a
TR Rn mee vw Fl WOT tr
-Ide begge anstalternas olika ändamål.
-lupp och ned, så kan man påstå, alt ju mer
I läroämnena bli speciella, desto mer böra sko-
Jinom en och samma anstalt, utan enorma kost-
Ihället. Alla skola lära sitt eget lands samt ett
I Kopparbergs Läns Tidning för den 20 Mars
1846 och hvilka helt enkelt ville ådagalägg
Om män, såsom Winterbladet, obekymrad
om rimligheten, betraktar teknologiska institutet
lorna bli generella, eller att den förberedande
tekniska undervisningen bör spridas på flera
punkter kring hela landet, men sammanföras i
det allmänna teknologiska institutet, när elevens
studium kommer så långt, att det tar en be-
stämd riktning. Betraktar man förhållandet
rätt, så bör man väl säga tvertom, eller att
den förberedande undervisningen, som är be-
höflig för alla grenar, kan inhemtas på ett ställe
och af samma lärare; hvaremot den derpå föl-
jande speciella, som är olika för olika grenar,
måste inhemtas af serskilda lärare och derföre
blir åtminstone svår, om ej omöjlig att bringa
nader och svåra kollisioner. Denna, sanning
kan väl ej bestridas, om den än låter bort-
resonnera sig genom sammanblandning af olik-
artade föremål. I närvarande fråga är det in-
stitutets och bergsskolans olika arter, som blif-
vit sammanblandade. Låtom oss åskådliggöra
detta, först genom ett allmänt resonnemang, se-
dan genom tillämpning på de begge inrättnin-
garna.
Föreställom oss ett antal barn, åt hvilka skall
bibringas en något fullständigare uppfostran, åt
somliga för ett, andra för ett annat kalli sam-
eller annat fremmande språk; alla skola in-
hemta religionslära, geografi och historia, räkne-
lära, geometri, naturlära, allmän teknologi; alla
böra undervisas i ritning samt vissa kropps-
rörelser för nytta och nöje o. s. v. Hela denna
undervisning i skolan bör, stigande från klass
till klass, meddelas alla barnen, till dess man
anser, att undervisningen bör göras serskild för
dem, som ämna bli vettenskapsmän, och serskild
för dem, som ämna bli practici. Denna punkt
bestämmes af tidens allmänna bildningsgrad:
den beror på huru mycket .man fordrar, att t.
ex. en språkforskare bör i allmänhet känna om
teckning, destillation, byggnadskonst m. m., eller
en byggmästare om språk, historia, astronomi
m. m. Klasserna hafva hittills varit gemen-
samma för alla och må med ett namn kallas
apologistskola. Nu fördelas undervisningen på
2:ne linier: den vettenskapliga, genom lärdoms-
skolan, (gymnasium) och universitetet; den prak-
tiska, genom realskolan, teknologiska. institutet
och de speciella tillämpningsskolorna. -Den förra
linien behöfva vi här icke betrakta, utan fort-
sätta endast med den sednare.
Realskolan ) meddelar, liksom lärdomsskolan,
rent vettenskaplig undervisning, men. endast i
sådana läror, som finna direkt tillämpning i
konsterna och lifvets praktiska yrken, såsom t.
ex. språk, matematik, naturhistoria, naturlära,
konsthistoria m. m., samt i de praktiska öfnin-
gar och experimenter, som äro behöfliga för
teoriernas förklaring, t. ex, i räkning, ritning,
geometrisk konstruktion, teckning, fysiska och
kemiska experimenter, m. m. — Realskolor i
fullt denna bemärkelse finnas väl ännu icke;
men det vore ej för mycket om åtminstone en
sådan i Stockholm inrättades, såsom förbere-
dande för teknol. institutet, på det undervis-
ningen der måtte kunna undvikas iså allmänna
ämnen söm språk, aritmetik, geometri, teoretisk
fysik och kemi, m. m. dylikt.
Teknologiska institutet. Liksom realskolan
meddelat undervisning i de rena vettenskaperna,
så meddelar institutet en teoretisk undervisning
om samma vettenskapers tillämpningar i det
praktiska lifvet. Men undervisningen måste nu-
mera föredragas och klassificeras efter ändamå-
let med de konstmedel, som för lifvets ser-
skilda yrken äro behöfliga, hvarvid hvarje mes
de! med dess fenomener vettenskapligt förklaras
och med praktiska experimenter, till procedu-
ren så mycket som möjligt liknande de verk-
liga yrkenas, förtydligas. Genom systematisk
sammanställning och förklaring erhålles på detta
sätt en allmän öfversigt af alla konstmedels och
konsters (yrkens, praktikers etc.) sammanhang
och olikheter. — Häraf visar sig således, att
äfven teknologien är -en vettenskap, men om
de rena: vettenskapernas tillämpningar för lif-
vets behofver. Vidare visar sig, att, liksom
realskolans öfningar och experimenter skulle
åskådliggöra de rena vettenskapernas satser, så
anställas teknologiska institutets experimenter
icke heller för sin egen skull, utan såsom exem-
pel, till åskådliggörande af den vettenskapliga
förklaringen öfver lifvets samtliga konstmedel:
de måste derföre med opartiskhet lånas från
alla yrken. — Vid teknologiska institutet är
således lärans bibringande hufvudsak och ex-
perimentet blott exempel.
Speciella tillämpningsskolor (t. ex. bergssko-
lor, landtbruks- och skogsinstituter, artilleri-
läroverk, byggmästarskolor o. s. v.). Här bli de
praktiska öfningarna och experimenten hufvud-
sak och läran deremot den lykta, som lyser,
förklarar, förutser och ledsagar. Sedan eleven
vid teknologiska institutet sett de snart sagdt
i oändlighet varierade tillämpningar på alla yr-
ken, som en och samma naturlag eller rent
vettenskapliga sanning kan erhålla, och således
sett det sammanhang, dessa yrken ega, skall
han vid den praktiska tillämpningsskolan göra
sig skicklig att sjelf sköta något visst yrke och
till den ändan lägga hand vid: dess: utöfning,