hoppats af hans i många andra fall ridderlig karakter. Följden är, att ett tillfälle, som ha med lätthet hade kunnat begagna för att gör sig tillbedd af sitt folk, samt stå odödlig i häf derna såsom en af mensklighetens välgörare blifvit försummadt, och att samtid och efter verld endast skola se en handling af nödtvån i det, söm så lätt kunnat blifva en uppenba relse af storhet. SIR JOHN ROSS, på slädfart och gradmätning vid Nordpolen. För de många bekanta, som sir John Ross för värfvade i Sverige, på den tiden han var en gelsk generalkonsul i Stockholm, och äfven fö hans talrika medtäflare vid kappåkningarne pi Brunnsviken, skall detsannolikt vara interes sant att veta honom nu förehafva en slädfar öfver Ishafvet, emellan Spetsbergen och Nord polen. I ett bref, som föredrogs i Astronomi cal Society i London, den 41 sistl. December och finnes infördt i The Atheneum med sist: posten, underrättar han sjelf om denna rese: plan, hvilken äfven blifvit underställd engelsk: amiralitetet. Efter hvad man redan sett af tid. ningarne, har han afrest till Spetsbergen på öppet vatten, med ett för en nordpolsexpedition särskildt utrustadt ångfartyg. Han ärnar öfvervintra der och, när den pas:ande årstiden är inne, anträda slädfarten till Nordpolen. Tillika skulle han, i förening med en ung tysk velenskapsman, den -berömde astronomen Schumachers son, och med biträde af sina skeppsofficerare och sitt manskap, utföra en gradmätning på isen. Han har rådfört sig öfver nordpolsresan med doktor Scoresby, som för några år sedan fåfängt gjorde samma försök, men på grönländarnes vis, eller med kälkar, dragna af hundar, och Scoresby har fullkomligt godkänt det nu föreslagna sättet, såsom långt bättre. Jag ärnar åka på släde, med svenska hästar — säger sir John — och till följd af min fleririga erfarenhet i Sverige af detta sätt att färdas, kan jag tryggt försäkra, att ingen ann n ibland engelska flottans ofMicerare besitter samma nödvändiga vilkor för den fullständiga framsången, om hvilken hvarken d:r Scoresby eller jag hyser minsta tvifvel., Hans föregående bekantskap med polarhafven har upplyst honom, att April och Maj äro de enda månader, då så väl gradmitningen som polresan kunna verkställas. Att alla föregående försök till nordpolens uppnående misslyckats, tillskrifver han hufvudsakligen valet af andra årstider och andra sätt att färdas. WERE