EO
SETON),
EN SKILDRING FRÅN SLUTET AF FÖRRA ÅRHUNDRADET.
FÖRSTA DELEN.
Man påstår att ryssarna af sina förmän aldrig erhålla
padogg, utan att åt sina hustrur med både kapital och ränta
återgälda hvart slag, som de sjelfve mottagit. Grefven gick
längre, än de; han försummade ej att låta sin fästmö um-
gälla den skymf, han lidit. :
Hon var just sysselsatt med att ur sin båge nersprälta
grefvens julklapp, som bestod i en tobakspung af mörkblått
sidensars. Dess tvenne sidor voro så rikt broderade med
guldpaljetter, alt det hela liknade ett väl utfördt filigrams-
arbete. På midten af den ena sidan syntes åtskilliga krigs-
attributer, omgifna med en lagerkrans såsom medaljong;
på den andra sidan, initialerna till Charlottes namn, brode-
rade med äkta perlor, och omgifna med en girland af för
gät-mig-ej, eterneller och törnrosor. Nedsprättadt ur bågen
höll hon det verkligen vackra arbetet emot dagen, och
betraktande det med mönstrande blickar, kände hon all de
ljufva, oskyldiga glädje, som en älskarinna erfar, när hol
är i tillfälle att kunna öfverraska sin älskare med en 5
vacker och väl lyckad julklapp.
Jag tycker,, sade hon för sig sjelf, med hvilket nöj
min Antoine skall stoppa sin pipa ur denna pung, hurt
kär den skall blifva honom, buru väl tobaken skall smak
honom!
I dessa smickrande tankar stördes hon af en gäll bjel
lerklang, hvilket hon väl igenkände. Hon sprang till fönstre
och såg sin Antoine stiga ur släden ...-
Skyndsamt kastade hon det broderade sidentyget i e
låda; bon ringde, men hennes kammarjungfru var ej til
städes, och med plats hann hon bära ut båge och bågfötte
innan grefven steg in.
Charlotte ilade mot honom; men brådskan att få unda
den tillämnade presenten hade kanske färgat hennes kind
högre, än vanligt, då hön alltid, enligt grefvens egen u
sago, förekorh honom rebutante. Vid dylika tillfällen unc
) Se A. B. 4 99—102, 105, 108, 109, 111, 113, 115, 116, 1
och 119.