ASA SEE CRIS BARS BA REAR AAA Enn Så återstod nu endast bröstbukelten, till hvilken gref-l: vinnan tillåtit att blommorna skulle få tagas i hennes orangeri. I en handvändning var den bunden och fästad på venstra sidan. Albertina var nu således fullt klädd. I pKors bevara mig, så vacker och förnäm hon ser ut! upprepade Lisette, som från alla sidor betraktade sitt mästerverk. Blir inte hon lycklig i sitt giftermål, så blir väl ingen... så lätt och så fort har det gått att kläda henne, så bra har allt passat. Jag har klädt många brudar, men det får jag säga, maken att lyckas har jag a!drig sett. Hemfoölket inkallades nu, och allä stannade i stum beundrans TJUGUSJETTE KAPITLET. sBrudgummen kommer! Brudgummen kommer!, skallade det i förstugan från en mängd gröfre och finare röster. pBra! bral skrek jungfru Beata Lisa. Nu skall bruden komma hit, så hon får se brudgummen först, innan han får se benne.) Jag skall hålla dörrm på glänt, jagl Det skedde. Albertina tittade ut igenom dörrspringan, och såg i den svaga gryningen sin älskade Gustaf. Det höll just på att dagas, och han kunde omöjligt bli varse henne i den mörka kammaren. Således gick äfven i det afseendet allt så lyckligt, som möjligt. Prostens hade åtföljt sin son. Då annangångsringningen hördes, begåfvo sig prosten och kaplanen till kyrkan, der en ovanligt stor mängd af åbörare redan samlat sig, för alt få se det unga paret och öfvervara dess vigsel. Prostinnan skyndade in till Albertina, som hon ömt omfamnade. Den enda, som nu har ledsamt,, sade Lisette, vär brudgummen, stackare, som, blott genom en vägg skild ifrån sin brud, ännu icke hvarken får se henne, eller ens förnimma hennes röst. Tänk, att det måtte vara bra svårt!, Bah! han får trösta sig med hoppet att så mycket längre både se och höra henne sedermera... måtte väl kunna ge sig till freds nu, vet jag;... det är minsann inte så långt qvar nu, tycker jag! svarade jungfru Beata Lisa. Faster Malla gaf henne en ogillande blick. Bruden syntes dystrare, än skymningen der ute. Ingen vänlig stjerna framtindrade för henne på det tillkommandes rymd. Herodesvisan återljöd smärtsamt i hennes inre. En oförklarlig, och just derföre så mycket mera pinsam, aning ) Denna sed iakttages ännu af-allmogen med största noggrannhet. Det skall, enligt gammal sägen, vara högst olyckligt, om brudgummen af någon händelse får se bruden på bröllopsdagen, innan hon först sett honom.