— I afseende på den uppmaning vi gjord
till Red. af Mariestads Veckoblad, att när
mare redogöra för en i Mariestad, under sist!
Oktober månad föröfvad stöld och upptäcktei
deraf, har bemälde redaktion benäget uppiyst
att stölden redan finnes omnämnd i bladet d
410 och 24 sistl. Okt., men att Red. likväl för
bgått de ovanliga detaljer som dervid före
kommit och visserligen på silt sätt kunna var:
märkvärdiga. Afven lemnas den upplysning
att ransakningshandlingarne i målet ingått til
Kongl. Maj:t, emedan Jacobson förut sökt når
för honom redan ådömdt lifsstraff.
re
— Man har ofta anledning att beklaga, at
här i Sverge icke finnes någon månads- elle
qvartalsskrifi, hufvudsakligen cgnad åt under
sökningar öfver politiska och national-ekonomi-
ska frågor, samt åt en genomförd kritik af ar
beter, som utkomma i dessa ämnen, eller un-
gefär med enahanda plan som den, efter hvil-
ken Edinburg, Westminster och Quarterly Re-
view, Taits Magazine och flere andra dylika tid-
skrifter i England utgifvas.
Vi föranledas att anmärka denna brist sed-
nast med anledning af den i detta blad införda
korrespondens-artikeln från Christiania, med ti-
teln: Palmblad och Norge. Den grundlighet
och fullständighet, hvarmed denna artikel blif-
vit författad och som vilinar om en noggrann
sakkunskap, samt d2 faktiska bevis, hvarmed
författarens påståenden öfverallt blifvit styrkta,
hade gjort denna afhandling i hög grad för-
tjent att meddelas i en mera sammanhängande
form, än nu kunnat ske, då en delaf publiken
sannolikt kommit att hoppa öfver en eller an-
nan fortsättning.
Hvar och en imedlertid, som följt denna
korrespondens-artikel, eller större delen deraf,
skall, efter inhemtande af derstädes framlagda
bevisningar, icke kunna undgå att förundras öf-
ver möjligheten deraf, att en författare, som
företager sig att vilja skrifva en undervisande
afhandling om ett lands statistiska förhållan-
den och instilutioner, kunnat från början till
slut hugga i sten så groft, som händelsen va-
rit med hr Palmblad, och detta ända till den
grad, att, såsom korrespondenten bevisar ho-
nom, hafva varit komplett okunnig om flere af
de sista årens vigtigaste författningar, ehuru
dessa passerat både Storthinget och Regerin-
gen. Erinrar man sig då vidare, att det re-
censerade arbetet härleder sig från en profes-
sor, hvilken gjort geografiska och statistiska stu-
dier till en hufvudsak, och utgifvit flera arbe-
ten i dessa ämnen, så ökas förvåningen ännu
mera, och isynnerhet skola univer sitetets med-
lemmar i Christiania få besynnerliga begrepp
om kunskaperna, fors skningsförmågan och san-
ningskärleken hos de lärde i Up-ala, då de se
ett så märkvärdigt prof på motsatsen fr amträda
i ett om deras eget lands förhållanden utgifvet
arbete, hvars oc flerrättlighet de äro alltigenom
i tillfälle att kontrollera, och som derföre i
deras ögon icke kan duga till annat än makulatur.
Det obegripliga, som synes ligga 1 nyss-
nämnde förhållanden, skingras likväl redan vid
en uppmärksam genomläsning af sjelfva det)
Palmbladska arbetet, ty man finner snart, att!
det i sjelfva verket endast utgör en po-.
litisk partiskrift, hvars bufvudsakliga eller räl-
tar2 egentliga ändamål var, att i ett visst ul!ra-
kotleris intresse kunna framträda med ett för-
sök alt om möjligt nedsmutsa Norges insti! ju-j
tioner just 1 detta ögonblick, då en kommittå;
är tillsammans, för att utarbeta ett represen-;
tationsförslag, hvarvid det norska representa-
tionssältet svårligen kan undgå att tagas i be-
traktande. Det är då klart, ieke allenast, att
de statistiska uppgiftern a eller den undervisande
delen af boken i sjelfva verket utgöra en bisak
för förfallaren, hvars förnämsta vigt är alt tjena
såsom skylt åt arbetet och gifva det ett visst
sken af sakrikhet, utan också, alt i samma
mån författarens litterära samvete tillät honom
att följa grundsatsen: ändamålet helgar mod-
len, så kunde det till och med ingå i hans
plan, att meddela falska, skefvafi deller rent af!
lögnaktiga sakuppgifter, för alt få premisser åt
de slutsatser, till hvilka han dymedelst önskade
komma.
I detta hänseende finnes således utan tvifvel.
ett sätt att förklara det famösa företaget. Det!
var kanhända icke heller att förmoda, när hr
Palmblad företog sig att koka ihop den kon-:
servativa medicin han ville gifva den Svenska.
publiken, att hans kemiska konstgrepp skulle!
blifva upptäckta innan de hunnit göra någon;
verkan, eller med andra ord att misstagen och,
förvrängningarna i hans arbete skulle genast
blifva så ljusligt lagda i dagen, alt han genom:
lenna vederläggnings framkallande tvertemot;j