geborg och gjorde det förträftligt. I det hela
voro damerna måhända lyckligast i sin dekla-
mation, äfven fru Kinmansson utförde Marias
Toll med både sanning och känsla. Flera de-
korationer voro utmärkt vackra, och detta gäl-
ler äfven om den påföljande scenen med Sång
till solen, hvilken utfördes af en sångmö (m:ll
Ebeling), understödd af andra sångmör och
barder. Slutligen förekom en ganska väl ar-
rangerad gruppering eller tablå, deri bela per-
sonalen i de föregående styckena deltog, före-
ställande skaldens apotheos. Tegner synes der
klädd såsom bard i en sky, närmast omgifven
af Axel, Maria, Frithiof och Ingeborg, samt
den öfriga personalen, grupperad rundt omkring,
och högst upp tre små englar.
Vid vissa af de scener, som här blifvit upp-
tagna, märker man utan tvifvel att de icke
egentligen varit skrifna för att framställas på
teatern: men det sköna språket och de herr-
liga bilderna ur Axel och Frithiof återses all-
tid såsom välkomna och kära vänner för den
svenska åhöraren. Mot hr Dahlqvists dekla-
mation i det vida mest betydande partiet såi-
som Frithiof kunde väl vara att anmärka åt-
skillig öfverdrift, emedan den ofta öfvergår till
ett fullkomligt sjungande; men sannolikt var
detta svårast alt moderera första gången.