frågan. Härpå svarade Allehanda i går, hvad
den sista punkten beträffar, med hänvisning
till samma blad för den 22 dennes, der upp-
lysning derom vore lemnad.
Uti det åberopade numret för den 22 finner
man ock ett- yttrande öfver ämnet i följande
ordalag:
Hvad i öfrigt beträffar principen af konunga-
maktens rättighet att nämna ledamöter i öfre kam-
maren, så hafva vi, lika med Aftonbladet, dervid
vissa betänkligheter, både för den öfre kammarens
och Regeringens egen skull, men tillägga, likaledes
i enlighet med Aftonbladet och åtskilliga af våra
liberala kolleger i landsorten, att särskilda omstän-
digheter, möjligen kunna göra denna concession
nödig, för att icke åter på ett eller annat sätt komma
in i klassvalssystemet, hvilket, i vår tanke, ändå är
vida sämre.
Hära! befinnes (om det tillåtes för bättre
minnefj skull upprepa vissa af ordalagen) att
Allehanda visserligen yttrat betänkligheter
mot principen af Konungens utnämningsrätt,
men på samma gång och under åberopande
liksom af något stöd ifrån en föregående tanka
i Aftonbladet, har det ansett serskilda omstän-
digheter kunna göra denna koncession nödig,
och att dessa serskilda omständigheter eller,
såsom de här kanske rättare borde kallas, mo-
tiver, vore att icke på ett, eller annat sätt åler
komma in i klassvalssystemet.
I parenthes må anmärkas den ,serskilda om-
ständigheten, att Aftonbladet aldrig, såvidt vi
kunna minnas, förklarat ifrågavarande konces-
sion nödig, hvarken såsom ett surrogat för
klassvalssystem eller i och för sig sjeli.
Allebanda har ock förut i samma artikel an-
gifvit såsom orsaken, hvarföre det hade med-
delat en iramställning om representationen i
Wärtemberg, att sådant skett, för attivisa, att
pi valet mellan att låta adeln sjelf svälia leda-
,möter i öfre kammaren, eller att lemna ko-
nungamakten en viss utnämningsrät!, det scd-
nare vore i så måtto bättre, som en liberal
regering icke äfventyrade att se sina i folk-
frihetens intresse gjorda förslag kullkastade af
vett konservatift eller aristokratiskt parti i den
vöfre kammaren.
Denna lilla ölversigt af hvad sednast yttrats
i en speciel fråga skall, såsom vi förmoda, lemna
en tillräcklig grund att förklara, både hvarföre
en meningsstrid i ett eller annat dylikt fall
måste uppstå mellan Aftonbladet och Allehanda,
och hvarföre vi å vår sida, med all möjlig nit-
älskan för fredens och det goda törståndets bi-
behållande icke kunnat släppa fram vissa af
Allehandas yttranden oantastade.
Förhållandet emellan de båda tidningarnas
åsigter uppställda emot, eller om man så vill,
bredvid hvarandra, är nemligen i allmänhet
följande:
Aftonbladet och Dagligt Allehanda äro ense
i det hela, i hvad man kan kalla totalriktnin-
gen af sina åsigter. Afven i representations-
frågan hafva båda omfattat. de samfälda valens
princip och försvara det demokratiska elemen-
tets rättigbet att afses vid representationens
sammansättning. Likaså äro, i frågan om öfre
kammaren, båda emot val af klasser. Men ett,
tu, tre framkastar Allehanda ett projekt, som
enligt Aftonbladets tanke är både onödigt och
oegentligt i en folkrepresentation, nemligen att
konungen må få utnämna en del af öre kam-
maren.
Nu lär väl ingen, som det minsta tänkt öfver
statsrätten, kunna neka, att den frågan; huru-
vida Regeringsmakten skall få utse en del al
representationen, är en af de allravigtigaste frå-
gor, som vid hela detta ämnes behandling kunna
förekomma, och att detta förslags bringande på
tapeten följaktligen innefattar ett uppslag, som
hvarken kan eller bör förbigås utan den all-
varligaste undersökning. Det första spörsmålet,
som redan i och för sig sjelf äger ett stort in-
tresse, i synnerhet som förslaget nu förekommer
första gången under hela representationsfrågans
behandling, måste då blifva: hvarifrån kommer
imitiativet dertill? Ar det ifrån Allehanda sjelf?
I sådant fall, hviska kunna anledningarna vara,
att Allehanda gjort sig till motionär för det-
samma, och på hvilka grunder vill. Allehanda
bevisa. nyttan af ett så plötsligt och oombedt
uppträdande på Regeringens vägnar; eller om
så icke är, huru äro de serskilda omständighe-