irfva, var oväntad för bönder och godsägare i
trakten och måhända tillskrefs sir Miles kapris
eller ett af slaganfall försvagadt förstånd, kunde
han icke gerna fått höra. De rikes fina bild-
ning och denna de fattiges instinktlika takt,
som man med så mycken beundran finner hos
landtmän, förekomma dylikt opassande sqvaller,
dylika ovälkomna vinkar och häntydningar; bland
både rika och fattiga voro dessutom Vernon
St: John och hans fru alltför populära och ak-
tade. att besväras med lättsinniga allusioner,
som kunnat såra dem. Allt hvad Percival
visste om sin slägting var, alt hon från barn-
domen vistats hös sir Miles; att hon efter sin
onkels död gi!t sig med en man af lägre rang,
vid namn Dalibard, och bosatt s:g utomlands;
att hon var en person med ett eget sätt att
vara; och han hade någonstädes hört talas om
hennes sällsynta talanger. Han hade ej varit
i stånd att få veta namnet på det unga frun-
timret, som uppehöll sig hos madame Dalibard;
endast att hon hade ett annat namn och icke
var dotter till den frun, som hyrde huset. Vis-
serligen var det möjligt, att hon, då allt kom
omkring, icke var hans slägting. Namnet, ehu-
ru främmande för engelska öron och icke van-
ligt i Frankrike, var dock ingen tillräcklig bor-
gen för Percivals glädjefulla förhoppningar, vid
den tanken, att han nu ägde rättmätiga anspråk
på tillträde i huset — likväl gaf det honom
anledning att gå dit; han hade en god före-
vändning för ett besök.
Huru länge uppeböll han sig ej vid sin toa-
lett, den dagen, stackars gosse! Huru flitigt
sökte han ej med kam och borste att jemna
den yppiga labyrint af svarta lockar, på hvilka
han aldrig förr kastat en enda tanke! Gil Blas
säger, tt toaletten är ett nöje för de unga,
men ett arbete för de gamla; Percival St, Johns
toalett var icke något nöje för honom denna
morgon. N :
Slutligen slet han sig missnöjd och förtviflad
från spegeln,. fattade sin hatt och sitt ridspö,
kastade sig. på sin häst och red i början gan-
ska fort, men på slutet ganska långsamt, till
let gamla förfallna, skräpiga och vårdslösade
wuset, som, likt det fallna högmodets fattigdom,