ter beskaffade, på grund hvaraf Allebanda i alla
fall skulle finna en sådan konungens utnäm-
ningsrält nödigp.
En närmare undersökning till besvarande af
dessa frågor lemnar ett ungefärligt begrepp om
marchen af den polemik, som vid flere andra
tillfällen ägt rum emellan oss och Allehanda.
Det sednare bladet säger sig förfäkta samma
grundsatser som vi, men framkommer emel-
lanåt med tankar, i hvilka vi för vår del finne
ett afsteg ifrån grundsatserna. :Sakens vigt gör
då, att vi anse oss icke kunna underlåta en
anmärkning vid ett sådant förment afsteg. Vi
kunne icke hjelpa att detta, i följd af sakens
natur, får ett utseende af att vilja mästra Al-
lehanda, om äfven anmärkningen är framställd
i så lena termer som möjligt. Då svarar Alle-
handa, att det blifvit missförstådt, att A:tonbla-
det har onödiga bekymmer samt ,flyger och
far än fram, än tillbaka, att vi vilje topp-
rida,, 0. s. v. Sådana uttryck ha väl ej denna
gången förefallit; men en meningsstrid uppstår
1 alla fall, som visserligen med något skäl kan
oroa den liberala sakens vänner. Omdömet så
väl öfver polemikens nödvändighet eller obe-
höflighet, som öfver vilkoren för dess upphörån-
de kommer dock, i hvarje fråga af någon bety-
d enhet, slutligen att bero på hvilkendera har
rätt i sak och hvilkendera har de bästa skäl
att framlägga för sin åsigt.
Vi tillåte oss att ytterligare söka åskådliggöra
detta förhållande medelst fullföljd af det upp-
tagna exemplet, som dessutom innefattar den
mest betydande af frågorna för dagen.
Vi sade, att Allehandas uppkastande af det
nu för första gången framträdande projektet att
låta regeringen utnämna en del representanter,
i främsta rummet måste framkalla det spörjs-
målet, om förslaget kommer från Allehanda
sjelf, och det var för detta ändamål vi i Lör-
dags begärde få veta dess egen mening, samt
hvarpå denna grundade sig. Nej, svarar Allehan-
da, det är väl just icke vår egen mening; vi hysa,
tvärtom, lika med Aftonbladetn, ,vissa betänk-
ligheter, deremot. Godt. Så till vida böre vi
då antaga, att Allehanda är emot saken. Men
hvad kan då vara skälet att Allehanda det
oaktadt framkommit dermed; och när detta
skett, hvarföre har det icke med detsamma i en
så ytterst vigtig sak framlagt sina betänklighe-
ter? Nu har Allehanda i stället på visst sätt
förordat konungens utnämningsrätt såsom, om
också i visst hänseende betänklig, likväl å an-
dra sidan måhända nödig, för att icke på ett
peller annat sätt komma åter in i klassvale
systemet,, och det har vidare sökt ett stöd
för detta motiv uti en förmodan, att Aftonbla-
det skulle anselt saken på samma sätt. Det
sednare var, såsom vi redan nämnt, ogrundadt;
men derpå vilje vi ej lägga stor vigt, utan en-
dast i förbigående erinra .derom. Uti det e-
gentligen anförda skälet åter i och för sig
hafve vi svårt att se annat än en betydelselös
fras, så länge det icke blifvit närmare förkla-
radt. Det påkallar nödvändigt ånyo frågan:
hvarföre skall man nödvändigt behöfva råka in
i klassvalsystemet, i fall icke regeringen får
utnämna en del representanter? Hvad slags
osKiljaktigt sammanhang hafva dessa alternati-
ver med hvarandra? Vi kunne åtminstone icke
in e någon nödvändighet, hvarken till det ena
eller det andra, då kommitteen i alla fall icke
blott redan gifvit det konservativa elementet,
representeradt genom förmögenheten, en stark
öfvervigt i den nedre kammaren ), utan äfven
) För att styrka detta påstående, hänvise vi till de
redan införda statistiska tabellerna. Man torde
erinra sig, att nedre kammaren enligt förslaget
skall tillsättas till hälften genom indirekta val af
dem som hafva mindre än ett mantal, och till
hälften genom direkta, af dem som hafva ett
mantal ock deröfver. Nu visa tabellerna, att an-
talet af de jordegare, som hafva mindre än ett
mantal, utgöras af 486,854 personer med 36,899
mantal; antalet af dem, som hafva ett mantal
och deröfver åter, är blott 5,207 personer, med
49,774 mantal. 5,207 personer af de förmögna-
ste, med 49,774 hemman, tillsätta således lika
många riksdagsmän, som 486,854 personer med
36,892 hemman. Men när man ytterligare be-
sinnar, att röstberäkningen i kathegorien för di-
rekta val räknas med en röst för hvarje mantal,
ifrån ett ända till sexton, så finner man ytterli-
EJ
rn Äl man a ee ss mm ss tr Lo Re