— Af justitiekanslerns embetsberättelse till
Kongl. Maj:t med kollegiernas arbetsberättelser
för år 1815, finner man fölande förhållanden
med afgjorde och balancerade mål:
Krigskollegium, 42578, hvaraf 347 balan-
Cerss.
Förvaltningen af sjöärendena, 2896, hvarafl
34 balanceras.
Kammarkollegium, 3226, hvaraf 2402 balan-
ceras.
Af dessa balancerade mål äro 506 jordeboks-
anmärkningsmål, hvilka enligt Kongl. brefvet
den 24 Maj 1833 tills vidare icke böra hand-
läggas.
Bergskollegium, 4078 mål, hvaraf 89 balan-
ceras.
Kommerskollegium, 2356 mål, hvaraf 160 ba-
lanceras.
Kammarrätten, 2764 mål, hvaraf 609 balan-!
ceras.
Statskontoret, 6596 mål, hvaraf 100 balan-
Ceras.
Justitiekanslersembetet har icke funnit annan
anledning till anmärkning emot det sätt, hvar-
på kollegierne deras åligganden fullgjort, än att!
dröjsmål med åtskilliga måls handläggning egt
rum, hvarföre det ansett sg böra infordra upp-
lysningar om orsakerna, för att sedan vidtaga
de ytterligare åtgärder, hvartill oms ändigheter-
na föranleda.
— tt — —
— Vitterhets-, historie- och. antiqvitetsaka-
demien har på framställning af direktionen för
Svenska slöjdföreningen, gillat följande förslag
till nämnde förenings belöningsmedalj, neml:
åtsidan: Minerva, hållande en brinnande lampal
i venstra handen, under det hon med den hö-
gra gifver anvisning åt en framför henne sit-
tande qvinnofigur, sysselsatt med ritning och
omgifven af slöjdernas sinnebilder. Omskrift:
Insigt och flit. Frånsidan: en eklöfskrans med
inflätade sinnebilder af handel och slöjd, och)
tomt rum inom kransen, för inristande af denl
belönade personens namn samt af hvad anled-
ning, och vid hvilket tillfälle gåfvan blifvit lem-
nad. Omskrifti kring kransen: Svenska Slöjd-
föreningen, stiftad den 6 Oktober 1845.
(Dagbl.)
— Lidköpings Tidning, rättar sin uppgift
om köpet af egendomen Frugården,. Köpe-
summan har icke varit 108,000 rdr rgs, utan
146,008 rdr samma mynt.
FRE
— Hr A. Mankells andra musikaliska före-
läsning var mera besökt än den första, och kan
äfven kallas mera lyckad, emedan hr Mankell
denna gång icke, såsom förut, improviserade sitt
föredrag, utan följde anteckningar dervid, och!
hvad som derigenom möjligen förlorades uti
fluss och ledighet, ersattes genom mera håll-
ning och konseqvens. Hr M. afhandlade denna
gång musiken och isynnerhet teaterväsendet hos
Romarne. Jemte åtskilligt intressant och läro-
rikt förekom härvid ock ett curiosum, nemligen
en teateraffisch från Terentii tid, som förklara-
des och kommenterades; och då musikaliska
traditioner från Romarnes tid äro sällsynta, ut-
fördes såsom prof blott en romersk dansmelodi
samt dessutom en ganska vacker grekisk sång.
— Vid ett tillfälle, då orgelpunkten i förbigå-
ende kom att omnämnas, uppställde hr M. den
satsen, att den bästa basen till de flesta af våra
polskor vore en under hvarje stycke oförändrad
grundton; ett påstående, för mycket paradoxt
för att låta antaga sig, — Hr M. omtalade nu
de gamles ideer angående sferernas harmoni,
och gaf en öfversigt af det pythagoreiska syste-
met: enligt detta gifvas 40 planeter, som röra!
sig i kretslopp omkring en större, fullkomligare:
himmelskropp, och härunder ljuda de på det
sätt, att de, som äro medelpunkten närmast,
angifva djupare toner, emedan den kortare bana,
de hafva att genomlöpa, äfven erfordrar en!
långsammare gång. Sedan blifva tonerna små-
ningom högre; i den mån himlakropparne af-
lägsna sig mera från centern, och följaktligen!
hehöfva en hastigsre rörelse för att hinna om-
loppet på samma tid, som de öfriga planeterna. !
Hvarje planet har sin serskilda ton efter de o-!
lika graderna af storhet och hastighet, och allal:
nimlakropparne ljuda tillsammans efter denh
musikal:ska harmon:ens lagar. Ifr M. visade
srnom en afbildning planeternas olika lägen och
rörelser, och öfverbufvud var hans afbandling!
af detta ämne rätt intressant. — Sedan öfver-i
sick han till den äldsta kristna kyrkans -melo-ir
lier, och redogjorde för deras ursprung och f
