— Ett ord för fattiga fruntimmer i den dyra
fiden. Då under den nuvarande dyra tiden en-
hvar säkert lyssnar till allt, som kan bidraga
att förskaffa arbete åt den obemedlade och värn-
döse, bar redaktionen trott sig icke böra lemna
obemild en, såsom det synes, ganska skä-
lig klagan af åtskilliga hederliga, men fattiga
fruntimmer, hvilka icke hafva annatän det mö-
dosamma arbetet med synålen att försörja sig
med. Den består deri, att när de vändt sig
till bättre lottade husmödrar för att erhålla
sömnadsarbete, så hafva de af en och annan
till och med ganska rik fru fått det svaret, att
hon icke hade något arbete att lemna, emedan
hon låter sy sin linnesöm på norra korrek-
tionshuset. En dylik klagan föres äfven, att åt-
skillige ganska förmögne herrar låta sy sina
skjortor på samma ställe.
Vi älska icke att, i sådana fall som detta,
söka några effekter genom att utbreda oss på
känslans område, då saken sjelf talar, och det
icke kan vara obekant för någon af hufvudsta-
dens damer, bland hvilka för öfrigt så många
ädla uppenbarelser af goda och deltagande hjer-
tan ständigt törspörjas, att en mängd fattiga
fruntimmer härstädes kämpa med de aliraknap-
paste vilkor, äfven medan de äga helsa och
krafter, utan utsigt att kunna bespara något för
ålderns eller sjuklighetens dagar. Det är vis-
serligen också sannt, alt antalet af dem, som
användas att sy linnesöm på korrektionsiuset,
inskrinker sig till några och tjugo, hvi ket kan
göra föga till eller ifrån på det hela. Men man
bör bes.nn2, om icke annat, att sådane svar
som de här ofvan citerade måste göra ett smärt:
samt intryck på dem, som dermed blifva afvi-
sade och tolkas såsom bevis på snålhet eller
hårdbjertenhet, och att namnen på dem, som
betjena sig al denna hushållning i smatt, sedar
passera man ifrån man i dagens muntliga krö-
nika, samt utgöra ett aptitligt ämne för malis
och kommentarier bland goda vänner. Det fin-
nes till och med personer, som lära roat sig
att anteckna en liten lista på sådana namn, til
egen och bekantas förnöjelse. Vi hemställe nu
till fru X, fru Y, fru Z och så vidare, om det
för en besparing af några skillingar lönar mö-
dan att låta sina namn sålunda cirkulera, un-
der det man jemväl nödgas neka sig nöjet att
tillfredsställa några af sina likar, som ej begära
mer, än att få förtjena ett knappt bröd för da
gen i utbyte mot ett i längden så enerverande
arbete som en sömmerskas, om hon skall föds
sig ensamt deraf. Icke keller kan det hembära
någon särdeles hugnad, att om man på en supc
blir tillfrågad af sin granne, hvem som sytt
den eller den kragen, eller näsduken, som är
rätt vacker — kunna svara: Jo, vet du mir
söta vän, den har jag låtit sy på norra kor-
rektionshuset.
. TERES SEIN