blifvit förordnad att tills vidare stå i spetsen
för regeringen i Ungern, och kommer troligen
att efterträda fadren i palatinvärdigheten.
FÖRENTA STATERNA.
Att general Taylor lemnat Saltillo och be-
gifvit sig till Monterey är väl så tillvida sannt,
som han för sin p-rson förflyttat sig från det
förra stället till det senare; men underrättel-
sen med förra posten, att mexikanerne besatt
Saltillo, är ogrundad Tvertom innehades denna
plats af nordamerikanerne, under general Worths
befäl, då de senaste underrättelserne afgingo
från krigsteatern. General Wool beredde sig
att besätta staden Parras, hvars befolkning sa-
des vara benägen att godvilligt lemna staden i
nordamerikanernes händer. General Taylor sjelf
ämnade med 1300 man uppbryta emot Victo-
ria, balfvägs emellan Monterey och Tampico.
Hans styrka uppskattades nu, sedan en del för-
stärkningar anländt, till 16,000 man; dock sak-
nade han helt och hållet kavalleri. Santa Anna
derecmot sades redan hafva bragt sin armee till
30,000 man, med 53 kanoner.
Flere tidningar innehålla ett par bref, som
blifvit vexlade emellan Taylor och Santa Anna,
4 anledning af stilleståndets uppsägande emel-
lan de båda armeåe-korpserne. Taylor säger i
sitt, att han slutit stilleståndet i hopp att det
skulle leda till fredsförslag, och att han på god
tro frigifvit fångna mexikanska krigare. Han
hoppades att Santa Anna skulle förfara på lika
sätt med de nordämerikaner, som beiunno sig
i hans våld. Santa Annas svar är ganska höf-
ligt, men säger bestämdt, att i Mex:ko tänker
ingen på fred, så länge ännu en nordamerikansk
soldat finnes på mexikansk jord. Kongressen,
som snart skulle sammanträda, tillkom det ait
besluta i afseende på fred eller krigets fort-
sättande. Slutligen tillkännagifver Santa Anna,
att han uppfyllt Taylors önskan, och försatt i
frihet de nordamerikanske krigsfångar, som be-
funno sig i hans högqvarter, Potosi. (De voro
blott 7.)
Enligt uppgift i en Newvyork-tidning, skulle
3ne utomordentlige komissarier afgå till Mexiko:
senatorn Thomas Benton, för att taga högsta
befälet öfver armeen och flottan, med titel af
general-löjtnant, senatorn Critlenden, och gu-
vernören öfver Newyork-staten Wright.
I Californien hade kriget helt och hållet app-
hört. Mexikanske guvernören Castre hade med
sina anhängare begifvit sig till Mexiko, så att
Förenta Staternes trupper voroi ostörd besitt-
ning af landet. Man sysselsatte sig med ord-
nandet af förvaltningen. Tvenne krigsfartyg
voro redan der byggda, till förstärkande åt
Förenta Staternas marin. Tidningar på Engel-
ska språket hade börjat utgifvas.
Förenta Staternas krigsbrigg Somers, hade
kantrat och sjunkit vid en hastigt uppkommen
orkan, icke långt från Vera Cruz. Af besätt-
ningen, 80 man, drunknade 46, flere, som drefvo
i land, råkade i mexikansk fångenskap, men
några och 40 räddade sig i båtarne.
Förenta Staternes handelsflotta hade under
loppet af det år, som slöts d. 30 sistl. Juni,
ökats med 400 tremastade fartyg, 164 briggar,
376 skonerter, 3353 slupar och kanalbåtar, samt
223 ångfartyg.
MEXIKO.
För att betäcka hufvudstaden emof ett möj-
ligt anfall af nordamerikanerne, anläggas tvenne
stora fästen, det ena vid Tlascala, det andra
vid Santjago.
Ett tvångslån af 2 millioner dollars hade bli-
vit prcsterskapet ålagdt, och fördeladt på de
särskilta stiften. Erkestiftet Mexiko kom att
erlägga hälften af summan. Folket säges tycka
om, att presterne så der pungslås, emedan de
på senare tiderne visat sig benägne för planen,
att åter införa det monarkiska regeringssättet i
Mexiko. .
Engelska ministern i Mexiko hade icke, så-
som det berättades med förra posten, förnyat
sin regerings anbud, att uppträda såsom freds-
medlare emellan Mexiko och Förenta Staterna,
utan tvertom återtagit detta anbud, emedan den
sistnämnde makten afböjt detsamma.
HAITI.
Haitis nya grundlag berättas vara monarkiskt-
republikansk, hvilket tillskrifves franskt infly-
tande. Presidenten kommer att behålla sin
EROS I ASTA ENDE YET TREES