiga meddelanden och
en ökad afsättning. -
Den fördel staten kan skörda af de allmänna ex-
positioner, som någorlunda fullständigt vunnit bi-
drag af inhemska industrialster, är större än man
vid ett flygtigt ögonkast torde bemärka. Sådana
expositioner förete i verkligheten hvad ett land uti
industrielt afseende kan åssadkomma, och tjena i
sin fullkomlighet till stödpunkter för statistiska och
statsekonomiska beräkningar, hvilka på annat sätt:
endast gissningsvis kunna sammanfattas. Slutligen
är den stora omsättning af slöjdprodukter, som vin-
nes vid en väl beräkn2d samt genom opinionen och
vanan af industriidkarne sjelfve önskad och aktadi,
slöjdexposition, af ett särdeles bögt värde.
Under det landtbruksmöten, jernverksägares sam-
mankomster, ullmarknader och andra partiella mö-
ten af olika industrigrenar med värdefull enighet
och framgång som oftast inträffa, hörer eft allmänt,
industriellt möte, i förening med en i stort anstäld,
någorlunda fullkomlig exposition af inhemska slöjd-
alster, hos oss ännu till en ibland de vigtigaste af
fromma önskningar. Intilldess en sådan önskan kan
förverkligas,
anställande af sådana expositioner, som de, hvilka
Deras nyttaj
må man förgäfves vänta sig att genom :
hittills här blifvit föranstaltade, tillvägabringa annat
än att förete strödda prof, vunna af den goda vil-
jan, som, med några undantag, van att skåda huf-
vudsakligen sig sjelf och sin egen omgifning, icke
vågar sig ut på ett större synfält, der hela landets
industri, till jemnförelse med egna små bidrag, kan
efter förmåga betraktas antingen till en del, eller i
sin helhet. Slutföljden af brist på industriel sam-
hällighet kan icke blifva tvifvelaktig.
Våra här i Sveriges hufvudstad åren 1834, 4840
och 1844 af Svenska Industriföreningen med o0-
spard möda, omsorg och sakkännedom föranstaltade
expositioner af Svenska slöjdalster ådagalägga tyd-
ligt förhållandet med dessa tillställningar.
Till den försfa af de nämnda expositionerna ha-
de omkring 290 industriidkare, konstnärer, verk och
inrättningar, äfvensom idkande af den så kallade
husslöjden, inlemnat tillsammans 2002 artiklar af
olika slag och beskaffenhet. Den andra expositio-
nen hade omkring 200 insändare, med 1075 artikel-
nummer; och vid den tredje uppgick antalet af in-
sändare till 240 och artiklarnes nummertal till
13536 ). Häraf synes, att Sveriges industri vid sina
expositioner hittills ej varit representerad af större
antal än nära 300 insändare, och att maximum af
artiklar, som inkommit, i nummertal utgjort 2002.
— En med våra industriella förhåManden obekant
statistiker eller technolog skulle häraf kunna draga
de besynnerligaste slutsatser; våra landsmän finna
deremot, att det nästan icke kan vara annorlunda.
Detta lärer också ej kunna ändras förr än man,
med fåstadt afseende på den i det föregående an-
förda grundideen, anser slöjdexpositionernas hufvud-
föremål vara annat än utställande till försäljning,
34 det tillåtas mig, att, till stöd för hvad förut
I rm mi OO oOe———n — ALL
—
rn
-
nm mm dt FN bee hr
— TA
blifvit yttradt, framlägga en ur officiella handlingar.
hemtad öfversigt af förhållandet med de expositio-
ner af franska industriens alster, som blifvit föran-
staltade i Paris.
Den första expositionen blef anställd år 1798 och
hade då ej flera än. . . . - -. 440 insändare.
Den andra, år 1801, räknade 220
tredje 4802, 340
p fjerde 4806, D 41422
femte 4819, 4662
sjette 4893, 4648
sjunde 4827, 4795
åttonde 1834, 2947
nionde 4839, 3381
tionde 1844, 3960
Dessa uppgifter visa äfven det anmärkningsvärda,
att på en tiderymd af 46 år antalet af insändare,
i tilltagande utom år 1823, blifvit trettiosex gånger
större än det från början var.
Men icke blott det ökade antalet af insändare har
ådagalagt franska industriens utomordentliga fram-
gång; äfven de förbättringar tillverkningssätten un-
dergått och den stora mängd. utmärkta artiklar, som
var samlad vid expositionen år 1844, böra derjemte
hufvudsakligen tagas i betraktande. Allt detta in-
Jhemtas genom den berättelse af centralnämnden för
denna exposition, som under titel: Exposition des
Iproduits de YIndustrie Francaise en 1844; Rapport
Jdu Jury Central, i tre tomer utkommit i Paris. —
JEj mindre centralnämnden än äfven alla sakkunniga
personer, som voro närvarande, hafva dessutom för-
säkrat, att denna onde industriella exposition varit
den mest lysande af alla.
Utsänd för att studera den. märkvärdiga exposi-
tion, som nu är i betraktande, tillbragte jag i det
dertill egnade palatset fyratio dagar, knappt tillräck-
liga för ett nogare studium af de märkvärdigaste
lartiklarne. a
För den, som ej varit i tillfälle att taga någon
närmare kännedom af det storartade i en sådan till-
ställning, lärer den generalplan af palatset, som jag
anhåller vid detta tillfälle få fromlägga till beskå-
dande, icke vara utan intresse.
Deraf synes, att det stora galleriet, egnadt tin
uppställning af machiner, hade en längd af 468 fot
och. en bredd af 441 fot. De omgifvanda gallerier-
na, utgörande, med det förstnämnda, ett i afseende
E på kommunikationen oafbrutet helt, kunna betraktas
Aa AR
När