ULL 3UuviäälSLtvIale Av i MP MM Vincke och hr von Saucken-Tarputschen, sökte visa det felaktiga deri, att vilja inrymma rent militära för:oganden inflytande på ett helt :nnat och olika gebit, och den förstnämndes tal i synnerhet skildras såsom både grundligt och skarpt, och gjorde ett stort intryck på hela församlingen. Den kunglige kommissarien hr von Bodelschwingh ansåg, under dessa förhållanden, icke rådligt att vidhålla förslageti denna punkt i dess ursprungliga fattning, utan modifierade det sålunda, att de båda punkter skulle bortfalla, som uteslöto bvar och en från en ständerförsamling, som af militörisk hedersdomstol bl:fvit dömd från tjensten eller att ombyta vistelseort. Men det är i synnerhet en punkt i lagförslaget, som torde komma att väcka en liflig opposition, och med skäl. Enligt densamma skulle det bero af ett stånds medlemmar i en ständerförsamling, så vida icke ?7, satte sig deremot, alt förklara en ledamot ovärdig att sitta i ständersalen. Till hvilka stora missbruk ett dylikt stadgande skulle kunna föranleda, faller hvar och en lätt i ögonen. Regeringen å sin sida kunde begagna det för att intrigera bort misshagliga personer, och partihatet å sin, för samma ändamål. ÅAnnu hade ej diskussionen hunnit till denna punkt, men stämningen emot densamma tycktes vara temligen allmän. En talare i andra kammaren hade i anledning af hela detia lagförslag haft det yttrandet, alt ingenting bättre än detta bevisade rigtigheten a! den sats, som blifvit framställd i ett bekant arbete: Öfver vår tids kall för lagstiftning, nemligen att den närvarande tiden alldeles icke förstår sig på att stifta lagar. (Författaren af detta arbete är nuvarande Preussiske justitieministern von Savigny, som sjelf var närvarande i Ständersalen då detta yttrades.) I Bernburg hade d. 26 April varit ett potat:supplupp. En betydande qvantitet potatis låg färdig att transporteras från stället, på jernvägen. En stor folkbop samlade sig på aftonen, stormade potatisförråden, och inom ett par timmar fanns icke en potatis mera qvar. Hvarken polis eller militär hade varit i stånd alt hindra dessa excesser. HOLLAND. Preussiska throntalet har i Holland mött en ännu mera nedsättande, om än i orden mindre skarp kritik, än den som vederfarits det i Journal des Debats. Oppositionsbladen, som i sitt land äro vanda vid ganska prosaiska och endast facta omförmälande throntal, gå naturligtvis längre i detta nedsättande än de half-officiella; men deremot berömma de landtdagens svar och uppställa det till och med som mönster för generalstaterna, på sättet att yttra sig moderat, utan att ändå efterskänka sina rättigheter. Prins Fredrik af Nederländerna, som är stormästare för frimureriet i Nederländerna, har i Haag köpt ett hus för 50,000 floriner, hvilket skall inrättas till gemensamt bruk för samtliga logerna i Haag. Med Batavia hade brefvexlingen tilltagit ofantligt, sedan man för den börjat begagna engelska öfverlandsposten från Singapur. RYSSI AND. mm Or vv en -— 0; — — NA AA Man har nu från Petersburg fått en lösning på den för mången så gåtlika insättningen afl ryska fonder i franska banken, och den ickel mindre öfverraskand2 underrättelsen från London om en dylik insättning i engelska banken. Ryska senaten har nemligen i ett plenum antagit finahsministerns förslag att använda det till invexling af sedelmyntet ursprungligen anslagna kapital, 30 millioner silfverrubler, hvilket småningom förökats till 414 millioner, för jalt dermed efter hand inköpa så väl utländska som ryska statspapper, hvilka skola deponeras li stället för den metalliska valutan, och med rentorna föröka amortssementsfonden. Skulle Ibehof af metallisk valuta åter visa sig, så komma de inköpta statspapperen att på europeiska börser användas till invexling af klingande mynt. Åtskilliga högre militärchefer vid Kaukasiska larmeen, hvilka blifvit beträdda med underslef, hvarigenom lif och helsa förspillts för en del manskap, äro nyligen afsatta, och ställda inför krigsrätt till vidare ransakning och dom. Det tvungna ägtenskapet. I slutet af förra låret läste man i den bekanta litterära tidnintlgen Nordiska Biet en ballad, insänd från Neaelpel, af en ung grefvinna R., hvilken har ett r namn inom ryska litteraturen såsom skaldinna. -IDen kallades Det tvungna ägtenskapet och -behandlade ett ämne ur Tysklands medeltid. 1lEn tysk friherre, förmäld med en jemnbördig z fröken, lefver med henne i ständig osämja. En 1 dag anklaga begge makarne hvarandra öppet i linför sina till en högtid församlade vasaller, och s slutligen uppmanas dessa att gifva utslag i tvisten. — Detta var balladens hela innehåll, och i ldå det således, oaktadt formens poetiska behanda lling, icke tycktes ega någon!ing intressant, väckte tldet lika litet uppmärksamhet hos allmänheten, -Isom censuren skänkt det förut, när den utan minsta betänkande godkänt det till offentliggö-Irande. — I början af April bar likväl någon 1. vädrat upp en politisk mening i denna ballad. n Det är en allegori — heter det nu — ,öfver flförhållandet emellan Ryssland och Polen, och -Jvid nogare granskning tycker mängden sig äf-ven finna, att om tydningen också ej är grunt!dad, så är den ganska fintligt påhittad. Följ