ingen; och deras arbete har ländt inrättningen till
god vinst; vi hafva icke endast ett rätt fördelaktigt
balanee-conto, utan kunna äfven visa alt vi ega en
tillgång, hvilket i våra teoretiserande dagar icke är
eväsendtligt på kraften och verksamheten hos prak-
tiska män. :
— SJUDANDE TRÄSK PÅ NYZELAND. En re-
sande engelsman berättar om denna geologiska ny-
het följande: Vid gräfsen af en sidländ kalkslätt
ligga dessa träsk, eller snarare dammar, som tillen
del äro betydligt stora. Vi genomvadade här en
flod, som kommer från dalarne i Tangariro, och
får sitt vatten från den på de kringliggande bergen
smältande fjellsnön. På många ställen i denna flods
botten uppspringa varma källor, så starka, att den
öfvervadande äfventyrar att skållas af det upphet-
tade flodvattnet. På kalkslätten är man utsatt för
ännu mera faror; ofta hörde jag det sjudande vatt-
nets sorl under den yta, hvarpå vi gingo; brister
kalkskorpan, så är man genast ihjelkokt. Man be-
rättade att denna olycka ofta träffat infödingarne
från Roturua, som gerna bygga sina hyddor just
öfver dylika varma, men skenbart fasta ställen,
hvilka erbjuda angenäma sofplatser under kyliga
nätter. Det har händt ett helt sällskap, som an-
ställde en dans på sådan mark, att det störtade ned
i det kokande djupet. Några bland de öppna dam-
marne äro runda, 530 alnar i diameter, och fyllda!
med klart ljusblått vatten, som kokar och uppka-
star ångmoln. Sällsamt nog såg man ett slags flugor
hastigt löpa öfver dessa dammars yta. Bäckar af hett
vatten genomskära slätten i alla riktningar, och de-
ras stränder, likasom dammarnes, äro höljda medi
vackra kalkinkrustationer. Här och der, emellan gräs
och säf, träffas små djupa hål, blott 2 till 3 tum i
diameter, hvilka äro fyllda med sjudhet dy och
sprida en stark svafvelånga.
— Tur HosovraBLeE H. W. ELLswoRTH.
ett Amerikanskt litterärt Magasin, med titeln Knic-)
kerbo ker, för Juli månad 1846, förekomma följan-
de uppgifter angående Förenta Staternas nuvarande (
chargå daffaires här i Stockholm, Mr Eilsworth. r
Han är, heter det i nämnde skrift, sonson till Chief dc
Justice Ellsworth och dotterson till E. Goodrich i
från NewHaven, tvenne ibland de mest begåfvade h
och utmärkta män i vårt land. Såsom student er- h
höll han biskop Berkeleys medalj i Yale för sin f
skicklighet i grekiskan och Platos filosofi. Han flyt-
tade sedan till Indiana, der han utmärkte sig så- I
som talare och politiker; och ehuru den yngste, sz
som någonsin blifvit sänd såsom ombud till ett
främmande hof, rekommenderades han till denna
beställning hos Presidenten af alla statsmyndighe-
terna inom staten Indiana, guvernören, senaten och
representanternes kammare, chefen för domaremak-
ten (Chief-Justice) samt flere enskilde utmärkte män.
Hr Ellsworth har också uppträdt såsom författare
i topografi och lamdthushållningen med tvenne ar-
beten: det ena en beskrifning öfver ett distrikt af
Indiana samt dervarande jordbrukssätt, det andra
ett arbete öfver svinskötseln, det utförligaste, som
blifvit utgifvet i Förenta Staterna, och hvaraf re-
dan flerå upplagor utkommit.
— NÖDEN I BRITANNIEN. Uli Lancashire och
nästgränsande manufakturdistrikter herrskar stor nöd.
