narvarande noden Dhetrallar, sa instammer Jag
ullkomligt i deras åsigt, som anse det närva-
rande höga priset på bmullen såsom en afl
dessa orsaker, och hålla före, att detta höga
pris icke så mycket härrör af den förbandva-
rande penningzebristen, som fastmera af den min-
skade bomullsskörden. Man kan icke neka, att!
dessa höga priser åstadkommit mycket elände
bland vår fabriksbefolkning, emedan fabrikan-
terae varit nödsakade, att betydligt minska an-
talet af sina arbetare. Men då man, såsom ctt
medel att hjelpa nöden, i detta hänseende fö-
reslagit en förändring i lagens bestimmelser
rörande pappersmyntet, så kan jag så mycket
mindre i detta förslag finna en ändamålsenlig,
åtgärd, som närmaste följden deraf nödvändigt!
måste blifva en allmän stegring i varupriserna,.
hvarigenom nöden alltså skulle ökas, i stället
att minstas. En annan ännu mera i ögonenl.
fallande orsak till nöden ligger deri, att jern-l,
vägsanläggningarne dragit till sig stora kapita-
ler, och det sålunda, att de ligga i jernvägs-!
aktier, hvilka ägarne under närvarande pen-
ningebrist icke äro i stånd att re-lisera. Att!
det är brist på kapitaler, det bevisar oveder-
sägeligen den höga räntan; men det är ett miss-
tag att deri vilja se ett bevis att, såsom cen del
påstå, rörelsekapitalet i poppersmynt är för li-
tet. Det är fullkomligt notoriskt, att en hög
ränta sammanträffar med en stor cirkulation af
papper-mynt, och att då denna är ringa, rän-
tan är låg. Om derföre, såsom förhällandet nu
är, brist på kapitaler uppkommit genom jern-
vägsanläggningar, höga bomullspriser och andra
på febriksverksamhe!ten influerande orsaker, så!
hj Ipes saken ej genom utsläppandet af 5 !
noter eller 4 Z noter i rörelsen; dessa mnoter
vore blott cirkulationsmedel, icke kapital. Menl.
bufvudorsaken till förlägenheten är otvifvelak-
tigt bristen på lifsmedel; att vilja neka detta,
vore alt öfverlemna sig åt en obegriplig illu-
sion, och den enkla hänvisningen till importen
af födoämnen under de sednaste 42 månadernej.
utgör den mest slående vederläggning af en dy-
lik illusion. Man har till 46 millioner ster-
ling uppskattat förlusten genom den felslagnal.
potatisskörden i Irland; men denna summa må-
ste ytterligare ansenligen höjas, emedan den då-
liga skörden af hafre och korn icke är intagen
i räkningen. Dessutom har icke Irland ensamt,
utan älven Skottland i flere trakter mycket li-
dit. Äfven måste man taga i betraktande, att
Frankrike, Tyskland, Holland, Belgien och an-
dra länder likaledes behöft göra betydande im-
port af spanmål, och att spanmålspriserna der-
igenom äfven hos oss blifvit i väsentlig mån
stegrade. Dessa ofantliga importer till högal
priser måste nu betalas, och frågan är på hvad
sätt? Till en tid skedde betalningen med gu!d.
Men då hvarje land, enligt sakens natur, när
räkningen slutligen uppgöres måste betala sin
import med sin produktion, så måste England
betala sin med sina fabrikater, och ju förr lan-
det sättes i stånd att börja med dessa betal-
ningar, ju bättre, ty desto förr upphör detbe-
tryck, som hvilar öfver dess ressurser. Utsig-
terna i detta hänseende tyckas redan börja att
ljusna; kursen har, enligt de sednaste under-
rättelserna från Förenta Staterna, redan börjat
förbättras, och om, såsom mig blifvit sagdt, be-
tydande beställningar från Amerika redan in-
gått, så skola sakerna snart taga en bättre vänd-
ang. Men om sålunda förebud till ett bältre
redan visa sig, så skulle jag dock handla gan-
ska origtigt om jag påstode, att jag icke trodde
alt vi ännu hafva en svår period alt genomgå.
(Hör!) Jag anser mig lika litet berältigad att
framkalla sangviniska förhoppningar, som dy-
stra aningar. Landet kan omöjligen lida en så
stark hemsökelse, ulan att alla hafva känning
deraf; men just derigenom, att den sträcker sig
till alla klasser, jemnas i viss min det onda.
Jag hyser icke ett så ringa förtroende för det
Engelska samhällets kraft och ståndaktighet att
jag fruktar, att det skall låta sig nederböjas
och öfverväldigas; jag ser intet skäl att förtvifla.
En ädel Lord (Granby) har yttrat den åsigten,
att England icke blott borde göra sig oberoende
af tillförsel från andra länder, utan även för-
bjuda utförsel af hvad dess egen jord produ-
ccrat. Ett mera förderfligt misstag, än ett för-
bud emot spanmålsexport, skulle icke kunna
begås. (Hör!) Så länge de, som införskrifva
spanmål, äfven få utföra den till andra länder,
skall England blifva nederlagsplatsen för span-
mål för hela Europas fasta land, och utförseln
från England rätta sig efter torgprisen i de sär-
skilta länderna. Men England sjelft skall hafva
förråden 1 sitt hus, och alltid att disponera till
de gällsnde torgpriserna. Om spanmålsexpor-
ten förbjudes, så vänder sig spanmålen åt andra
orter, och vi hafva icke längre här den för-
rådskammare, som nu finnes, och spanmålen
vill vår disposition, då vi som mest behöfva
den. Om xi å andra sidan genom. förändringar
t afscende på pappersmyntet para ett element
af osäkerhet med våra handelsförhållanden, så
öka vi blott derigenom ännu mera den nöd
loch förligenhet, som redan finnes, och detien
-Igrad, som ingen förmår beräkna; och till slut
,Itorde hvarken vårt tålamod eller våra tillgån-
.Igar räcka till, att besegra de svårigheter, som
Ivi då sjelfve framkallat. :
Den bekante sjöhjelten, amiral Napier, har
blifvit utnämnd tll befälhafvare öfver engelska
eskadern på Tajofloden, och trennce af de stör-
sta linieskeppen, hvartdera af 420 kanoner, hade
fått ordres att med honom dit afgå. Innan kori
skulle ännu flere krigsfartyg styra kosan til
Lissabon. . -
I grefskapet Limerick, i Irland, är mycke
loroligt- och går våldsamt till. Militär med ka.
.Inoner drog genom landet, och på ett ställe vi
Isade sig 10,000 menniskor förseddx med krnif
, var, och hotade att sticka ihjel all boskap on
Iman ej skaffade den arbete. I Cork drogo hun
dratals brödlösa arbetare kring gatorna. På et
a Iställe hade stormlörning skett på polisen, cc
Foo ss Re ff