— I afseende på den uppmaning vi gjord till Red. af Mariestads Veckoblad, att när mare redogöra för en i Mariestad, under sist! Oktober månad föröfvad stöld och upptäcktei deraf, har bemälde redaktion benäget uppiyst att stölden redan finnes omnämnd i bladet d 410 och 24 sistl. Okt., men att Red. likväl för bgått de ovanliga detaljer som dervid före kommit och visserligen på silt sätt kunna var: märkvärdiga. Afven lemnas den upplysning att ransakningshandlingarne i målet ingått til Kongl. Maj:t, emedan Jacobson förut sökt når för honom redan ådömdt lifsstraff. re — Man har ofta anledning att beklaga, at här i Sverge icke finnes någon månadselle qvartalsskrifi, hufvudsakligen cgnad åt under sökningar öfver politiska och national-ekonomiska frågor, samt åt en genomförd kritik af ar beter, som utkomma i dessa ämnen, eller ungefär med enahanda plan som den, efter hvilken Edinburg, Westminster och Quarterly Review, Taits Magazine och flere andra dylika tidskrifter i England utgifvas. Vi föranledas att anmärka denna brist sednast med anledning af den i detta blad införda korrespondens-artikeln från Christiania, med titeln: Palmblad och Norge. Den grundlighet och fullständighet, hvarmed denna artikel blifvit författad och som vilinar om en noggrann sakkunskap, samt d2 faktiska bevis, hvarmed författarens påståenden öfverallt blifvit styrkta, hade gjort denna afhandling i hög grad förtjent att meddelas i en mera sammanhängande form, än nu kunnat ske, då en delaf publiken sannolikt kommit att hoppa öfver en eller annan fortsättning. Hvar och en imedlertid, som följt denna korrespondens-artikel, eller större delen deraf, skall, efter inhemtande af derstädes framlagda bevisningar, icke kunna undgå att förundras öfver möjligheten deraf, att en författare, som företager sig att vilja skrifva en undervisande afhandling om ett lands statistiska förhållanden och instilutioner, kunnat från början till slut hugga i sten så groft, som händelsen varit med hr Palmblad, och detta ända till den grad, att, såsom korrespondenten bevisar honom, hafva varit komplett okunnig om flere af de sista årens vigtigaste författningar, ehuru dessa passerat både Storthinget och Regeringen. Erinrar man sig då vidare, att det recenserade arbetet härleder sig från en professor, hvilken gjort geografiska och statistiska studier till en hufvudsak, och utgifvit flera arbeten i dessa ämnen, så ökas förvåningen ännu mera, och isynnerhet skola univer sitetets medlemmar i Christiania få besynnerliga begrepp om kunskaperna, fors skningsförmågan och sanningskärleken hos de lärde i Up-ala, då de se ett så märkvärdigt prof på motsatsen fr amträda i ett om deras eget lands förhållanden utgifvet arbete, hvars oc flerrättlighet de äro alltigenom i tillfälle att kontrollera, och som derföre i deras ögon icke kan duga till annat än makulatur. Det obegripliga, som synes ligga 1 nyssnämnde förhållanden, skingras likväl redan vid en uppmärksam genomläsning af sjelfva det) Palmbladska arbetet, ty man finner snart, att! det i sjelfva verket endast utgör en po-. litisk partiskrift, hvars bufvudsakliga eller rältar2 egentliga ändamål var, att i ett visst ul!rakotleris intresse kunna framträda med ett försök alt om möjligt nedsmutsa Norges insti! ju-j tioner just 1 detta ögonblick, då en kommittå; är tillsammans, för att utarbeta ett represen-; tationsförslag, hvarvid det norska representationssältet svårligen kan undgå att tagas i betraktande. Det är då klart, ieke allenast, att de statistiska uppgiftern a eller den undervisande delen af boken i sjelfva verket utgöra en bisak för förfallaren, hvars förnämsta vigt är alt tjena såsom skylt åt arbetet och gifva det ett visst sken af sakrikhet, utan också, alt i samma mån författarens litterära samvete tillät honom att följa grundsatsen: ändamålet helgar modlen, så kunde det till och med ingå i hans plan, att meddela falska, skefvafi deller rent af! lögnaktiga sakuppgifter, för alt få premisser åt de slutsatser, till hvilka han dymedelst önskade komma. I detta hänseende finnes således utan tvifvel. ett sätt att förklara det famösa företaget. Det! var kanhända icke heller att förmoda, när hr Palmblad företog sig att koka ihop den kon-: servativa medicin han ville gifva den Svenska. publiken, att hans kemiska konstgrepp skulle! blifva upptäckta innan de hunnit göra någon; verkan, eller med andra ord att misstagen och, förvrängningarna i hans arbete skulle genast blifva så ljusligt lagda i dagen, alt han genom: lenna vederläggnings framkallande tvertemot;j