lagar, som åsyfta förändringar i personlig och ägande-
rätt, äfvensom i beskattningen, skola föreläggas pro-
vincialständerna till rådplägning, så länge ingen all-
män ständerförsamling är införd; men att de sed-
nares verksamhet skulle sträcka sig till rådplägning
öfver alla föremål för lagstiftning, som röra stats-
borgrarnes personliga och ägande-rätt, jemte beskatt-
ningen, då deremot, enligt förordningarne af den 3
Februari d. å., den förenade landtdagen icke under
alla omständigheter tillkommer att derom rådpläga;
utan en dylik rådplägning fastmer äfven kan äskas
af utskotten eller provincial-landtdagarne.
Vidare innehåller 20 af förordningen den 3 Fe-:
bruari, rörande den förenade landtdagens bildande,
dessa ord:
I händelse af ett krig, förbehålle vi oss att ut-
skrifva utomordentliga skatter, utz:n samtycke af
den förenade landtdagen, i fall vi, i anseende till
dåvarande politiska förhållanden, ej skulle hafva fun-
nit lämpligt att den sammankalla. Men i sådan hän-
delse skole vi, så snart omständigheterna det med-
gilva, sednast straxt efter krigets slut, låta den för-
enade landtdagen erhålla kännedom om ändamålet
och användandet af de uppburna utomordentliga
skatterna.
Vi hyse den öfvertygelsen, att dessa ord likale-
des äro oförenliga med de redan anförda bestäm-
melserna i de äldre lagarna, så vida som, enligt
dessa bestämmelser, lands-representanternes eller den
allmänna ständerförsamlingens verksamhet skall sträc-
ka sig till alla föremål för lagstiftningen, hvilka
röra statsborgrarnes personliga och ägande-rätt, med
inbegrepp af beskatinirgn, då deremot, enligt för-
ordningen af den 3 Februari d. å., i händelse af
ett krig, utomordentliga skatter kunna utskrifvas
utan den förenade landtdagens samtycke, om dess
sammankallande, i anseende till för hand varande
politiska förhållanden, icke anses lämpligt, alltså
den i förordningen af den 22 Maj 4845 föreskrifna
rådplägning af landets representanter öfver alla be-
skattningsärender tilläfventyrs icke ägt rum.
II.
Förordningen af d. 47 Januari 4820, rörande den
framtida förvaltningen af hela statens skuldväsen,
lyder i ingressen sålunda:
Vi äro numera underrättade om statens hela
skuldväsen, och hafva derföre beslutit att framlägga
detsamma till allmän kännedom. Vi hoppas att
derigenom, och medelst denna angelägenhets un-
derordnande under riksständerna, hvilket är vår af-
sigt, befästa förtroendet för staten och dess förvalt-
ning, och så mycket otvetydigare ådagalägga vår
uppriktiga vilja, att göra alla statens borgenärer
rätt, som vi härmed tiltika oåterkalleligen förordna
om hvad, som är nödvändigt så väl i afseende på
garanti för alla statens skulder, som om deras Or-!
dentliga förräntande och afbetalande efterhand. i
Och i 2 ordagrannt sålunda:
Vi förklara detta belopp af statsskulden för alltid
fixeradt och bestämdt. Utöfver berörde summa må
ingen statsobligation eller något annat statsskulds-
dokument utfärdas. Skulle staten i framtiden, an-
tingen för sitt upprätthållande eller för befordrandet !
af det allmänna bästa komma i nödvändighet att,
upptaga ett nytt lån, så kan sådant endast ske ge-
nom samverkan och under medgaranti af den blif-;
vande församlingen af riksständer.
Deremot säger förordningen af d. 3 Febr. d. å.,
angående bildandet af den förenade landtdagen, i SS
4—7:
Å 4. Åt den förenade landtdagen uppdraga vi
den i II art. af förordningen rörande statsskuldsvä-
sendet af d. 47 Jan. 4820 ständerna förbehållna
medverkan vid upptagandet af statslån, och skola, i
följd deraf, nya lån för nvilka statens hela för-
mögenhet och egendom ställes såsom säkerhet (III
art. i förordningen af d. 47 Jan. 4820) hädaneftör
icke kontraheras annorlunda, än med den förenade
landtdagens medverkan och medgaranti.
g 35. I fall nya lån af det i 4 betecknade slag
äro bestämda till betäckande afstatsbehofven i freds-
tid, så skola vi icke låta upptaga sådane utan den
förenade landtdagens samtycke.
S 6. Om deremot vid ett tillstundande eller re-
dan utbrustet krig, de i vår skattkammare och an-
nars befintlige reservfonder icke räcka till för an-
skaffandet af de medel, som då utöfver det vanliga
behofyet erfordras, och lån derföre blifva nödvän-
dige, men inkallandet af den förenade landtdagen,i
anseende till den för hand varande politiska ställ-
ningen, icke skulle anses Jämpligt, så skall, vid upp-
tagandet af ett sådant lån, ständernas medverkan
ersättas genom tillkallande af deputationen för stats-
skuldsväsendet. — Det - för nämnde ändamål med
denna deputations tillkallande upptagna lån äger
samma säkerhet, som i III art. af förordningen den
47 Januari 1820 är tillagd statens skulder.
Vi hyse den öfvertyge. sen; att de citerade orden
ur förordningen af d. 3 Febr. d. å. äro oförenliga
med de anförda bestämmelserna i förordningen afl
d. 17 Jan. 1820, såvida, som
4) enligt den af framlidne H. M. konung Fredrik .
Wilhelm III såsom oåterkallelig betecknande för-
ordningen af d. 47 Jan. 1820, ingen statsobligation
eller något annat statsskuldsdokument skall utfärdas
utan samverkan och medgaranti af den blifvande
församlingen af riksständer, då deremot 4 af för-
ordningen d. 3 Febr. d. å., rörande bildandet af
den förenade landtdagen, inskränker nödvändigheten
af denna samverkan och medgaranti till sådana nya
lån, för hvilka statens hela förmögenhet och egen-
dom pantförskrifves såsom säkerhet, och vidare:
2) enligt 6 af förordningen d. 3 Febr. d. år,
rörande den förenade landtdagens bildande, i de
deri föresedda fall, vid upptagandet af lån ständer-
nes medverkan ersättes genom medverkan af stän-
dernes deputation för statsskuldsväsendet.
IV.
Slutligen lyda SS 8 och 9 samt 13 och 44 i för-
ordningen af d. 47 Jan. 4820, rörande hela stats-
skuldsväsendets behandling för framtiden, på föl-
jande sätt:
S 9. Denna autoritet (hufvudförvaltningen af
statsskulden) skall bestå af en president och fyra
ledamöter. Vi utnämne härtill — — — För fram-
tiden, och då presidenten eller någon af ledamö-
terne afgår, föreslår oss den blifvande församlingen
af riksständer, och, tilldess den blifvit inrättad,
statsrådet, trenne personer, af hvika vi utnämne en.
43. Slutligen åligger det förvaltningen af
statsskulden, att varje år aflägga räkenskap för!
den blifvande församlingen af riksständer. Till
dess den blifvit inrättad, företräder statsrådet dess!
ställa Reviliandet af decharge förbehålle vi occ ils