blifvit förordnad att tills vidare stå i spetsen för regeringen i Ungern, och kommer troligen att efterträda fadren i palatinvärdigheten. FÖRENTA STATERNA. Att general Taylor lemnat Saltillo och begifvit sig till Monterey är väl så tillvida sannt, som han för sin p-rson förflyttat sig från det förra stället till det senare; men underrättelsen med förra posten, att mexikanerne besatt Saltillo, är ogrundad Tvertom innehades denna plats af nordamerikanerne, under general Worths befäl, då de senaste underrättelserne afgingo från krigsteatern. General Wool beredde sig att besätta staden Parras, hvars befolkning sades vara benägen att godvilligt lemna staden i nordamerikanernes händer. General Taylor sjelf ämnade med 1300 man uppbryta emot Victoria, balfvägs emellan Monterey och Tampico. Hans styrka uppskattades nu, sedan en del förstärkningar anländt, till 16,000 man; dock saknade han helt och hållet kavalleri. Santa Anna derecmot sades redan hafva bragt sin armee till 30,000 man, med 53 kanoner. Flere tidningar innehålla ett par bref, som blifvit vexlade emellan Taylor och Santa Anna, 4 anledning af stilleståndets uppsägande emellan de båda armeåe-korpserne. Taylor säger i sitt, att han slutit stilleståndet i hopp att det skulle leda till fredsförslag, och att han på god tro frigifvit fångna mexikanska krigare. Han hoppades att Santa Anna skulle förfara på lika sätt med de nordämerikaner, som beiunno sig i hans våld. Santa Annas svar är ganska höfligt, men säger bestämdt, att i Mex:ko tänker ingen på fred, så länge ännu en nordamerikansk soldat finnes på mexikansk jord. Kongressen, som snart skulle sammanträda, tillkom det ait besluta i afseende på fred eller krigets fortsättande. Slutligen tillkännagifver Santa Anna, att han uppfyllt Taylors önskan, och försatt i frihet de nordamerikanske krigsfångar, som befunno sig i hans högqvarter, Potosi. (De voro blott 7.) Enligt uppgift i en Newvyork-tidning, skulle 3ne utomordentlige komissarier afgå till Mexiko: senatorn Thomas Benton, för att taga högsta befälet öfver armeen och flottan, med titel af general-löjtnant, senatorn Critlenden, och guvernören öfver Newyork-staten Wright. I Californien hade kriget helt och hållet apphört. Mexikanske guvernören Castre hade med sina anhängare begifvit sig till Mexiko, så att Förenta Staternes trupper voroi ostörd besittning af landet. Man sysselsatte sig med ordnandet af förvaltningen. Tvenne krigsfartyg voro redan der byggda, till förstärkande åt Förenta Staternas marin. Tidningar på Engelska språket hade börjat utgifvas. Förenta Staternas krigsbrigg Somers, hade kantrat och sjunkit vid en hastigt uppkommen orkan, icke långt från Vera Cruz. Af besättningen, 80 man, drunknade 46, flere, som drefvo i land, råkade i mexikansk fångenskap, men några och 40 räddade sig i båtarne. Förenta Staternes handelsflotta hade under loppet af det år, som slöts d. 30 sistl. Juni, ökats med 400 tremastade fartyg, 164 briggar, 376 skonerter, 3353 slupar och kanalbåtar, samt 223 ångfartyg. MEXIKO. För att betäcka hufvudstaden emof ett möjligt anfall af nordamerikanerne, anläggas tvenne stora fästen, det ena vid Tlascala, det andra vid Santjago. Ett tvångslån af 2 millioner dollars hade blivit prcsterskapet ålagdt, och fördeladt på de särskilta stiften. Erkestiftet Mexiko kom att erlägga hälften af summan. Folket säges tycka om, att presterne så der pungslås, emedan de på senare tiderne visat sig benägne för planen, att åter införa det monarkiska regeringssättet i Mexiko. . Engelska ministern i Mexiko hade icke, såsom det berättades med förra posten, förnyat sin regerings anbud, att uppträda såsom fredsmedlare emellan Mexiko och Förenta Staterna, utan tvertom återtagit detta anbud, emedan den sistnämnde makten afböjt detsamma. HAITI. Haitis nya grundlag berättas vara monarkisktrepublikansk, hvilket tillskrifves franskt inflytande. Presidenten kommer att behålla sin EROS I ASTA ENDE YET TREES