I Bantry i Irland dogo på en dag 44 personer af svält. Vid Cork hade landtfolket plundrat en transport med lifsmedel, bestämda för fattigoch arbetshuset der i staden. I London hade nästan alla bagare den 6 dennes nedsatt priserna på brödet. På en vecka hade öfver en half million i klingande mynt eller plantsar blifvit uttagen ur engelska banken. För ett halft år sedan utgjorde bankens metalliska fond mer än 46 millioner ; för närvarande utgör den något mindre än 45. TYSKLAND. Konungen i Preussen har genom ett öppet bref af d. 8 dennes kallat den förenade landtdagen att sammanträda i Berlin, d. 44 nästkommande April, som infaller på en Söndag, då konungen i egen person ämnar öppna landtdagen. Eter hvad som säges i kallelsebrefvet, är det icke finanserna, som föranleda sammankallandet, emedan de skola vara vfullkomligt ordnaden, utan några andra vigtiga angelägenheter, öfver hvilka H. M. vill höra landtdagens tankar. Den bekante historikern, professor Fredrik von Raumer, höll d. 28 sistl. Januari i Ber-linska vetenskapsakademien ett tal till Fredrik den stores minne, hvilket gör stor heder både åt hr Raumers upphöjda och fördomsfria åsigter samt politiska mod, då man besinnar att talet hölls i konungens närvaro, och kan anses rigtadt emot det medeltidssätt att uppfatta religionen, för hvilket denne furste är så bekant, och som nu sprider så mycken oro i sinnena och söndring inom kyrkan i Preussen. Talaren tog det bekanta yttrandet af Fredr:k, att i hans rike hvar och en finge blifva salig efter sin fagom (öfvertygelse), till utgångspunkt för sina betraktelser, och visade hurusom genom en sann oinskränkt samvetsfrihet och kyrklig frihet icke blott folkets bästa, utan äfven lugnet inom kyrkan och dess tillvext, bäst befordrades. Med största öppenhet uttalade han sig emot begreppet af en p,statskyrka i Preussen, hvilken, i fall den med alla sina konseqvenser skulle genomföras, måste leda till ett nytt 30-årigt krig och de gamla Fransyska dragonaderna. Han tadlade det sträfvandet hos konungarne, att vilja göra sin personliga åsigt till norm för hvad deras undersåtare skulle tänka i trossaker, och erinrade om, huruledes de Spanske inqvisitorerne kallats orthodoxe, och de protestantiske Puritaner, som bragte CarllI i England på schavotten, ansågos för helige. Han berömde deremot hos Fredrik den store just det, att han, oaktadt sin tolerans, icke på något sätt läl kränka orthodoxien; att han icke ville påtruga någon sina åsigter, och att derföre under hans regering djupt lugn rådde i kyrkan, utan att hon var förstenad, oaktadt konungen obestridligen ägt makt att tillintetgöra den religiösa åsigt, som stridde emot hans-egen. Afven fann talaren det öfverensstämmande med religionens väsen, att det aldrig föll Fredrik II in att sammankalla synoder, emedan dylika samlingar af theologer aldrig åstadkommit något gagneligt, tvertom, blott haft till följd förargelseväckande tvister och gräl emellan synodal-ledamöterne. Det ser ut, som om von Raumer haft en aning om, att hans tal möjligen skulle kunnat bli förbjudet att tryckas i Preussen; ty han hade så föranstaltat, att det, ett par dagar efter sedan det blifvit hållet, utkom tryckt i Leipzig hos Brockhaus. Den tidning, ur hvilken vi hemtat förestående notis, innehåller ätven ett kort utdrag ur talet, hvilket vi likaledes meddele. Välmenande, men envisa och halsstarriga furstar — heter det — hafva antingen sjelfve fallit i dn grofva förvillelsen, eller låtit andra dertill förleda sig, att de trott sina regering:omsorger böra sträcka sig tl allt, och hafva till grund endast deras personliga öfvertygelse. Större, mera begåfvade, andar erkänna individualhtetens värde, och anse dess underkufvande för tyranni. Just för det att Fredrik II icke var likgiltig för sina undersåtares eviga välfärd, emedan han ansåg religiösa öfvertygelser för oändligt vigtiga, för heliga, ville han icke gripa in i dem med den ver!dsliga herskarens jernhand, eller taga på sig en len handske, för att försöka detsamma såsom kyrkofurste. Fredrik kunde vidare, om han icke sjelf ville afgöra, höra råd, genom andlige lita pröfva och besjuta, och sätta de fattade besluten i verkställighet. Men i hans tid rådde ju lugn och fred inom kyrkan i Preussen, och intet behof förefanns att cfficiellt slita tvister, och ännu mindre att framkalla sådana. Också visar hela kyrkohistorien, att kyrkomöten af andlige vanligtvis vida mera åstadkommit split, än de undanröjt det, eller ock att de merendels endast genom tyranni besegrat motsatta tankar. Vidare blir det ev hufvudfel hos dylika församlingar, att majoriteten alltid b-handlar minoriteten som en bagatell, och icke blott emot densamma höjer fingret, utan hela hnytnäfven. POLEN. Både från Warschau och Krakau skrifves, att Ryska trupper fortfara att marehera in i Polen. Nyligen had? 3 regementen ankommit till Warschau. Vid gränsen emot Galizien koncentrerades mycket trupper, såsom det sades, för att mota möjliga infall af Galiziska bönder på Ryska Polens område. FÖRENTA STATERNA. I 7 0 JOG KYLE EIS RTR EI IE Va ESA