I
l
Vgrtikel rörande Representationskommitleen och
(
1
ST RE AN I IVER RP NON, PA
deraf blef följden. Hvad Cortes i Spanien efte
1842 års författning beträffar, så uppenbarad
den visst ingen folkyra eller öfverdrift; me
författningen blef upphäfd genom yture vålc
och således kan man väl ej skrifva dess obe
stånd på inrättningens egen räkning.
När således det, hvarom Allehanda här talar
ej funnits till, och dessutom fråga aldrig vari
alt yrka på ett enkammarsystem i den me
ningen, så är det fara, att mängden af läsar
skall. uppfatta uttrycket från den oriktiga åsigt
att Allehanda under ordet enkammarsysten
inbegriper äfven en sådan sammansättning
som t. ex. den norska; och af denna an
ledning vore det utan tvifyel en god sak on
Allehanda ville förklara, att detta icke är des
mening. För oss behöfves väl ej denna förkla:
ring, men man kan i sådana saker. ej vara föl
tydlig, och förklaringen är så mycket lättar
att gifva, som Allehanda sjelf i Winterblads-
afdelningen ej längesedan på ett talangfullt säl!
vederlagdt de insinuationer och beskyllningar
professor Palmblad gjort den norska represen-
tation n i samma riktning som Allehandas här
nämnda anmärkning mot enkammarsystemet
y efter ordalydelsen förstådt, innefattar.
, OR N
— Najaden innehåller med -sednaste posten
tillförordnade landssekreteraren G. Trägårdhs
till höglofl. Kongl. justitie-kanslers-embetet in-
Jlemnade besvärs- elter klagoskrift emot lands-
höfdingen baron O. Nauckhoffs förfarande emot
honom. Hr Trädgårdhs- besvärsänmärkningar
synas vara ganska graverande: af dem erfar
man, att hr baron till en början vägrat hr T.
rättighet, att::efter tillgodonjuten Kongl. per-
Mission åter: inträda i sitt tillförordnandeskap
såsom landssekreterare, ehuru han. slutligen,
dock på ett förolämpande sätt, medgifvit det;
att hr baron anklagat hr T.. för försummelse
och oskicklighet i tjensten, ehuru han: i 7 år
förestått den, och dervid förut erhållit br ba-
rens vitsord, att han ådagalagt skicklighet och
ordentlighe!; samt till landshöfdingens fulla be-
låtenhet bestridt göromålen 0. s. Y.
I Gengångaren finnes införd en af hela kur-
husdirektionen i Wadstena till Kongl. Maj:t in-
lemnad afskedsansökan, föranledd af det in-
grepp, som länets kommitterade, med hr baron
Palmstjerna i spetsen, uppgifves: hafva gjort i
nådiga instruktionen. af den 47 December 4817.
Hr baron Palmstjerna har besökt Wadstena för
att förmå direktionen att. återtaga ansökan, men !
utan framgång.
— —
GCalmar-Posten för den 43 Febr. har en!
dess arbete, hvilken vi göra oss ett nöje af att
reproducera:
I menskliga lifvets alla sträfvanden märker
man tydligen en gemensam karakter, och den
är bemödandet att förenkla methoden för dess
verksamhet. Ju enklare formen är — ju kor-
tare är vägen till målet — ju tacksammare
blir arbetet och ju lättare vinnes ändamålet.
Men för att besluta sig till den enklare metho
den och välja den genaste vägen till målet,
fordras en ärlig vilja för saken och ett verk-
ligt intresse för framgången af sitt. bemödande.
Eger-ett moisatt. förhållande -rum, är det na-
turligt att man antingen med flit väljer omvä-
gar eller. af liknöje , antager: de. invecklade
methoderna i stället, för. de enklare och genare.
Det första förhållandet af de två sista: ör: oär-
lighetens eller. egennyttans: — det sista svaghe-
tens;!eller oduglighetens. T.AL hvilka af de.sa
klasser få jvi .räkna pluraliteten i representa-
tionskommittcen, sådan den nu framträdt i de-;
rassista beslut? . Nationens, sträfvan i represen-
tationsfrågan är bemödandet att få den enklaste
formensför: en på rättvisa grunder baserad all-
män valrättighet; Då ligger det i sakens natur
att ingen orättvist fördelad rättighet. på några
samhällsklasser kan blfva den Representations-
form nationen eftersträfvar. Det är derföre just
denna form som nationen ogillar, och just der-
för, som hon söker envenklare och naturligare
— det vill säga en med sakens egen natur,
shed begreppet f ett fritt folk — der hvarje
individ såsom medborgare: har lika anspråk på
möenskligt värde och mensklig rätt i staten —
mera öfverensstämmande form för allas repre-
sentationsrätt.. Om man nu antar principen af
allmän valrätt och af gemensam valform, är väl
det enklaste sättet för principensrealisering att
bestämma Representationsrättigheten efter hvars
och ens mälteriela och intellektuela vigt i staten.
Genom sitt första beslut har kommitteen visat
sig gilla denna grundsats, men i sitt sista åter
invecklat : och. tillintetgjort densamma. Det är
således med full - vilja, mot öfvertygelsen om
principens riktighet, som kommitteen undvikit
den yenaste vägen att lösa problemet, den enk-
laste- methoden att tillämpa denna princip. Vil
måste ty värr tillskrifva detta förhållande or-
lighetens och egennyttans. Vi säga oärlighetens-
ech egennyttans; ty det är det egoistiska in-
tresset som gjort sig gällande. Det är adels-
och prest-intresset, som nödvändigt vill för-
säkra sig.om ovilkorlig rättighet i öfre kamma-
ren — och hvarpå : grunda. de detta anspråk?
— jo, de förra På börden; de sednare på bild-
ningen, Börden blir löjlig och abstrakt der
den individuella förtjensten och personliga. ca- )
paciteten skall. framträda. — och derför har ;
Re nn aAa ar ER AR 2
i
S
Å
l
l
j