öngkeppen ckommo dit, var det omöjiigt att firdas tversöfver! jön, utomtill fots; nu deremot var väg huggen genom: Klipporba, och de 5 å 6 hästar, som finnas der, äro Jemnt Sgfränderna; då deremot: Ladron-öarne visade den graniten tillhörande förmen. Andra sidan af ön hade några lundar :x ech ett joss-hus samt en by på vanlig kinesisk fason; Dit : star, af fem herrar och en dam. Vägen gick öfver kbppor, på trappor ned i muddbål, öfver en hafsvik, och den min-sStockholm; och att jag borde komma upp till Wamp; rOpirflottan ligger tätt bredvid en ör på ett så kalt och ödsligt ställe, att maken knappt står att uppsöka; när: i bruk. Jag genomkorssade en del af den, både till häst och föt, och fann klipporna uteslutande bestå af röd sandsten — liksom på de flesta andra ställen jag sett af flodgjordes en dag en kavalkad; på samtliga Kumsingmuns hästa konsten var ej att galoppera fram genom byns trånga gator. Allt gick lyckligt, tvertemot ordspråket: En sjöman till: häst. Vi:sågo joss-huset, som har en vacker beligenhet: bland: rika träd på en sluttnng mot sjön, läte hästarna pusta och jagade sedan hem i skymningen, till ett parti biljard och en kopp tå. Sådant är ungefärligen opi:-flottans befälhafvares lif — om jag tillägger cigarrer och konjak — ty der är ständigt lustigt lif. Pi det gästvänligaste blef jag emottagen på alla håll, och näst de resp. herrarnas egna åsigter i detta fell, tillskrifverjag -detta isynnerbet min landsman, kapten Österberg, som af a!la partier njuter aktning just der:öre, att han siger dem sanningen och ej hör: till: något. Men snart kom underrättelse att Prins Carl lastade för Lorcban kom åter ned med m:r Hansen, och i bans säilskap gick jag upp igen. Det var nu så kollt och ruskigt, så alt vi till och med hade kakelugn och eld i kajutan, och det var ganska godt att fa krypa. intill den, ozgktadt det var 349 Fabrenheit och så ormkring, i Sverige ej någon