— Af justitiekanslerns embetsberättelse till Kongl. Maj:t med kollegiernas arbetsberättelser för år 1815, finner man fölande förhållanden med afgjorde och balancerade mål: Krigskollegium, 42578, hvaraf 347 balanCerss. Förvaltningen af sjöärendena, 2896, hvarafl 34 balanceras. Kammarkollegium, 3226, hvaraf 2402 balanceras. Af dessa balancerade mål äro 506 jordeboksanmärkningsmål, hvilka enligt Kongl. brefvet den 24 Maj 1833 tills vidare icke böra handläggas. Bergskollegium, 4078 mål, hvaraf 89 balanceras. Kommerskollegium, 2356 mål, hvaraf 160 balanceras. Kammarrätten, 2764 mål, hvaraf 609 balan-! ceras. Statskontoret, 6596 mål, hvaraf 100 balanCeras. Justitiekanslersembetet har icke funnit annan anledning till anmärkning emot det sätt, hvarpå kollegierne deras åligganden fullgjort, än att! dröjsmål med åtskilliga måls handläggning egt rum, hvarföre det ansett sg böra infordra upplysningar om orsakerna, för att sedan vidtaga de ytterligare åtgärder, hvartill oms ändigheterna föranleda. — tt — — — Vitterhets-, historieoch. antiqvitetsakademien har på framställning af direktionen för Svenska slöjdföreningen, gillat följande förslag till nämnde förenings belöningsmedalj, neml: åtsidan: Minerva, hållande en brinnande lampal i venstra handen, under det hon med den högra gifver anvisning åt en framför henne sittande qvinnofigur, sysselsatt med ritning och omgifven af slöjdernas sinnebilder. Omskrift: Insigt och flit. Frånsidan: en eklöfskrans med inflätade sinnebilder af handel och slöjd, och) tomt rum inom kransen, för inristande af denl belönade personens namn samt af hvad anledning, och vid hvilket tillfälle gåfvan blifvit lemnad. Omskrifti kring kransen: Svenska Slöjdföreningen, stiftad den 6 Oktober 1845. (Dagbl.) — Lidköpings Tidning, rättar sin uppgift om köpet af egendomen Frugården,. Köpesumman har icke varit 108,000 rdr rgs, utan 146,008 rdr samma mynt. FRE — Hr A. Mankells andra musikaliska föreläsning var mera besökt än den första, och kan äfven kallas mera lyckad, emedan hr Mankell denna gång icke, såsom förut, improviserade sitt föredrag, utan följde anteckningar dervid, och! hvad som derigenom möjligen förlorades uti fluss och ledighet, ersattes genom mera hållning och konseqvens. Hr M. afhandlade denna gång musiken och isynnerhet teaterväsendet hos Romarne. Jemte åtskilligt intressant och lärorikt förekom härvid ock ett curiosum, nemligen en teateraffisch från Terentii tid, som förklarades och kommenterades; och då musikaliska traditioner från Romarnes tid äro sällsynta, utfördes såsom prof blott en romersk dansmelodi samt dessutom en ganska vacker grekisk sång. — Vid ett tillfälle, då orgelpunkten i förbigående kom att omnämnas, uppställde hr M. den satsen, att den bästa basen till de flesta af våra polskor vore en under hvarje stycke oförändrad grundton; ett påstående, för mycket paradoxt för att låta antaga sig, — Hr M. omtalade nu de gamles ideer angående sferernas harmoni, och gaf en öfversigt af det pythagoreiska systemet: enligt detta gifvas 40 planeter, som röra! sig i kretslopp omkring en större, fullkomligare: himmelskropp, och härunder ljuda de på det sätt, att de, som äro medelpunkten närmast, angifva djupare toner, emedan den kortare bana, de hafva att genomlöpa, äfven erfordrar en! långsammare gång. Sedan blifva tonerna småningom högre; i den mån himlakropparne aflägsna sig mera från centern, och följaktligen! hehöfva en hastigsre rörelse för att hinna omloppet på samma tid, som de öfriga planeterna. ! Hvarje planet har sin serskilda ton efter de o-! lika graderna af storhet och hastighet, och allal: nimlakropparne ljuda tillsammans efter denh musikal:ska harmon:ens lagar. Ifr M. visade srnom en afbildning planeternas olika lägen och rörelser, och öfverbufvud var hans afbandling! af detta ämne rätt intressant. — Sedan öfver-i sick han till den äldsta kristna kyrkans -melo-ir lier, och redogjorde för deras ursprung och f