det är ej i närvarande förhållanden nog. Fö de fleste af våra unga sjömän blifva de inhem tade kunskaperna ej annat än en död veten skap, emedan för deras praktiska användand en så dyr materiel erfordras att få redare och än färre kaptener kunna dermed rusta sin fartyg. Den erforderliga materielen är dessutom ick användbar under alla möjliga förhållanden. — Sjökort, beskrifningar samt statistiska och mer kantila böcker äro olika för olika orter. Et fartyg, som endast seglat på Östersjön, bli skickadt till Medelhaivet, eller ett, som segla! på Mecedelbafvet, skickas till Ostindien — och i båda fallen får rederiet vidkännas ganska betydliga utgifter i och för kompletteringen a ofvannämde effekter. Om nu händer att farty. gen ej göra mera än en resa på dessa farvat ten, så ligga kartor och böcker onyttiga oct utan att vidare ge ringaste valuta för hvad de i inköp kostat. Ett skepp, rustadt för en resa till Medelhafvet så väl som till Ostindien, behöfver, isynnerhet då det går på fraktresor, en ganska vidsträckt sjöatlas med dertill hörande beskrifningar, emedan kaptenen eljest är nödsakad att i hvarje hamn anskaffa hvad som möjligen kan fås, passande för den förestående resan, -hvarvid han ofta blir tvingad att hålla tillgodo med dålig vara för höga priser. Fartyg, som segla på Ostindien eller Söderhafvet, behöfva dessutom 3:ne kronometrar. Med mindre antal kan man ej med fullkomlig säkerhet beräkna sin longitud. Få, eller inga måhända, svenska fartyg äro så väl rustade, men franska, engelska och amerikanska äro det oftast. Och nu, då man sörjt för att skaffa våra blifvande svenska kaptener de erforderliga kunskaperna för att kunna göra och uträkna alla på sjön förekommande observalioner, bör man också vara betänkt, att på något sätt ge dem medel att skaffa sig de dertill nödiga instrumenterna, hvarförutan deras kunskaper är för dem af noll och intet värde. Utom kronometrarne behöfver ett fartyg, som går på långväga resor, om det skall vara väl rustadt, åtminstone 2:ne sextanter, eller en re fektionscirkel och en sextant, samt barometer, azimuthskompass, artificiel horizont och en nattkikare, utom vanliga styrkompasser och kikare. Omkostnaderna för ett sålunda rustadt fartyg, som skall utgå på spekulationseller Tfragtresor, blifva i afseende på instrumenter och kartor ungefär följande: Sjöatlas med beskrifningar m. m. bko rdr 300. Kronometrar å 400 . oe 4200. Reflektionscirkel och sextant sv 0 300 Barometer, azimuthskompass m. m. .. . 300. Summa bko rår 25300. Häraf synes att ganska få redare kunna rusta sina fartyg med instrumenter, på ett sätt som motsvarar tidens fordringar och som står iför-. hållande till de kunskaper en 4:a klassens sjökapten vid navigationsskolan förvärfvat. Att derföre påstå, att ändamålet med navigationsskolorna är helt och hållet förfeladt vore visserligen orätt; men hvadd.n åsyftade säkerheten i sjöarten beträffar, så har deri ingenting vunnits genom uppdrifvandet af de theoretiska kunskaperna, så länge förhållanden finnas, som hindra deras användande i praktiken. Af detta skäl hoppas vi att en framställning af möjligheten att bringa theori och praktik fullkomligt inom allmänhetens område icke skulle vara elt ord utom sin tid. Redan i England finnas bolag, som mot billiga premier hålla kronometrar, sextanter, sjökort m. m. till de sjöfarandes tjenst. Dessa premier äro vanligen stipulerade så: att för de till dagliga behofvet nyttjade instrumenter, såsom kronometrar, sextanter m. m. betalas vissa procent, årligen amerterande kapitalet, och för de öfrige, eller sjökort och beskrifningar, en procent, som motsvarar vissa års förslitning, jemte kapitalräntan. På denna gränd föreslår insändaren att (ehuru ett dylikt företag utan något understöd äfven här borde kunna bära sig sjelf) af den stora denationsfond, som af testator i lifstiden, herr sresshandlaren Rydberg, blifvit skänkt till inrättandet af en navigationsskola i Stockholm, ch enär en sådan redan at staten blifvit stif ad, ett kapital af omkring 20000 rdr banko nåtte såsom räntefritt lån på vissa år anslås ill bildande af ett sjö nstrumentbolag i Stockwolm, som åtager sig att tillhandahålla ofvannförda materiel mot premier för kortare tider? eh amerteringsgrueder för kontinuerligt boagnande, på det att sjökaptener och redare så llmänt sem möjligt måtte, för billiga årliga ostnader komma i tälfälle förskaffa och beagna de instrumenter och böcker, som erfor