narvarande noden Dhetrallar, sa instammer Jag ullkomligt i deras åsigt, som anse det närvarande höga priset på bmullen såsom en afl dessa orsaker, och hålla före, att detta höga pris icke så mycket härrör af den förbandvarande penningzebristen, som fastmera af den minskade bomullsskörden. Man kan icke neka, att! dessa höga priser åstadkommit mycket elände bland vår fabriksbefolkning, emedan fabrikanterae varit nödsakade, att betydligt minska antalet af sina arbetare. Men då man, såsom ctt medel att hjelpa nöden, i detta hänseende föreslagit en förändring i lagens bestimmelser rörande pappersmyntet, så kan jag så mycket mindre i detta förslag finna en ändamålsenlig, åtgärd, som närmaste följden deraf nödvändigt! måste blifva en allmän stegring i varupriserna,. hvarigenom nöden alltså skulle ökas, i stället att minstas. En annan ännu mera i ögonenl. fallande orsak till nöden ligger deri, att jern-l, vägsanläggningarne dragit till sig stora kapitaler, och det sålunda, att de ligga i jernvägs-! aktier, hvilka ägarne under närvarande penningebrist icke äro i stånd att re-lisera. Att! det är brist på kapitaler, det bevisar ovedersägeligen den höga räntan; men det är ett misstag att deri vilja se ett bevis att, såsom cen del påstå, rörelsekapitalet i poppersmynt är för litet. Det är fullkomligt notoriskt, att en hög ränta sammanträffar med en stor cirkulation af papper-mynt, och att då denna är ringa, räntan är låg. Om derföre, såsom förhällandet nu är, brist på kapitaler uppkommit genom jernvägsanläggningar, höga bomullspriser och andra på febriksverksamhe!ten influerande orsaker, så! hj Ipes saken ej genom utsläppandet af 5 ! noter eller 4 Z noter i rörelsen; dessa mnoter vore blott cirkulationsmedel, icke kapital. Menl. bufvudorsaken till förlägenheten är otvifvelaktigt bristen på lifsmedel; att vilja neka detta, vore alt öfverlemna sig åt en obegriplig illusion, och den enkla hänvisningen till importen af födoämnen under de sednaste 42 månadernej. utgör den mest slående vederläggning af en dylik illusion. Man har till 46 millioner sterling uppskattat förlusten genom den felslagnal. potatisskörden i Irland; men denna summa måste ytterligare ansenligen höjas, emedan den dåliga skörden af hafre och korn icke är intagen i räkningen. Dessutom har icke Irland ensamt, utan älven Skottland i flere trakter mycket lidit. Äfven måste man taga i betraktande, att Frankrike, Tyskland, Holland, Belgien och andra länder likaledes behöft göra betydande import af spanmål, och att spanmålspriserna derigenom äfven hos oss blifvit i väsentlig mån stegrade. Dessa ofantliga importer till högal priser måste nu betalas, och frågan är på hvad sätt? Till en tid skedde betalningen med gu!d. Men då hvarje land, enligt sakens natur, när räkningen slutligen uppgöres måste betala sin import med sin produktion, så måste England betala sin med sina fabrikater, och ju förr landet sättes i stånd att börja med dessa betalningar, ju bättre, ty desto förr upphör detbetryck, som hvilar öfver dess ressurser. Utsigterna i detta hänseende tyckas redan börja att ljusna; kursen har, enligt de sednaste underrättelserna från Förenta Staterna, redan börjat förbättras, och om, såsom mig blifvit sagdt, betydande beställningar från Amerika redan ingått, så skola sakerna snart taga en bättre vändang. Men om sålunda förebud till ett bältre redan visa sig, så skulle jag dock handla ganska origtigt om jag påstode, att jag icke trodde alt vi ännu hafva en svår period alt genomgå. (Hör!) Jag anser mig lika litet berältigad att framkalla sangviniska förhoppningar, som dystra aningar. Landet kan omöjligen lida en så stark hemsökelse, ulan att alla hafva känning deraf; men just derigenom, att den sträcker sig till alla klasser, jemnas i viss min det onda. Jag hyser icke ett så ringa förtroende för det Engelska samhällets kraft och ståndaktighet att jag fruktar, att det skall låta sig nederböjas och öfverväldigas; jag ser intet skäl att förtvifla. En ädel Lord (Granby) har yttrat den åsigten, att England icke blott borde göra sig oberoende af tillförsel från andra länder, utan även förbjuda utförsel af hvad dess egen jord produccrat. Ett mera förderfligt misstag, än ett förbud emot spanmålsexport, skulle icke kunna begås. (Hör!) Så länge de, som införskrifva spanmål, äfven få utföra den till andra länder, skall England blifva nederlagsplatsen för spanmål för hela Europas fasta land, och utförseln från England rätta sig efter torgprisen i de särskilta länderna. Men England sjelft skall hafva förråden 1 sitt hus, och alltid att disponera till de gällsnde torgpriserna. Om spanmålsexporten förbjudes, så vänder sig spanmålen åt andra orter, och vi hafva icke längre här den förrådskammare, som nu finnes, och spanmålen vill vår disposition, då vi som mest behöfva den. Om xi å andra sidan genom. förändringar t afscende på pappersmyntet para ett element af osäkerhet med våra handelsförhållanden, så öka vi blott derigenom ännu mera den nöd loch förligenhet, som redan finnes, och detien -Igrad, som ingen förmår beräkna; och till slut ,Itorde hvarken vårt tålamod eller våra tillgån.Igar räcka till, att besegra de svårigheter, som Ivi då sjelfve framkallat. : Den bekante sjöhjelten, amiral Napier, har blifvit utnämnd tll befälhafvare öfver engelska eskadern på Tajofloden, och trennce af de största linieskeppen, hvartdera af 420 kanoner, hade fått ordres att med honom dit afgå. Innan kori skulle ännu flere krigsfartyg styra kosan til Lissabon. . I grefskapet Limerick, i Irland, är mycke loroligtoch går våldsamt till. Militär med ka. .Inoner drog genom landet, och på ett ställe vi Isade sig 10,000 menniskor förseddx med krnif , var, och hotade att sticka ihjel all boskap on Iman ej skaffade den arbete. I Cork drogo hun dratals brödlösa arbetare kring gatorna. På et a Iställe hade stormlörning skett på polisen, cc Foo ss Re ff