inSursenternas oSåk Har latt Ohad StyrlKA derigenom, att korvetten Oito de Julho, som hörde ti!l blockadeskadern vid Douromynningen, samt drottningens enda återstående ångfartyg, Conde de Tojal, öfverlemnats till dem, samt ön Madera ganska fredligt förklarat sig för juntan. Citadellet i Viana har ock måst utrymmas af kungliga trupperna, som förföljts af insurgenternas korps under Almargem, då de drogo sig undan till Valencia. Juntan i Oporto har väl gåst in på de hufvudsakligaste vilkoren i den konvention, som öfverste Wylde föreslagit, sedan drottningen antagit densamma, nemligen: 4) amnesti för alla politiska förbrytelser sedan Oktober 1846 och återkallandet af alla förvisade; 2) återkallandet af alla sedan den 6 Oktober utfärdade grundlagsvidriga påbud; 3) Cortes skyndsamma sammankallande; samt 4) utnämnandet af enl: minister, d ri hvarken Cabralister eller juntans medlemmar skulle insättas; men juntan fordrar dock, att ordet amnesti, icke skall b-gagnas, samt att någon verklig garanti skall gifvas åt folket för uppfyllandet af löftena, emedan erfarenheten visat, att Englands moraliska garanti icke kunnat 4828 förekomma Dom Miguels usurpation, samt att engelska inflytelsen på drottningens råd och handlingar icke är af betydelse, då icke nöden så fordrar. Insurgenterna yrka derföre, att grefve das Antas skall fortfarande föra militärbefälet i drottningens tjenst, samt ait juntans nu församlade här icke skall kunna åtskiljas. Att drottningen ingår på detta vilkor, synes föga troligt, så alt ännu länge kan dröja med förlikningen. SPANIEN. Underrättelserna från Madrid gå till dn 40 dennes, och omröra en ganska gåtlik tilldragelse, som skall hafva inträffat vid drottningens utresa till Aranjuez. I Aleala-gatsn hördes, då drottningen passerade, två knallar, hvilka troddes vara vållade af några svärmare, som pojkar kastat: men såväl droltningen, som hennes svärfader och infantinnan, hvilka åkte i vagnen med H. M., påstå att det varit pistolskott samt att det ena träffat drottningens hatt, det andra gått he!t nära infintinnan. Den sistnämnda skall hafva varit nära att dåna af förskräckelse, och hade kastat sig i armarne på drottningen, som varit lugn. Hvad som gifver sannolikhet till uppgiften är, a!t hatten, som drottningen hade på sig, blifvit något bränd, och att några personer hört skotten ifrån en vagn, som höll på gatan. I anledning af detta förhållande har en hr Angel la Riva, advokat och medarbetare i tidningarne Clamor Publico, och Faron, blifvit arresterad, ehuru alla, som känna mannens!: karakler, anse omöjligt att han skulle företagit sig något så vansinnigt. Besynnerligt är likväl,ls att han just i de dagarne öfvat sig i att skjuta med pistoler. Att han för dagen hyrt vagnen, lärer vara bevisadt. Imedlertid var ännu ingenting af ransakningens resultat kändt, och Heraldo, påstår sig veta rätta förhållandet, men. säger sig icke vilja ännu berätta det. Enligt ett enskildt bref från Madrid af den 9 dennes skall drottningen, genast efter ankomsten till Aranju:z, inbjudit konungen att ditkomma, men denne vägrat det. Han skall hafva skrifvit till sin kusin, grefven af Montemolin, att han befarade anslag mot silt lif. Samisa bref omtalar, att en hr Coello blifvit arresterad och att flera personer af betydelse skola vara misstänkta såsom de der uppmanat Riva till mordförsöket. I flera orter hade upplopp egt rum i anledning af brödets dyrhet. Häftigast lärer det tillgått i Granada, der det kommit till strid mellan folket och militären, flera officerare och soldater blifvit sårade, och staden måst förklaras i belögringstillstånd. I Sevilla var vid postens afgång lugnet å:erställdt. FRANKRIKE. De nye ministrarne herrar Jayr och Tråzel hade arkommit till Paris. Hr de Jarnac troddes komma att afgå såsom sindebud till Neapel efter hertigen tl Montebel!o. Narvaez hade under resan från Madrid till Paris insjuknat i Bayonne af en svår bensjukdom. Man befarade att benet måste aftagas. I Lille, Cambray, Tournay, m. fl. orter hade lifsmedlens dyrhet bringat folket till uppresning. Bagarbodarne hade blifvit plundrade och militären måst återställa lugnet; men detta har skedt med svårighet och många soldater och nationalgardister hade blifvit sårade. Af den interpellation som hr Odillon Barrot gjorde till hr Gvizot, angående meninzen med den partiella ministöreföråndringen, och om man hade att vänta en ny ministere, eller om den gamla icke ville dö, utan nu fattat sista taget i halmbädden, blef intet annat resultat, än att hr Guizot vägrade all förklaring häröver; svarade att det ej här var fråga om personer, utan om principer. Ministeren skulle fortsätta sitt system och förändringen afsåg hvarken ändring i politik eller uteslutande af någon viss medlem. Den hade skett i samråd och med allas begifvande, m. m. Odillon Barrot liknade ministerens sätt att behandla hr Lacave Laplagne vid de gamla grekers beteende på hafvet, som då storm uppsted kastade ett försoningsoffer till de vredgade vågorna och dertill utsågo den första bästa.n I amiral Bruats rapport af den 4 Jan. detta år, angående Osaheitis fullständiga underkufvande och lugnande, finner man icke ett ord om det förräderi, som enligt engelska tidningar kommit fransmännen till hjelp. Fästet Tauteohua intogs med storm och derpå gåfvo sig infödingarne på nåd och onåd; sedan blef dalen Punaros kringröind, då det dervarande insurgentlägret äfven gaf sig, hvarpå insurgentcheferne Utomi och Mars, i spetsen för sina anhängare, svuro trohetsed åt franska protektoratet och höfdingarne i Papenos äfven underkastade sig. BELGIEN. Sedan äfven senaten slutat sina arbeten den