nämnda vara. ÅF detta allt kan man med temlig visshet draga den slutsatsen, att exporten hämmar sig sjelf af brist på transportmedel. Slutligen är det ock troligt, att om ett bränningsförbud för April skulle utfärdas t. ex. i slutet af denna vecka, skulle mången possessionat som nu slutat att bränna, begagna de återstående veckorna af denna månad att forcera allt hvad tygen hålla, så att besparing:n på spannmilen blefve ringa eller ingen. Vid sådant förbållande måste det i vår öfvertygelse vara en mindre olägenhet, om en eller annan provins får ifrån de nästgränsande hemta sin spannmål till ovanligt högt pris, än om alla de beräkningar som blifvit gjorda efter den en gång fastställda brännings!iden skulle förryckas. Säkert torde ock vara, att med det betydliga belopp bränvin, som ännu finnes på vissa händer, och som gjort att priserna på denna vara ej stigit på de sednare dagarna, skall en stor del af landtmännen sjelfmant upphöra att bränna. Det enda tjenliga sätt för Regeringen att nu framträda, vore således i vår tanka, om de, som afstå från bränning i April, finge den motsvarande skatten för denna tid efterskänkt.