Bomullsspinnerierna stå nästan samtlige eller drifvas
de med en högst obetydlig personal. Der 400 per-
soner förut funno arbete, der användas numera en-
dast 4—35. Uti Bury arbetar ingen enda fabrik den
fulla vanliga tiden. Den stora fabriken. tillhörande
hrr Grey har stått stilla sex veckor. Afven gjute-
rierna och jernfaktorierna arbeta kortare tid än van-
ligt. Hrr Eckersleys betydliga fabriker drifvas en-
dast fyra dagar i veckan. Nöden bland arbetarne
är i ofantligt tilltagande. Den 8 Jauari anmäldes
hos nödhjelpskommittåen i Bradford 791 personer,
som behöfde understöd, och den 43 Januari, således
fem dagar derefter, hade antalet af hjelpbehöfvande
stigit till 4042. På samma sätt förhåller det sig
med de andra städerna i Lancashire. ;
— Ifrån Berlin skrifves, stt på dervarandel-
arbetshus för närvarande finnes en mängd pohlac-
kar, hvilka utan några slags dokumenter eller medel!
att kunna uppehålla lifvet, kommit till Berlin såsom
de sjelfve yttrat endast för att finna tak öfver huf-
vudetp.
— WVicror HuGos ARBETEN. Icke mindre än
trenne fullständiga upplagor af denne författares.
verk äro sedan år 4840 utkomna, på Furnes, Mi-
chauds och Charpentiers förlag. Under loppet af!
fem år, nemligen från den 4 Juli 4844 till den 4l!
NA
Arn mA HL
lem LL
Augusti 1846,
47;073 band,
såldes af den Michaudska upplagan ,
och af den Charpentierska omkring
71,000. Af den Furneska upplagan, som först ut-
kom i Februari 1843, försåldes, till den 4 Augusti
4846, således endast under loppet af 5 år, 57,745
band. Dertill kom år 1845 en 4:de udplaga för
teatern, hvaraf inom loppet af ett år åfsattes 8500
exemplar. Ändtligen utkom 4844 en illustrerad
upplaga af Notre Deme, bvaraf 6000 exemplar
utgått. Under loppet. af fem år hafva således icke
mindre än 460,948 band af Victor Hugos arbeten
afyttrats i bokhandeln.
Af fransyska författare är likväl Paul de Kock
den, hvars arbeten äro mest begärliga och hafva
den största afgång. Af hvat och ett utaf hans ar-
beten utgå i medeltal mellar 30 och 40,000 exem-
plar, hvilket gör 90 å 120,050 band. 1
— Den: FÖRSTE SLAFMANBLAREN. Enligt ett
nyligen i England utkommet arbete af John Barrow
Esquire öfver de brittiska sjöhjeltarne under Elisa- l
peths tid, har sir John Hawkins varit den förste
som lagt grund fill den afrikanska.slafhandeln. Han
seglade år 1562 med tre skepp -till Guineakusten
och var lycklig nog att på Sierra Leona göra 300
negrer till fångar. Dermed gick handill Hispaniola,
hvarest han föryttrade dem för högt pris. Detta
förmådde honom att år 4564 förnya företaget i
större skala. Han gick till väga helt enkelt på det!c
sättet, att han steg i land på hvad ställe som helst
af kusten, omringade närmaste by och uppbiingadel3
männer, qvinnor och barn, som påträffades. Satte
sig någon by till motstånd, så bringades folket medlp
nagra gevärssalvor snart till reson. Men under-
stundom drog han dock det kortaste strået. Vid
on expedition, då han endast fick 40 negrer i sitt
våld, dödades 7 af hans folk och 27 sårades. En
nnan gång sårades en mängd af hans folk medM
giftiga pilar, hvilket medförde döden äfven för dem
som blifvit lindrigast sårade, och dervid den besyn-
nerliga omständigheten inträffade, att de tio dagar!p,
före sin död icke kunde öppna munnen.
— Varrtesskräck. Huru vigtigt det är atti
tid fästa en större uppmärksamhet åt alla sår som
illfogas genom hundbett visar sig af efterföljande w
illdragelse: En djurläkare uti pLons de Saulnier i
- a a - Jan hitan af
-
rn
4